Kan vara Ingrid och Peter samt sonen Peter född 1926. Ryttaren i mitten förefaller vara minst 15 år. Bilden är i så fall tagen mellan 1941-47 i Skövde. Uppgiftslämnaren ryttm. Cleas Lewenhaupt, Claesborg. Kortet är taget på fältet söder K 3 kasern.
Från 299 kr
Underofficersbostad 1925 Fyra lägenheter, avsedda för kompaniadjutanterna med familjer på 2. bataljon. Lägg märke till draghuvarna på skorstenarna, här eldade man med koks. Hämtades förmodligen fritt på kolgården. I bakgrunden syns kasern 003 för 5.- och 6. kompanierna. Byggnad: K0074-011
Sjukhusgläntan 1945 När pansarregementet P 3 bildades 1942 fick idrottsplatsen bakom kasern 6 flyttas. En av de gamla stridsvagnarna från 20-talet ställdes nu på ett högt stenfundament. Hitom ser vi två smörjgropar. Ser ut att vara en beredskapsbarrack i bakgrunden.
426 Gabrielsson på logementet. Radion i fönstret fick vi hyra av en Rustmästare som gick till alla logement första veckan. TV fanns inte på kompaniet, markan och soldathemmet tror jag hade. /P-O Rosén Kasern 5, logement 3.
Underofficersbostad 1925 Fyra lägenheter, avsedda för kompaniadjutanterna med familjer på 1. bataljon. Lägg märke till draghuvarna på skorstenarna, här eldade man med koks. Hämtades förmodligen fritt på kolgården. I bakgrunden syns kasern 005 för Livkompaniet och 2. kompaniet. Byggnad: K0074-012
December 1964, vi hade just blivit vicekorpraler, så då passade lägermössan extra bra eftersom den hade gradbeteckning. 703 Ekblad och 104 Frostell klädda för att gå och äta. Vi bar alltid linnerock i matsalen. Kasern 5, logement 3.
Hus och Byggnader i Hybo, fr.v. Stenhuset, Bryggeriet( med skorstenen), Lungrens affär, Fr. Janssons affär, " Rullan", Handelsbolaget, " Tysk-Hecklas"(Lilla kafeét) och 1:a kasern. Rullan fick heta så för att man rullade huset till sin plats från närheten av järnvägen.
Skiss över Skövde kapplöpningsbana på fältet söder kasern. Banan som funnits tidigare återuppbyggdes i början av 1940-talet av personal ur handräckningsskvadron K 3 under ledning av skvadronschefen ryttmästare Erik "Buskas" Hultén. "Banarkitekt" var f.d. kapplöpningsryttare ryttm Gunnar "Putte" Schildt.
F6 Karlsborg 1954. Flygtekniker Nylen krattar höstlöv bakom kasern 22. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Regementskapplöpningarna 1928 på fältet söder K 3 kasern. Över jordvallen i olika stil. Ryttaren till vänster för tidigt avsprång - det gäller att "vara med". Ryttaren till höger för sent avsprång - skall det bli en "rumpler".
Regementet till häst på fältet söder om K 3 kasern för avlämning före avmarsch för fälttjänstövning. Närmast kameran löjtnant Carl-Johan Ekströmmer. Bilden tagen i samband med kamratföreningens besök 1931.
Kaserngården 1975-02-12 De tillfälliga panncentralerna mellan kasern 2 och byggnad 8 demonteras. Fyra bilder som visar: 1. En av skorstenarna lyfts. 2. Modulen lyfts. 3. Lastning på trailer. 4. Persontransport med lyftstropp -- i dag helt otänkbart ur säkerhetssynpunkt!
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen. Skeppsgossekasernen i Karlskrona uppfördes 1878 - 1881 och ritades av arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumlien. Byggnaden planerades för 400 skeppsgossar. 1939 upphörde byggnaden att tjänstgöra som kasern. Byggnaden blev Marinmuseum mellan 1953 - 1997.
Främre raden från vänster: Margot, Ander Harström, Maja (Maria), Ingrid och Beda. Bakre raden från vänster: Edvard, Oskar och Gustaf. Herr och fru Harström med barn arbetade på Papyrus. Familjen bodde i kasern. Gustaf Harström var senare förman på Papyrus.
Uppställning för korum på I 4:s kaserngård. På vänster sida av bilden ser man en grushög. Här var det tänkt att uppföra ytterligare en kasern, men det blev aldrig av. Istället fanns här baracker under 2:a värlsdskriget.
3.- och 4. kompaniernas kasern 1925 I hitre delen av kasern bodde 3. kompaniet i sex logement. Nedre våningen fyra logement och på övre våningen två. Efter logementen (de med stora fönster) på ö.v. följer tre mindre fönster -- det var kompaniets stora dagrum. Fram till slutet av 1950-talet hade soldaterna små möjligheter att resa hem på helger, så dagrummen fyllde en viktig funktion. Sök på "3. komp dagrum" i Digitalt Museum så hittar du sex bilder med målningar just från denna byggnad. Hitom kasernen ser vi tegelmuren med grind 2 i "Bataljonsgatan". Byggnad: K0074-004
Studentkompaniet år 1932 Studentkompaniet var här sammandraget från I 1, I 2 och I 10. De sitter framför kasern 7, där 4. kompaniet har vänstra delen och musikkåren den högra. Kompanichef, sittande i mitten är kapten Gudmund Silfverstolpe. Närmast till vänster om honom ser du kapten Söderpalm, löjtnant Per Kellin (senare general och Rikshemvärnschef), serg Svensson och längst t.v. furir Sten Sund. Till h. om kompanichefen sitter löjtnant Stig Hasselrot, följd av fanjunkare Edlund och sergeant Aldor Leijon.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.