Från 299 kr
Andersdal. Torp under Lemshaga. Sista fasta inbyggare Gustav Westerlund som bodde där till sin död omkring 1945. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Charlottendal. Ett av de torp som uppfördes av Godenius på 1850-talet. Sedermera uthyrt till bl.a åldermannen vid vindragarskrået, Landström. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Lemshagadal. Fanns 1731 som torp under Lemshaga. Ligger vid gamla Ingarövägen. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Mossen. Skogsarbetarboställe. En tid förvisningsort för misshagliga arbetare vid bruket. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Edsberg. Uppfördes till bl.a lanthandel, slakteriboställe m.m. Sedan 1915 skogsförmansbostad. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Klubbudden. Torp under farsta. Från 1918 sommarställe för keramikern professor Wilhelm Kåge. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Skogvaktartorp. Byggt för skogvaktare Larsson omkring år 1895. Senare innehavare skogvaktare Bergvall sedan den 11 augusti 1911. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Skogsbo. Uppfördes 1910 av timmer från förutvarande Statsbyggningen, en arbetarbarack som låg där Gustavsbergs kyrka nu ligger. Har huvudsakligen använts som skogsarbetareboställe. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Sången. Tidigare Fågelsången. Fanns 1689, torp under Långsunda. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Sjötorp. Typisk sommarbebyggelse från slutet av 1800-talet. /Notetat av Torsten Rolf 1964.
Räknäs. Nämnt 1645. Frånsåldes från Aspvik 1905, nu uppdelat i tomter. Bernhard Andersson brukade gården och hade kor fram till 1950. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Tallvreten. Kallades tidigare Nöjet och uppfördes 1802, torp under Sofielund. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Betsede. Nämnt första gången 1646 då Oxenstierna fick den i förläning. 1907 sålde P O Wallin gården till direktörerna Hellman, Englund och Bergqvist. Den är nu delad i 90 delar. Krogen uppfördes på 1700-talet och låg mycket centralt vid landsvägen till Värmdö och vid vintervägen mot yttre skärgården. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Bleket. Flyttade till nuvarande plats år 1825. Här inrymdes vaxljusfabrik fram till början på 1840-talet för att finasiera den mindre lönande porslinstillverkningen. År 1881 startade snickarmästare August Lorang snickeriverkstad här som övertogs vid dennes död 1921 av sonen Gustav Lorang. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.