Samling med Landstormen* inför 1:a världskriget år 1914 i Kållered eller Mölndal. Landstormen motsvarade dagens hemvärn. Männen bar trekantiga hattar på huvudet. *År 1885 år inträttades en landstorm i Sverige och den bestod då av ålderklasserna 33 – 40 år. Därefter ändrades åldersspannet vid flera tillfällen fram till 1942 när landstormen avskaffades. // Wikipedia
Från 299 kr
Plöjning av mosstegar så sanka att de ej bar dragare 1930. Gärdet, Vasared. 1-paret Einar Johansson, Vasared, John Svensson flyttad till S. Säm. 2-paret Helge Vasling, Vasared, Einar Andersson Hult. 3-paret Erik Roth, Artur Andersson. Plöjare Gustav-Adolf Johansson Gärdet, Vasared. Foto: Einar Johansson
Höskörd på Gärdets gård, Vasareds by. Gustav-Adolf Johansson, Einar Johansson, Nansy Azelius, Edit Johansson, Asta Hedberg, Gunnar Azelius, Maria Zacrisson och Anna-Lisa Karlsson. Ca 1925. Den långa kraftiga räfsan stickerivan, sköt man ihop en räfsad sträng med och bar bort det på räfsan.
Kräftor- Karlslundsgård 5 aug. 1967 En liten pojke med bar överkropp och klädd i mörka byxor håller i en pinne i sin vänstra hand varifrån det hänger tinor för kräftfiske. I sin högra hand håller han en ficklampa. Han står vid vattnet nära Karlslunds herrgård.
Tyngdlyftarreportage 31 januari 1966 I förgrunden står en pojke i åttaårsåldern med bar överkropp och lyfter en skivstång högt över huvudet inne i en träningslokal. Han sysslar med tyngdlyftning. I bakgrunden sitter tre pojkar på en bänk och två står upp på golvet.
Sankt Eriks Bryggeri AB, Kungsholmstorg 1.
Ett av tiden förbleknat porträtt som enligt påskrift återger prostinnan Wallström i Högby. Försämringen må vara förlåten då vi bevittnar en av de allra tidigast födda östgötska kvinnor som finns fotograferade. Prostinnan Wallström hette Vendela och innan hon blev änka 1854 bar hon efternamnet Roselius. Född i Ringarums socken 1784 som dotter till prosten Magnus Roselius och dennes maka Anna Beata Sigismundsdotter. Från 1808 var hon gift med spinnhuspredikanten och sedermera komministern i Norrköping, Magnus Wallström. År 1813 flyttade paret till Högby där maken utnämnts till kyrkoherde. Äktenskapet bar sex barn mellan åren 1809 till 1824. Efter makens bortgång fick hon lämna kyrkoherdebostället i Högby och hon, som tiden uttryckte, logerade en tid i Allhelgona och vidare i Veta innan hon fann sin slutliga vistelse i Herrberga. Där avled hon den 16 januari 1878, nära 94 år. Som hon önskat begravdes hon på, vid tiden, Herrberga nya gravplats.
Den korta Kamplyckegatan i Linköping har aldrig rymt annat en få adresser. Som ett resultat av rivningar i området har de blivit än färre. Trots sitt läge helt intill gatan bar bildens hus dessutom adressen Skolgatan 20. Oavsett ett av de hus som jämnades med marken under rivningsvågen. Huset var byggt omkring år 1890 på initiativ av banvakten Anders Gustaf Andersson och hustrun Anna Carolina Mård.
Ladugården till Slattefors herrgård var del i en komplett ekonomianläggning som vid sidan av sina naturliga funktioner bar stora kulturhistoriska värden. Ladugården från mitten av 1800-talet kom att eldhärjas i en anlagd brand 1988 och därefter förföll anläggningen och sedermera revs det unika och intilliggande vagnslidret. Komplexets vackra magasin räddades dock och har efter förflyttning erhållit ny placering och funktion närmare gårdens huvudbyggnad. Foto 1982.
Den gamla teaterbyggnaden som tills den revs bar adressen Kungsgatan 6. Uppförd 1884-85 i tidstypisk italiensk renässansstil på initiativ av entreprenören Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson. Vid tiden var han ägare till platsens nöjesetablissemang Wernerska trädgården och måste ansett att bildens byggnad kompletterade anläggningen. Tiden som teater-, varieté- och även cirkuslokal blev dock kort. Efter Anderssons bortgång 1886 disponerades byggnaden av Frälsningsarmén och därefter som militärförläggning, möbelaffär med mera. Foto 1976.
Masse har förevigat denna enkla källare, som byggnadshistoriskt är mycket märkvärdig. Det här sättet att bygga ett stort tak på en låg stengrund och med ingång mitt på gaveln är en kvarleva från den äldre järnålderns kämpgravshus! Det är helt enastånde att byggnadsskicket levt kvar så länge. Kämpgravshusen kunde också ha torvtak som här. Man kan undra vad det var för något under som bar torven och om det var tätt och höll sig frostfritt? På taket sitter en ventil.
År 1926 revs delar av den äldre träkåkbebyggelsen i kvarteret Däckeln. Östergötlands museum var där för att dokumentera den rest kvarteret bar av det gamla Linköping som nu skulle bort. Bland fotografierna togs denna gårdsinteriör av husen i hörnet av Nygatan och Klostergatan. I bakgrunden reser sig makarna Linds vid tiden nyuppförda fastighet. Parets efternamn klingar för Linköpingsbor välbekant i sammanhanget av bagerier och konditorier.
Amatörfotografi som förevigat ett ögonblick från Otto Frödins utgrävning av vad som kom att benämnas Sverkerskapellet. Hans undersökning av en kulle söder om Omberg bar initialt förväntning om en grav, men under jordmassorna uppenbarande sig en större byggnad, uppförd i samma fina stenhuggarteknik som kännetecknar det näraliggande Alvastra kloster. Frödins utgrävning påbörjades 1916 och när fotografen besökte platsen 1919 var undersökningen inne i sitt slutskede.
Systrarna Helga och Hilma Nilsson framför barndomshemmet Eketorp i Vist socken. De hade blivit moderslösa redan som barn. Yngsta systern bar knappast ens minnen av sin mor. Nu till den förmodade sommaren 1909 hade de även blivit faderslösa och torparkontraktet skulle gå till ny brukare. Förändringens tid var således kommen. För Hilmas del var framtiden utstakad. Hon var förlovad och till hösten kom hon att gifta sig med en fabriksarbetare och flytta till Skorpa trämassefabrik. Helga blev hushållerska i Kringstorp.
Vy mot Linnéskolan i Linköping. Fotografi från 1903 eller kort därefter. Skolan var vid tiden nyligen invigd och inrymde närmare 30 klassrum vid sidan av slöjdsalar och skolkök. Byggd före stadens elektrifiering var standarden emellertid enkel, vilket även gällde de sanitära utrymmena. Den lilla kvadratiska byggnaden hitom skolan utgjorde ett av skolans två avträden. Efter en eldsvåda 1923 fick skolan ett enklare uttryck. Det vita huset till vänster bar adressen Klostergatan 68 och hade stått inflyttningsklart 1903.
Av torpet Sjöbo återstår sedan länge endast fotografier. Ett av otaliga hemman i vårt land som inte bar de värden som moderna tider kom att kräva. Med ett vackert läge intill Tidersrumssjön fungerade Sjöbo som torp under gården Sevedstorp från åtminstone det sena 1700-talet. När 1900-talet bröt in upplöstes organisationen med torpare och Sjöbo gav istället husrum för lantarbetare och var bebott i varje fall till 1930. När Östergötlands museum 1959 ombesörjde en dokumentation var det forna torpet som synes stadd i förfall.
Den vid 1960-talet rivna miljön som kom att ge plats för Domus-varuhuset i Linköping. Ett sådant var närmast obligatoriskt i större svenska städer under epoken. I Linköping lyckades Kooperativa förbundet frigöra hela kvarteret Disponenten, där all äldre bebyggelse revs förutom det lilla trähuset i bildens högra sida. År 1963 flyttades det till friluftsmuseet Gamla Linköping. Huset närmast åskådare, i hörnet Nygatan-Repslagaregatan, bar tills det revs adressen Nygatan 22.
Begynnande höst 1921 och jordbruksårets fart har saktat in på hemmanet Gunnarsbo. Den präktiga höstacken invid ladugården skvallrar om ett gott odlingsår. Det kunde behövas, genom en uppteckning från gården får vi veta att hemmanet bar så kallat mjölkarrende mot godset Bjärka Säby på inte mindre än 6 000 liter mjölk om året. Vid tiden för bilden brukades gården av Didrik Emil Karlsson och dennes maka Hilma Sofia Nilsson.
"Villan" i hörnet av Hamngatan-Kungsgatan revs under 1970-talet i samband med tidens stora omdaning av kvarteret Bonden. Huset var då dryga 100 år, uppfört som det var i början av 1860-talet på initiativ av bankkamrer Carl Arvedsson. Denne hade tidigare ägt den intilliggande Stångs kvarn och undantagit villans tomt vid en försäljning av kvarnrörelsen. Vid tiden för bilden anlöpte ännu Kungsgatan med Hamngatan och villan bar adress Kungsgatan 4.
Porträtt av Valdemar Starkenberg. Född i Vadstena 1866 flyttade han tidigt till Stockholm och kom där bland annat att arbeta som bokhållare. Sommaren 1896 inflyttade han till Skövde och bar då titeln telegrafkommisarie. Kort därpå ingick han giftemål med Thyra Nilsson, bördig från Västervik. I slutet av år 1900 flyttade paret till just Västervik, där Valdemar erbjudits en likartad anställning vid Telegrafstaten. Äktenskapet varade i ytterligare tio år, vilket förärade makarna fyra barn. Den 18 mars 1910 avled Valdermar i sviterna av cancer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.