Beredskap krigsår 1914. Samling med Landstormen* inför 1:a världskriget. Landstormen motsvarade dagens hemvärn och männen bar trekantiga hattar på huvudet. Stående från vänster: 1. Okänd. 2. Axel Andreasson, Tulebo Sörgården. 3. John Bengtsson, Vommedal. 4. Okänd. 5. Okänd. Sittande från vänster: 1. Edvin Bengtsson, Tulebo. 2. Hjalte Svensson, Tulebo.
Från 299 kr
Översvämning på varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm 1947. Fyra män, troligen brandmän, står runt en teknisk apparat med slangar och mätare. Mannen som sköter apparaten är klädd i uniformsjacka och mössa, hans byxor är uppkavlade. De övriga männen har bar överkropp, en av dem är tatuerad. I bakgrunden står en något äldre man i kavaj, skjorta och slips. Det är vatten på golvet.
Mannekäng visar festplagg framför draperi i provrummet. Klänning med djupt ringad rygg, ena axeln bar, tunt axelband på andra. Figurnära liv med rysch runt urringningen. Vid, hellång kjol av tyll. Långt örhänge med pärla. NK:s Franska damskrädderi, från Maggy Rouff.
Mannekäng visar festplagg. Klänning med figurnära liv med ena axeln bar. Från bysten en lång sjal draperad över axeln, fäst vid sidan och nedfallande som litet släp. Midjan markerad med skärp. Lång snäv kjol, något utställd från knäet. Brosch vid dekolletaget. NK:s Franska damskrädderi.
På kvällen den 27.12 hade med färjan från Köpenhamn kommit två godsvagnar med över 300 postsäckar innehållande försenade postpaket från Amerika. De från utlandet kommande "finkorna" fick lossas under bar himmel. Postgodset transporterades till postkontoret med truckar, kärror och hästskjutsar.Mannen mitt på bilden är transportförman K.J. Leong, Malmö, och på kuskbocken sitter en man vid namn Söderberg, den siste postkusken i Malmö.
Loka brunn 2 22 juli 1966 Två herrar varav den ena har bar överkropp och den andra är klädd i vit skjorta, mörk slips och mörka byxor är ute i en eka i vattnet nära Loka brunn. Mannen i skjorta ror. I bakgrunden syns ett hus med en bil parkerad nära intill.
Samling med Landstormen* inför 1:a världskriget år 1914 i Kållered eller Mölndal. Landstormen motsvarade dagens hemvärn. Männen bar trekantiga hattar på huvudet. *År 1885 år inträttades en landstorm i Sverige och den bestod då av ålderklasserna 33 – 40 år. Därefter ändrades åldersspannet vid flera tillfällen fram till 1942 när landstormen avskaffades. // Wikipedia
Plöjning av mosstegar så sanka att de ej bar dragare 1930. Gärdet, Vasared. 1-paret Einar Johansson, Vasared, John Svensson flyttad till S. Säm. 2-paret Helge Vasling, Vasared, Einar Andersson Hult. 3-paret Erik Roth, Artur Andersson. Plöjare Gustav-Adolf Johansson Gärdet, Vasared. Foto: Einar Johansson
Höskörd på Gärdets gård, Vasareds by. Gustav-Adolf Johansson, Einar Johansson, Nansy Azelius, Edit Johansson, Asta Hedberg, Gunnar Azelius, Maria Zacrisson och Anna-Lisa Karlsson. Ca 1925. Den långa kraftiga räfsan stickerivan, sköt man ihop en räfsad sträng med och bar bort det på räfsan.
Kräftor- Karlslundsgård 5 aug. 1967 En liten pojke med bar överkropp och klädd i mörka byxor håller i en pinne i sin vänstra hand varifrån det hänger tinor för kräftfiske. I sin högra hand håller han en ficklampa. Han står vid vattnet nära Karlslunds herrgård.
Tyngdlyftarreportage 31 januari 1966 I förgrunden står en pojke i åttaårsåldern med bar överkropp och lyfter en skivstång högt över huvudet inne i en träningslokal. Han sysslar med tyngdlyftning. I bakgrunden sitter tre pojkar på en bänk och två står upp på golvet.
Sankt Eriks Bryggeri AB, Kungsholmstorg 1.
Ett av tiden förbleknat porträtt som enligt påskrift återger prostinnan Wallström i Högby. Försämringen må vara förlåten då vi bevittnar en av de allra tidigast födda östgötska kvinnor som finns fotograferade. Prostinnan Wallström hette Vendela och innan hon blev änka 1854 bar hon efternamnet Roselius. Född i Ringarums socken 1784 som dotter till prosten Magnus Roselius och dennes maka Anna Beata Sigismundsdotter. Från 1808 var hon gift med spinnhuspredikanten och sedermera komministern i Norrköping, Magnus Wallström. År 1813 flyttade paret till Högby där maken utnämnts till kyrkoherde. Äktenskapet bar sex barn mellan åren 1809 till 1824. Efter makens bortgång fick hon lämna kyrkoherdebostället i Högby och hon, som tiden uttryckte, logerade en tid i Allhelgona och vidare i Veta innan hon fann sin slutliga vistelse i Herrberga. Där avled hon den 16 januari 1878, nära 94 år. Som hon önskat begravdes hon på, vid tiden, Herrberga nya gravplats.
Den korta Kamplyckegatan i Linköping har aldrig rymt annat en få adresser. Som ett resultat av rivningar i området har de blivit än färre. Trots sitt läge helt intill gatan bar bildens hus dessutom adressen Skolgatan 20. Oavsett ett av de hus som jämnades med marken under rivningsvågen. Huset var byggt omkring år 1890 på initiativ av banvakten Anders Gustaf Andersson och hustrun Anna Carolina Mård.
Ladugården till Slattefors herrgård var del i en komplett ekonomianläggning som vid sidan av sina naturliga funktioner bar stora kulturhistoriska värden. Ladugården från mitten av 1800-talet kom att eldhärjas i en anlagd brand 1988 och därefter förföll anläggningen och sedermera revs det unika och intilliggande vagnslidret. Komplexets vackra magasin räddades dock och har efter förflyttning erhållit ny placering och funktion närmare gårdens huvudbyggnad. Foto 1982.
Den gamla teaterbyggnaden som tills den revs bar adressen Kungsgatan 6. Uppförd 1884-85 i tidstypisk italiensk renässansstil på initiativ av entreprenören Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson. Vid tiden var han ägare till platsens nöjesetablissemang Wernerska trädgården och måste ansett att bildens byggnad kompletterade anläggningen. Tiden som teater-, varieté- och även cirkuslokal blev dock kort. Efter Anderssons bortgång 1886 disponerades byggnaden av Frälsningsarmén och därefter som militärförläggning, möbelaffär med mera. Foto 1976.
Masse har förevigat denna enkla källare, som byggnadshistoriskt är mycket märkvärdig. Det här sättet att bygga ett stort tak på en låg stengrund och med ingång mitt på gaveln är en kvarleva från den äldre järnålderns kämpgravshus! Det är helt enastånde att byggnadsskicket levt kvar så länge. Kämpgravshusen kunde också ha torvtak som här. Man kan undra vad det var för något under som bar torven och om det var tätt och höll sig frostfritt? På taket sitter en ventil.
År 1926 revs delar av den äldre träkåkbebyggelsen i kvarteret Däckeln. Östergötlands museum var där för att dokumentera den rest kvarteret bar av det gamla Linköping som nu skulle bort. Bland fotografierna togs denna gårdsinteriör av husen i hörnet av Nygatan och Klostergatan. I bakgrunden reser sig makarna Linds vid tiden nyuppförda fastighet. Parets efternamn klingar för Linköpingsbor välbekant i sammanhanget av bagerier och konditorier.
Amatörfotografi som förevigat ett ögonblick från Otto Frödins utgrävning av vad som kom att benämnas Sverkerskapellet. Hans undersökning av en kulle söder om Omberg bar initialt förväntning om en grav, men under jordmassorna uppenbarande sig en större byggnad, uppförd i samma fina stenhuggarteknik som kännetecknar det näraliggande Alvastra kloster. Frödins utgrävning påbörjades 1916 och när fotografen besökte platsen 1919 var undersökningen inne i sitt slutskede.
Systrarna Helga och Hilma Nilsson framför barndomshemmet Eketorp i Vist socken. De hade blivit moderslösa redan som barn. Yngsta systern bar knappast ens minnen av sin mor. Nu till den förmodade sommaren 1909 hade de även blivit faderslösa och torparkontraktet skulle gå till ny brukare. Förändringens tid var således kommen. För Hilmas del var framtiden utstakad. Hon var förlovad och till hösten kom hon att gifta sig med en fabriksarbetare och flytta till Skorpa trämassefabrik. Helga blev hushållerska i Kringstorp.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.