Ånnaboda, fotojobb (?), arbetarkommun 70 år 12 februari 1968 Närbild på ett barn i tioårsåldern som ramlat i skidspåret i Ånnaboda. Barnet är klädd i svart jacka, svarta byxor, mörk mössa, ljusa vantar samt svarta stövlar och är i färd att försöka kravla sig upp på fötter igen med hjälp av stavarna.
Från 299 kr
Skogshuggare i arbete. Illustration i en av Nordiska museets frågelistor som visar "klossning", "skulkning" eller "tsjöitning" av stocken. För att hugga stockens sidor jämna markerades en jämn linje längs dess båda sidor, antingen med hjälp av ett kritat snöre eller genom att på fri hand hugga upp en linje. Därefter gjordes djupa tvärhugg med jämna mellanrum längs stocken.
Dräkt på docka. Originalmodell från Edward Molyneux, brittisk modeskaqpare i Paris. Yllejersey från Rodier, som med hjälp av Coco Chanel lanserade jersey i lyxmodet. Köpt av Elsa af Trolle (1886-1953) på NK:s Franska damskrädderi i slutet av säsongen hösten 1937.
Alfred* Leonard "Sjöfarta" Johansson bär spänner med hjälp av ett ok på axlarna, Backen Högen 1940-tal. Född 1876 i Skepplanda, kom som dräng till Birger Pettersson på Högen 1930 och avled 1964 på Brattåshemmet. Det finns många berättelser om honom. Bland annat att han kallades "Sjöfarta" av okänd anledning.
Träkonstruktioner längs med strandbrinken mot Munksjön. De har tolkats som resterna efter möjliga sjöbodar och har framkommit i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Några av stockarna daterades med hjälp av dendrokronologi och gav en datering till 1400-tal vilken gör att de är samtida med Fransiskanerklostret som fanns i området före byggandet av slottet.
Tillverkning av någon sorts drivaxel, kilar slås in med hjälp av "hejare". Platsen är "Abrahams på Näset". Personerna från vänster: Erik Nilsson (Flöggs, född 1853), Nils på Näset (född 1895) och hans far Nils Nilsson (född 1868), bonde på Näset. Bilden tagen troligen 1910-1911.
Brovakt vid Dalbobron. Denna bro togs i bruk redan 1913 (3 år innan nya trafikkanalen invigs) och revs 1965. Bron var 60 m lång, körbanans bredd drygt 4,5 m samt ca 1 m bred gångbana. Manövreringen skedde på elektrisk väg, och att öppna resp. stänga bron tog ca 90 sek. Bron blev efterhand enkelriktad med hjälp av ljussignaler. Nya Dalbobron invigdes 13 december 1962.
Ursula Albertina Pettersson - populärt kallad Silan - var bosatt i Knivsta, två mil söder om Uppsala. Hon sydde fackföreningsfanor. Till sin hjälp kan hon ha haft sin make Jacob som var finsnickare men också duktig på att rita och dottern Märta som också sydde.
Silan och Jakob när de var i 73-års åldern. Ursula Albertina Pettersson - populärt kallad Silan - var bosatt i Knivsta, två mil söder om Uppsala. Hon sydde fackföreningsfanor. Till sin hjälp kan hon ha haft sin make Jacob som var finsnickare men också duktig på att rita och dottern Märta som också sydde.
"Kalmargruppen" redovisade sina resultat med hjälp overhead-projektor som här manövreras av Rune Svensson, Nyköping. Fr v sitter Rune Gerdemo, postdirek-tionen ÖD, Olle Svensson, postdirektionen Sth D, ordförande i seminariet Bo Klevborn, post-styrelsen, redaktören i Svensk Trafik Tidning Tönu Nilsson, Gösta Larsson och generaldirektör Nils Hörjel.
Posten från pkp 313 lossas i Vännäs. Lossningen av containern - som togs emot i Långsele och som lastades under vägen med post till Umeå trans - sker med hjälp av SJ gaffeltruck. Containern lyfts över direkt i resgodsutrymmet i motorvagnståget till Umeå.
Posten från pkp 313 lossas i Vännäs. Lossningen av containern - som togs emot i Långsele och som lastades under vägen med post till Umeå trans - sker med hjälp av SJ gaffeltruck. Containern lyftes över direkt i resgodsutrymmet i motorvagnståget till Umeå. Ingemar Holm t.v. övervakar.
Foton 24/7 1963. Diligensförare är Oscar Rolandsson, från Borgafjäll. Han har kört på linjen i 25 år och är av äkta postsläkt. Fadern var poststationsföreståndare i Borgafjäll och äldste sonen funderar på postiljonsutbildning. (Se reportage i tidningen PS nr 10/1963) Rolandsson ombesörjer posttransport mellan järnvägsstationen och postexpeditionen i Dorotea. Här får han hjälp med inlastning av post som kommit med rälsbuss från Storuman.
"Teoretisk lektion". Med flanell-tavlans hjälp redogjorde förste kontrollör Nils Erik Edlund, distriktshandledare i postdirektionen i ÖD, för de postala "karriärerna" och deras olika arbetsuppgifter. Rekryter-ingsbroschyrer och annat informationsmaterial hade delats ut till deltagarna, samlade i hästskogrupp i Frösängsskolans bibliotek.
Branden under natten 9 februari 1966 En byggnad brinner och rök väller ut ur den. I förgrunden syns fem män varav två är brandmän. De står på den snöklädda marken. Mot byggnadens husfasad står tre brandmän på stegar. De sprutar vatten på huset med hjälp av brandslangar som är förankrade i två stycken brandbilar.
Mra 30 juni 1966 En man plöjer en åker med hjälp av en plog som dras av en häst. I bakgrunden syns Bettorpsskolan. Över entrén sitter en skylt med texten "Yrkesskola för vuxna." Till höger i bakgrunden syns bilar som står på en parkering.
Första maj demonstration 2 maj 1967 Tre kvinnor går i förgrunden i ett första-majtåg utanför varuhuset Krämaren i Örebro. De är klädda i kappor och skor. Två av dem har hattar på huvudena. De bär skyltar med texten: "Svensk hjälp åt Vietnams folk." Längre bort kommer två män med en banderoll med texten: "Portugals kolonier- diktatur." Fler personer med skyltar syns även.
Hot rod, Kungälv - Örebro, 7 januari 1966 På bilden syns bandyspelare i isrinken. En spelare har ramlat och får hjälp av en annan spelare att ta sig upp igen. Reklamskyltar som 'Pripps', 'Zingo' m.m. syns i bakgrunden. Publik står på läktaren i bakgrunden.
Arkeologisk undersökning av kokgropssystemet i Stretered, Kållered, våren 1998. Eldarna har tänts upp med hjälp av medlemmar från Fornminnesföreningen i Göteborg. Kultplats från bronsålder–äldre järnålder. Sammanlagt undersöktes 132 kokgropar som sträckte sig över en 250 m lång sträcka på krönet av en grusås. Kokgropssystemets norra del bestod av tre rader, medan det mot söder övergick till en rad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.