Kommunala flickskolan, teckningssal. Lärare Agneta Gazelius-Andersson, lektion med 3:e klassen. Från v. Kerstin Bolin, Kristina Bäckström, Eva Gad, Monica Sjödin, Monica Backlund, Eva Britt Ullsten, Eva Lindberg, Ann-Katrin Dahl, Lena Åslund, Marg. Lindh, Britt-Inger Grönstedt, Kerstin Sedin, Elisabeth West, Kerstin Johannesson.
Från 299 kr
Stockholms första kommunala parkanläggningar, Strömparterren. Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96, friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arkitektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Vykort. Flygfoto över Anundgård. Skolan, byggd 1952, överst t v, kommunala lärarbostäder (bl a bodde läraren och kantorn Mauritz Öhnedal där). T v syns prästgården och i träddungen mitt emot lagården är nya affären. Huset nere t h är gamla skolan, nu (1987) församlingshem.
Victor Hasselberg (1864 - 1945) och hustrun Clara (1863 - 1942) utanför sitt hem Fridhem i Gastorp, okänt årtal. Victor var möbelsnickare i Lindome från 1890-talet och framåt. I unga år tog han anställning vid Kungliga Svea Livgarde i Stockholm. I Lindome deltog han i det kommunala arbetet, bl.a som ledamot i kommunalfullmäktige. Paret är Anna och Karin Hasselbergs föräldrar.
Victor Hasselberg, möbelsnickare, f.1864 d.1945. Snickarverkstaden låg i hemmet och han tillverkade hela möblemang. Bl.a hade han möbler med på Halmstadsutställningen på 1920-talet. Han var möbelsnickare i Lindome från 1890-tal och framåt. Innan han flyttade till Lindome socken hade han i unga år tagit anställning vid Kungliga Svea Livgarde i Stockholm. I Lindome deltog han i det kommunala arbetet, bl.a som ledamot av kommunfullmäktige.
Brandstationen, som från början även inrymde polisstationen, ritades av Fredrik Sundbärg och togs i bruk 1898. Utmed Gjuterigatan fanns i tegellängan de kommunala affärsverken och längre ner utmed gatan, Gasverket. Spårvagnsbodarna mot Barnarpsgatan utformades av August Atterström och var klara 1907.
Bromma 10:1-2
Valsedelsutdelare framför Folkets hus vid valet 1950. Längst fram till vänster står folkpartisten Lars Borg och till höger står socialdemokraten Gunnar Perland. Borg var fullmäktiges ordförande 1971-73 och Perland var stadens första kommunalråd. 1950 var det kommunal och landstingsval. Bilden är taget framför Folkets hus inne i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Själanderska flickskolan. Karolina Själander hade 1874 övertagit ansvaret för Elsa Borgs flickskola. 1877-78 uppförde hon skolhuset för egna medel. Översta våningen hade Karolina Själander sin bostad. Där inreddes 1924 även skolkökslokaler och slöjdsal. På 1930-talet en teckningssal och en läkarmottagning i bottenvåningen. 1879 hade även Clara Lindhs flickskola övertagits av Karolina Själander och kallades Förenade Elementarskolan för flickor. 1882 ändrades namnet till Högre flickskolan i Gefle. Under studierektorn Oskar Fyhrvalls tid anordnades vid några tillfällen studentkurser då eleverna fick avlägga studentexamen som privatister vid läroverket. 1915 såldes skolhuset till Gävle stad och ansvaret för skolverksamheten överlämnades till Anna Åkerberg. 1933 blev skolan kommunal flickskola.
Berggrenska gården var en av de få som stod kvar efter Gävle brand 1869. Den uppfördes för köpmannen och redaren Anders Berggren, efter ritningar 1813 av stadsbyggmästaren C.A. Wahrberg. År 1891 inköptes Berggrenska gården för Borgareskolans räkning. Skolan stannade i gården till 1915, då den flyttade till f.d. Militärskolans byggnad vid Valbogatan. I Berggrenska gården har därefter en hushållslinje av Borgarskolan, Kommunala Vuxenskolan, Damfrisörskeskola och Läromedelscentralen haft sin hemvist i olika perioder.
Utmed Klostergatan i Linköping som vid tiden för bilden närmast slutade i intet i norr. Viss aktivitet kan ändå skönjas i bakgrunden, i vad som kom att bli stadsdelen Vasastaden, men ännu var inga hus uppförda i siktfältet. Rest var dock sedan år 1883 stadens påkostade flickskola till vänster och i hörnet mot vad som skulle läggas ut som Vasavägen. Foto omkring 1905. vid tiden på 1920-talet. Vy mot norr. Till vänster den kommunala flickskolan, sedemera Elsa Brändströms skola.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.