Hästbesiktning utanför aspirantskolans stall. Obs klädseln! Skolchefen (närmast matsalen): m/1895. Avdelningschefen (den visiterande): biguesch. Övrigt skolbefäl: m/23. Aspiranten (hästhållaren): linnekläder.
Från 299 kr
En grupp kvinnor (tanter) har ställt upp sig för fotografering i väntan på bussen. (Lägg märke till klädseln.)
I raden av döttrar föddes Vendla Emanuelsson i Hällestads präktiga prästgård 1848. Det finns anledning till tro att kyrkoherden Per Jacob Emanuelsson och makan Charlotta Fredrika Haeger där skapade ett hem präglat av bildning och självtillit för sina flickor. Vendla blev lärare och från 1878 var hon i tjänst i Malmö. Efter några år flyttade hon till Stockholm, som blev hennes fortsatta plats livet genom. Hon avled som ogift 1922, då skriven på Lidingö. Här porträtterad i 30-årsåldern med klädsel och håruppsättning som bär 1870-talets prägel. Vi skriver omkring 1875.
Oskar (J O) Larsson Fie och troligen sonen Emil föser jord, den tidens schaktredskap. Vid plöjning och harvning hade man en tendens att dra med sig jorden utåt åkerns kanter, men här verkar man jämna till någonting mitt på. Kanske har man grävt bort en stor sten och fyller ut efter den. Oskar och Emil har sedvanlig klädsel. Det är svårt att avgöra var de arbetar. Landskapet är öppet, en bandtun men inga byggnader syns. Längst bort skymtar en naken höjdsträckning, som skulle kunna vara Lausbackars östra sida.
Till synes uppslupen folksamling på Borggården invid Linköpings läroverk. Året är 1901. Utan given vägledning är det mest rimliga att vi bevittnar firandet av vårens ankomst den 1 maj. Med start redan år 1860 hade läroverkets elever skapat en karnevalstradition i Linköping. Iförda brokig klädsel avtågade karnevalståget från just Borggården. På oxdragna kärror drog man vidare genom staden för att under stoj och larm häckla allt och alla. För ackompanjemanget stod studentorkestern Bonnkapälle med sitt spelande "hellre än bra". Tidningen Östgöten kunde dagen efter meddela att vädret varit strålande och att "karnavalen var rätt lyckad. Programmet var det bästa. Rätt nätt och småroligt hopkommet".
Akvarellerad handteckning av J W Wallander. Söndagsdräkt för kvinna och barn från Leksand, Dalarna 1857. Anteckningar om varierade dräktdetaljer vid olika årshögtider. Nordiska museets inventarienummer 57339j. Kvinnan bär hatt och halskläde med knytning (knypplad spets), överdel, snörliv, gul raskmajd (förkläde), svart yllekjol, vita strumpor och läderskor med plös dekorerad med två röda garnbollar. I famnen bär hon en lisskulla (flicka) klädd i gulkolt med randigt förkläde, halskläde och hätta. På bilden finns tre detaljer skissade. Dels färgordning på snörlivet, huvudbonad om sommaren och gröntröjan. På akvarellen har Wallander antecknat information om kyrkoåret och dess klädsel.
Akvarellerad handteckning av J W Wallander. Söndagsdräkt för kvinna och barn från Leksand, Dalarna 1857. Anteckningar om varierade dräktdetaljer vid olika årshögtider. Nordiska museets inventarienummer 57339j. Kvinnan bär hatt och halskläde med knytning (knypplad spets), överdel, snörliv, gul raskmajd (förkläde), svart yllekjol, vita strumpor och läderskor med plös dekorerad med två röda garnbollar. I famnen bär hon en lisskulla (flicka) klädd i gulkolt med randigt förkläde, halskläde och hätta. På bilden finns tre detaljer skissade. Dels färgordning på snörlivet, huvudbonad ”om sommaren” och gröntröjan. På akvarellen har Wallander antecknat information om kyrkoåret och dess klädsel.
Interiör av fabrik med fabriksarbetare i olika åldrar. I bakgrunden syns remdrift till någon maskin. Två av männen bär kubb, övriga skärmmössor och klädseln varierar.
Nora Krantz (1879 - 1955) och dottern Rosa (1912 - 1994, gift Pettersson) sitter på en bänk utanför Stretered, cirka 1921 - 1923. Nora arbetade på Stretereds vårdhem, därav klädseln.
bilder, fotografi, påsiktsbild, gymnastic [female], hike, photograph
Jakob Oskar (J O) Larsson plöjer med spitsplog dragen av två stutar. Mest ser det ut som han poserar medan frun Elisabet Johanna ser ut att stoppa potatis i jorden medan någon av sönerna Emil eller Rudolf ser ut att kara igen potatisfåran med en hacka. Frågan är om bilden inte är arrangerad för att visa potatissättning, men att det inte är en verklig sådan. Man sätter knappast potatis vid midsommar. Eller så är tidsangivelsen fel. Av bilden är det svårt att avgöra om det är vår eller sommar. J O Larsson var 50 år när bilden togs. Han är klädd i skjorta med väst och klockkedja, byxor och vegakeps. Han har piska eller sticka i högerhanden. Elisabet Johanna var 44 år. Hennes klädsel är svår att se, men hon har arbetsförkläde och handskar och fin hatt, medan sonen har ordinära arbetskläder med handskar.
Anna-Lisa Johansson skojar med Erik framför kameran, iklädd uniform. Hon var flyglotta under kriget, därav klädseln. Hon är på besök hos sina morföräldrar Josefina och Johan-Aron i Hugalyckan.
Bilden föreställer en grupp män som står samlade kring en man med rest hand. Alla besökande besättningsmedlemmar från Älvsnabben är klädda i uniform. En del har dock tagit av sig uniformskavajen eller bussarongen som tillfällig lättnad i klädseln.
fotografi
Reprofoto av linköpingsorginalet "Springare-Gusta". Omkring förra sekelskiftet var han genom sin egendomliga klädsel och uppträdande en välkänd figur i staden, dock utan att ligga ordningsmakten till last. Sitt smeknamn fick han genom särdraget att allt som oftast ta sig fram springande. Sommartid sprang han gärna medsolsvarv runt sjön Roxen med start och mål på Stora torget. Runt just den sträckan hade han namngivit ett knappt 100-tal platser med minst sagt märkliga namn som, "Tre lorte högt", "Tre lorte lågt", "Nittinie grader min polhöjd i lågt lufttryck" och "Hallå" för att nämna några som bevarats till eftervärlden. Uttrycket "Rystadskravel" får vi förmoda var exempel på hans omdöme av ortsbor. Bakom hans ryktbarhet fanns naturligtvis en människa av kött och blod. Arkiven ger oss oförblommerad fakta. Hans egentliga namn var Gustaf Ferdinand Andersson och han föddes i Lofta socken 1858 som son till stalldrängen Anders Petter Andersson och hans maka Emma Gustava Gustafsdotter. Efter en rad omflyttningar hamnade familjen från år 1875 i Linköping. Gustaf Ferdinand blev kvar i föräldrahemmet tills modern gick bort som änka 1905. Därefter togs han in i stadens fattigvårdsinrättning och kvarblev där till sin död 1924.
Anna-Lisa Johansson iklädd uniform hänger på ett staket med armen om en väninna klädd i hatt och kappa. Anna-Lisa var flyglotta under kriget, därav klädseln. Hon var född i Rolfstorp med hälsade ofta på hos sina morföräldrar Josefina och Johan-Aron i Hugalyckan i Veddige.
Okänd dam, antagligen officersfru. Bilden från någon sommarmarsch eller samövning. Hon har kronoskjorta och troligen byxa m/23, bredvid henne ett kokkärlslock och i handen en sked. Vissa lättnader i klädseln och ett gott leende antyder att hon trivs med livet i fält såsom det då tedde sig.
En grupp orienteringsungdomar som gått med i IK Dran. Klubben bildades på 1940-talet och fick sitt namn 1945 och av klädseln att döma är även fotot från denna tid. Fr. v: Herbert? i Frugården, Åke Svensson, Marianne Svensson (g.m. Olle), Inga i Persgård gift Svahn, Lisa Hjelmén (f. Andersson), Olle Svensson, Rut Svensson, Göran Andersson, pojken Erland Gustafsson, Elin Eriksson fr. Höjda, Arne Svensson, Ingrid Andersson (g.m. Görans bror), Arthur Svensson, Karl Svensson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.