2000-08-14, AS. Stockholms stadshus,beläget på Kungsholmens sydöstra udde. Ritad av arkitekten Rangnar Östberg, och det blev en pånyttfödelse för den äldre hantverks- konsten, med bl.a. avancerade valvslagningar. När S. invigdes 1923 hade bl.a. konst- närerna Georg Pauli, Einar Forseth, Axel Törneman och prins Eugen arbetat med ut- smyckningen, Ernst Soplén, Melchior Wernstedt, Carl Malmsten m.fl. med möbler och armaturer samt Maja Sjöstrand med textilierna. Östberg ville skapa en monumental högtidsbyggnad för hela riket, vilket b.la. uttrycks med riksvapnet Tre kronor på tornets topp.
Från 299 kr
Ånnaboda, fotojobb (?), arbetarkommun 70 år 12 februari 1968 Affärsmannen Totta som äger affären Tottas sport står på knä framför en liten pojke i sjuårsåldern med en vit låda i sina händer. På lådan står det: "Cykelhjälm Tre Kronor" på framsidan samt på vänstersidan: "...för landslagsspelare och morgondagens män." Totta är klädd i mörk hatt med vit tofs, har en mönstrad scarf om halsen, mörk jacka samt vita skinnvantar. Den lille pojken har precis plockat upp ett startkort ur lådan. Han är klädd i vitrandig mössa, mörk jacka och mörka byxor. Tre andra småpojkar syns stående på skidor i bakgrunden. Det ligger snö på marken.
Johan III - 1568-1592
Gustav Vasa - 1523–1560
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Folkes Kafé. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. I bakgrunden skorstenen till varmbadhuset (1933). Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Strandstugan byggdes upp av Otto Åsberg 1921, han hade flyttat huset från Varbergsvägen. Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Erik XIV - 1560-1568
Edvard Wavrinsky har gått till historien som en betydelsefull kraft inom freds- och nykterhetsrörelsen. Som övertygad pacifist grundade han Göteborgs fredsförening 1884 och var vidare ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen, likväl ledamot i Interparlamentariska unionen och medlem av kommissionen för Internationella fredsbyrån i Bern. Inom nykterhetsrörelsen är han till dags dato en självklar gestalt, betonat av sin roll som Sveriges första förbundschef för det enade IOGT. Under 30 år var Wavrinsky dessutom riksdagsledamot, i förstone som liberal, sedermera representant för Socialdemokraterna. Även löjtnant vid armén, direktör i försäkringsbolaget Tre kronor, nivellör vid Statens järnvägsbyggen och ordförande i Skådebanan för att nämna några av hans förehavanden. För att yttermera belysa hans bredd och energi adderas hans initiativ till Göteborgs likbränningsförening. Allmänt var han född och uppvuxen i Linköping men kom att ha Göteborg och Stockholm som sina svenska vistelseorter. Gift en första gång 1873 med Amelia Bark. Äktenskapet upplöstes 1886. Han ingick ett andra gifte året därpå i Trollhättan med Selma Maria Traneus.
Fotot visar pansarskeppet HMS Sverige - det första fartyget som byggdes i Sverigeklassen. Motivet upptar en stor del av bildytan och fartyget är avbildat snett framifrån. Det aktra partiet är placerad i bakgrunden vänster i bild och fören i förgrunden till höger. Fartyget är resligt och hennes kanoner på fördäck syns tydligt. I fören är gösen hissad, likaså örlogsflaggan i aktern. Fartygets bog bryds av det lilla riksvapnet: tre kronor i en cirkelrund sköld. Denna kröns dessutom av en krona. Akterut syns några ur besättningen ståendes på däck, men några återfinns också i de två skeppsbåtar som ligger i vattnet längsmed fartygets styrbordsida. I övrigt så inramas bilden av hav men också av en hög himmel med molnformationer. Det som är synligt av horisonten visar en skogsbevuxen landremsa.
Gustav II Adolf - 1611–1632
Tändstickstillverkning vid Växjö tändsticksfabrik. Wäxiö tändsticksfabrik anlades 1868. Initiativtagare var handlanden Carl Schander som inspirerats av bröderna Lundström i Jönköping och tillsammans med bokhandlaren CG Södergren startade de Wäxiö tändsticksfabrik. Fabriken var belägen i området något väster om stadskärnan. Fabriken bestod av huvudbyggnad uppförd i parmsten jämte några flygelbyggnader och lagerhus i trä. Några år efter starten fanns ett åttiotal anställda varav hälften kvinnor. År 1875 hade man uppnått nära 150 anställda och årsproduktionen uppgick till ett värde av cirka 200.000 kronor. Flera ägare, uppgång och nergång Södergren lämnade fabriken efter några år och Schander stod kvar som ensamägare till 1887 då han sålde till Swedish Match Company i London. Som disponent ledde Schander tändsticksfabriken till 1891 då Knut Johansson tillträdde. 1913 tog Förenade Tändsticksfabriker med Ivar Kreuger över fabriken och verksamheten expanderade kraftigt. Fabriken byggdes till och försågs med maskinell utrustning samtidigt som produktionen ökade och antalet anställda var 1920 uppe i 400 och med ett tillverkningsvärde av 3.603.000 kronor. Huvudsakligen exporterades tändstickorna till Amerika och Indien men sen gick det raskt utför. 1921 med depression och osäkerhet i världen fanns det bara plats för 290 anställda och inte fulla veckor. Timlönen hade efter hand sjunkit från 1:30 till 73 öre med 10% tillägg för de som arbetar tre dagar i veckan eller mindre. En arbetares årsinkomst beräknas då ligga mellan 1060 - 1213 kronor. Fackföreningen begärde också hos stadsfullmäktige att arbetarna skulle befrias från skatt. Sedan 1917 ägs nu fabriken av Svenska Tändsticksaktiebolaget, det största företaget i världen inom sitt område. Fabriken utplånad av brand Den 30 maj 1922 inträffade en brand som fullständigt lade fabriken i ruiner och som också hotade den övriga bebyggelsen runt omkring. En nattvakt upptäckte branden vid 22-tiden i några sticktorkskåp och försökte förgäves släcka själv. Brandkåren tillkallades men eldsvådan fick snabbt fäste och redan efter en kvart var sju av fabrikens träbyggnader övertända. Vid 1-tiden på natten var man herre över elden och de omkringliggande fastigheterna räddade. Tändstickstrusten beslöt efter branden att fabriken inte skulle återuppbyggas man hade ju fler fabriker igång. För många anställda följde nu en längre tid av arbetslöshet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/vaxsjo_tandstiksfabrik.htm)
Wäxiö tändsticksfabrik anlades 1868. Initiativtagare var handlanden Carl Schander som inspirerats av bröderna Lundström i Jönköping och tillsammans med bokhandlaren CG Södergren startade de Wäxiö tändsticksfabrik. Fabriken var belägen i området något väster om stadskärnan. Fabriken bestod av huvudbyggnad uppförd i parmsten jämte några flygelbyggnader och lagerhus i trä. Några år efter starten fanns ett åttiotal anställda varav hälften kvinnor. År 1875 hade man uppnått nära 150 anställda och årsproduktionen uppgick till ett värde av cirka 200.000 kronor. Flera ägare, uppgång och nergång Södergren lämnade fabriken efter några år och Schander stod kvar som ensamägare till 1887 då han sålde till Swedish Match Company i London. Som disponent ledde Schander tändsticksfabriken till 1891 då Knut Johansson tillträdde. 1913 tog Förenade Tändsticksfabriker med Ivar Kreuger över fabriken och verksamheten expanderade kraftigt. Fabriken byggdes till och försågs med maskinell utrustning samtidigt som produktionen ökade och antalet anställda var 1920 uppe i 400 och med ett tillverkningsvärde av 3.603.000 kronor. Huvudsakligen exporterades tändstickorna till Amerika och Indien men sen gick det raskt utför. 1921 med depression och osäkerhet i världen fanns det bara plats för 290 anställda och inte fulla veckor. Timlönen hade efter hand sjunkit från 1:30 till 73 öre med 10% tillägg för de som arbetar tre dagar i veckan eller mindre. En arbetares årsinkomst beräknas då ligga mellan 1060 - 1213 kronor. Fackföreningen begärde också hos stadsfullmäktige att arbetarna skulle befrias från skatt. Sedan 1917 ägs nu fabriken av Svenska Tändsticksaktiebolaget, det största företaget i världen inom sitt område. Fabriken utplånad av brand Den 30 maj 1922 inträffade en brand som fullständigt lade fabriken i ruiner och som också hotade den övriga bebyggelsen runt omkring. En nattvakt upptäckte branden vid 22-tiden i några sticktorkskåp och försökte förgäves släcka själv. Brandkåren tillkallades men eldsvådan fick snabbt fäste och redan efter en kvart var sju av fabrikens träbyggnader övertända. Vid 1-tiden på natten var man herre över elden och de omkringliggande fastigheterna räddade. Tändstickstrusten beslöt efter branden att fabriken inte skulle återuppbyggas man hade ju fler fabriker igång. För många anställda följde nu en längre tid av arbetslöshet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/vaxsjo_tandstiksfabrik.htm)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.