Hovskulle
Från 299 kr
Östra Eneby 91:1
Högstorp
Väster
Växjö 48:1
Fyrby
I de äldre delarna av stadsdelen Gottfridsberg i Linköping har åtskilligt förändrats över åren. Bland annat har ursprungliga tomter i viss utsträckning delades eller sammanslagits, vilket tilltvingat en följd av adressändringar. Fotoåret 1961 bar bildens fastighet i hörnet av Västanågatan och Kamplyckegatan den senare gatans nummer 8.
Den så kallade Rotundan under uppförande i Linköping 1927. Den runda byggnaden skulle tjäna Linköpings stadsbibliotek i förening med stadens Stifts- och landsbibliotek. För ritningar stod arkitekt Erik Hahr. Intressant även att lyfta blicken och konstatera läget för utbyggnaden av stadsdelen Vasastaden vid tiden. Repro efter original.
Landala kapell, tidigare Landalakapellet är en kyrkobyggnad i stadsdelen Landala som idag drivs av Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Ursprungligen uppfördes kapellet 1885 och är byggt i trä och målat i en faluröd kulör. Kapellet flyttades den 27 oktober 1919 från hörnet av Erik Dahlbergsgatan och Kapellgatan till sin nuvarande plats vid Kapellgången.
Vid det sena 1800-talets expansion nådde Linköpings stad vad tiden kallade Tinnerbäckslyckorna. Ett områdesnamn som tappat sin betydelse men som motsvarade stadsdelen Hejdegårdens norra del mot Tinnerbäcken. Närmast bäcken utmed Gripgatan lät snickaren Nils Fredrik Peterson uppföra ett flerfamiljshus i tidens krav. Några in på 1900-talet tillbyggdes huskroppen och försågs med bildens generösa trapphus mot gården. Foto 1965 inför omfattande rivningar i området.
Stadsdelen Hejdegårdens norra område började bebyggas vid det sena 1800-talet. Linköpings stad hade tills då bebyggelsemässigt gjort halt mot Tinnebäckens flöde men det ökade befolkningstrycket gjorde en expansion söderut nödvändig. Bildens husrader utmed Gripgatan uppfördes på det gamla jordbruksområdet Tinnerbäckslyckorna. I stadens randområden var bostadsstandarden generellt enkel men gav husrum och då främst för den egendomslösa samhällsklassen.
Han kallade det gärna Bjerga, ägaren och byggherren för fastighetens utbyggnad, Anton Ridderstad. Eftervärlden har lagt till benämningen Berga slott, måhända väl storvulet, men ändå en byggnad utöver det vanliga. I senare tid integrerad i stadsdelen Berga söder om centrala Linköping. Här 1928.
En för tiden unik vy över Linköpings östra utkanter. Utblick över delar av Kungsladugårdsområdet och den blivande stadsdelen Kallerstad mot norr. I förgrunden bebyggelsen i området Tomteboda mellan järnvägen (Ringstorpsbanan) och den allékantade Norrköpingsvägen. Närmast kameran lägenheten Hagalund som upplysningsvis att namnge den senare utlagda Hagalundsvägen. Bortom fälten anas Kallerstad gård. Odaterad bild som med trovärdighet kan knytas till 1910-talets första år.
Norra området av stadsdelen Vasastaden i Linköping fick från 1900-talets mitt uteslutande bebyggelse av industriell eller affärsmässig prägel. Den hårt trafikerade Industrigatan gjorde bostadsbebyggelse mindre lämplig. Gatan tjänade därutom som del av Europaväg 4 från 1950-talets mitt till 1977. Bilden visar miljön vid den parallella Slöjdgatan.
Gårdsinteriör från kvarteret Vårdtornet i Norrköping. I trähuset drev upplysningsvis skräddare Gottfrid Zetterstrand sin verkstad under 1800-talet. Zetterstrand är ett av många exempel på hantverkare som var verksamma i området på 1700- och 1800-talen. Stadsdelen runt kvarteret Vårdtornet har medeltida härkomst och kallades i folkmun Midtina för sitt centrala läge. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan. Vy mot nordväst.
Stolplyckegatan 23 och 25 i Linköping är representativa exempel på den kåkbebyggelse som från det sena 1800-talet växte fram i utkanterna av Sveriges större städer. Vid tiden för bilden har husen i stadsdelen Stolplyckan sedan länge tjänat ut men först nu inleder staden sanering av området för att bereda plats för helt ny bostadsbebyggelse.
Vy över ägorna till Ryds herrgård med godsets sädesmagasin i fonden. Året är 1963 och platsen kommer inom kort att fullständigt omdanas. Här planerar staden för den nya stadsdelen Ryd med plats för cirka 10 000 invånare. Magasinet får från 1972 ny funktion som stadsdelskyrka under namnet Mikaelskyrkan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.