Kyrkan i Uråsa, om till det yttre har karaktär av en nyklassicistisk kyrkobyggnad har emellertid anor ända tillbaka till 1100- eller 1200-talet. Under 1800-talet blev kyrkan radikalt förändrad. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster. Kyrkan försågs med stora rundbågefönster. 1841 uppfördes tornet och försågs med en tidstypisk lanternin med tornur.
Från 299 kr
Kyrkan i Lekaryd är uppförd under 1400-talet och ersatte en tidigare träkyrka. Den är byggd i sten och tillhör den senmedeltida salkyrkotypen utan särskild kormarkering i form av triumfbåge eller korabsid. Det rektangulära långhuset avslutas med en rak korvägg i öster. Sakristian i norr och vapenhuset i väster tillkom vid en renovering under 1790-talet.
Nuvarande kyrkan i Lidhult invigdes 1880 och uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar. Vid en renovering 1929-30 som utfördes efter förslag av arkitekt Paul Boberg, förändrades koret radikalt. Den förut vida koret som tidigare varit rikt utsmyckat med en altaruppställning samt en skärm som avgränsade mot den bakomliggande sakristian förminskades. Ett absidliknande kor byggdes. Altaruppställningen ersattes av ett medeltida triumfkrucifix.
Nuvarande stenkyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av tidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Nådens Kapell i Färjestaden, översikt från väster. Kapellet uppfördes 1976 för en frikyrka efter ritningar av Rolf Bergh och köptes sedan av Torslunda församling och används nu som distriktskyrka med verksamhet för både barn och äldre. Kapellet består av en liten fyrkantig kyrksal. En mindre gång i vilken sakristian är inrymd leder vidare till en större byggnad som uppfördes 1989.
Själevads kyrka. Vitputsad stenkyrka byggd som centralkyrka med åttkantig plan i senklassicistisk stil. I varje väderstreck har exteriören en kolonnportik som bär upp en triangelgavel. Kyrkan har åttsidig lanternin försedd med klocktorn och spira med förgyllt kors och kula. Invändigt orgelläktare i öster där entrén finns. En skärmvägg i väster avskiljer sakristian från koret och kyrkorummet.
Kyrkan, exteriör. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn vid norra långsidan. Nyklassicistisk stil även i inredningen (av Jonas Edler). Vid restaureringen 1920 murades ingången på södra sidan igen och sakristian flyttades från tornrummet till en nybyggnad bakom altaret. Huvudingång vid tornet.
Ramsele nya kyrka. 1911 eller 1912. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Ludvig Hawerman. Den vitputsade stenkyrkan fick ett fyrsidigt torn. Invändigt finns på korväggen ett målat skenperspektiv och blå draperier som sträcker sig utöver dörrarna till sakristian. Mitt över altaret står korset med svepduken inom en illusoriskt målad rund nisch mot bakgrund av vajande palmer. Målningarna utfördes av Göran Sundin och Anders Norberg.
Nordingrå kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn vid norra långsidan. Nyklassicistisk stil även i inredningen (av Jonas Edler). Vid restaureringen 1920 murades ingången på södra sidan igen och sakristian flyttades från tornrummet till en nybyggnad bakom altaret. Huvudingång vid tornet.
Ödekyrkogård på Holmön
Svinnegarn kyrka. U 778.
Vykort med motiv av Långlöts kyrka. Långlöts kyrka är belägen på en sluttning mot Östersjön. Den är en salkyrka med rakslutet kor. Sakristian är vidbyggd på korets nordsida och torn vid västgaveln. Tornet är förskjutet mot söder i förhållande till långhusets mittaxel. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på sydfasaden. 1795-96 omvandlades kyrkan till den nuvarande salkyrkan. Av den ursprungliga medeltida klövsadelskyrkan tillkom ettappvis under 1100-talet och första hälften av 1200-talet. Återstår västtornet liksom murverk i södra långsidan och delar av östgaveln. Valven förstördes, de kvarstående väggarna sänktes. Långhuset utvidgades åt norr, varför tornet kom att stå förskjutet åt söder. Sakristian tillkom 1855. Långlöt är en av de få öländska kyrkorna som inte fått sitt torn förändrat efter medeltiden; klockvåningen är bevarad med rundbågiga ljudpluggar från cirka 1200, försedda med mittkolonett. Byggnadskropparna har skilda sadeltak. De vitputsade murarna genombryts av stora rundbågiga fönster. Kyrkans nyklassicistiska, ljusa inre täcks av ett trätunnvalv. Interiör och inredning är väl bibehållen.
Själevads kyrka. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Axel Fr. Nyström vid Överintendentämbetet. Vitputsad stenkyrka byggd som centralkyrka med åttkantig plan i senklassicistisk stil. I varje väderstreck har exteriören en kolonnportik som bär upp en triangelgavel. Kyrkan har åttsidig lanternin försedd med klocktorn och spira med förgyllt kors och kula. Invändigt orgelläktare i öster där entrén finns. En skärmvägg i väster avskiljer sakristian från koret och kyrkorummet. 1922-23 gjordes en restaurering där ett kassettak byggdes under lanterninen och gjutjärnskolonnerna inkläddes. Predikstolen fick ljudtak och den gamla altaruppsatsen återinsattes. Färgskalan blev rokokoinspirerad. Vid nästa restaurering 1957-58 fick sakristian två våningar och dekormålningar utfördes runt kupolen. Fasaderna har putsats om 1968 och 1976 målades med olämplig färg. En ny omputsning utfördes 1985.
Masse har tagit en bild av kyrkans nordsida från kastalruinen. Man ser tydligt att kyrkans underhåll är eftersatt. Väggarna är mörka av alger och lavar. På långhuset och sakristian, som skall vara putsade, har putsen fallit av i rätt stor utsträckning. Faltaket, som kyrkan haft problem med i århundraden, ser någorlunda hyfsat ut, men hur tätt det egentligen var går inte att avgöra från bilden.
Hägerstad ödekyrka var i allra högsta grad övergiven när personal från Östergötlands museum besökte platsen för en myndighetskontroll 1930. Som synes fann man då ruinen i ett höggradigt förfall. Framstötar skulle dessbättre leda till att kyrkobyggnaden från 1936 sattes under restaurering. När arbetet slutfördes 1939 var kyrkans väggar resta och byggnaden var åter under tak. Här en vy mot den medeltida byggnadens norra fasad. Till vänster ses resterna av sakristian som tillkom under 1600-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.