Ett societetsbröllop på Örtofta slott. Bröllop 19/5 1921 mellan fröken Stina-Brita Bennet, dotter t. friherren och godsägaren, ryttmästare Jacob Erland Bennet och h.h. Anna, f. Rosenblad, och greve Ove Thott. Brudparet är på väg genom slottsparken efter vigseln i Örtofta kyrka.
Från 299 kr
Porträtt av Hilda Lindgren. Dotter till landssekreteraren Adolf Lindgren och makan Johanna Maria Petré. Gift första gången 1862 med överste Christian Eric Ahlström och en andra gång 1885, men frånskild redan året därefter, med friherren och tulluppsyningsmannen Mårten Gabriel Leijonsköld Oxenstierna, vars efternamn hon kom att bära till sin död 1911.
Porträtt av friherinnan Theresia Forsbeck. Född på egendomen Sörstad i Vikingstad som dotter till Johan Peter Forsbeck och dennes maka Sofia Gustava Lodin. Själv gift 1841 med friherren och löjtnanten vid Smålands husarer, Claes Gustaf Fredrik Raab. Från år 1845 var maken ägare till Sörstad och här kom familjen växa till åtta barn. Theresia dog i Stockholm i sviterna efter en bukhinneoperation 1868
Porträtt av friherren och kaptenen Gustaf Fredrik Raab, son till makarna Claes Gustaf Fredrik Raab och Sofia Carolina Theresia Forsbeck. Inledde sin militära karriär som underlöjtnant vid andra livgrenadjärregementet i Linköping 1864 och fick slutligen sin kaptensgrad 1885. Från 1888 gift med Ingeborg Kristina Maria Egerström.
Några år in på förra seklet förvärvade friherren och majoren Ulf Sparre en kvarvarande tomt inom kvarteret Berguven invid Järnvägsparken i Linköping. Stockholms blivande stadsarkitekt Sigurd Westholm anlitades för ett gulputsat stenhus i sluten form med högt, brutet tak. Ritningarna är daterade 1907.
Ett dubbelexponerat och bleknat fotografi men för tiden ovanligt motiv av Storgatan i Linköping. Närmast von Lingens gård, uppkallad efter friherren Herman von Lingen. Det medeltida stenhuset nedanför gatans skärning med Läroverksgatan är del i den så kallade Stenhusgården. Foto 1929.
År 1804 köpte Johan Olof Hertzman tomterna S:t Per 24-28 i Linköping och lät på dem uppföra vad som in i vår egen tid benämns som Domprostgården. Själv var han landskamrer och hade vid sidan av detta sannerligen råd med sin satsning. Året före hade han till staden och dess församlingar sålt sin påkostade fastighet invid Stora torget, som i de nya ägarnas vård omedelbart inreddes till ett kombinerat rådhus, domprostboställe med flera funktioner. Sin nya bostad blev Hertzman trogen till sin död 1836. Därefter följde ett par kortare ägarskap tills friherre Gustaf Lagerfelt till Lagerlunda köpte fastigheten som familjens stadsgård. År 1898 slöts någon form av ring efter att Hertzmans köpare av hans gamla gård inköpte hans senare -nu som Lagerfeltska gården- för att vidare disponera den som stiftets domprostboställe. Här en vy från gårdssidan omkring 1920.
Karlskrona Lindholmens docka 1930. I DECEMBER 1716 ANBEFALLER KONUNG KARL XII DOCKANS BYGGANDE, EFTER ATT HA INHÄMTAT CHRISTOFFER POLHEMS MENING. ARBETET SYNES TILL EN BÖRJAN HA VARIT ÖVERLÄMNAT TILL SHELDON ÅR 1717 KALLAS POLHELM TILL KARLSKRONA FÖR ATT GE RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR BYGGET. VID KONUNGENS DÖD 1718 AVSTANNAR BYGGET, MEN ÅTERUPPTAGES 1719 PÅ ENTREPENAD TILL AMIRALEN FRIHERRE K.H. WACHTMEISTER MED BITRÄDE AV FORTIFIKATIONSÖVERSTELÖJTNANTEN G.O. LINDBLAD OCH HOLLÄNDSKA SPECIALISTER. SVÅRIGHETER UPPSTÅ MED FÅNGDAMMEN OCH MAN FÖRSÖKER ÄNNU EN GÅNG FÅ HIT POLHEM. ----ARBETET AVSTANNAR NU ÅTER. MEN KOMMER I GÅNG 1722 OCH AVSLUTAS UNDER SHELDONS LEDNING 1724. DEN 8 SEPT. DÅ. INFÖRDES KL. 1/2 5 EM. UNDER KANONERANDE OCH ANNOR MUSIQUE SÅSOM FÖRSTA FARTYG I DOCKAN FLOTTANS STÖRSTA FARTYG KUNG KARL . DOCKAN LÄNSADES MED HANDKRAFT AV 270 MAN, FÖRDELADE PÅ 3 LAG, UNDER EN TID AV TRE A FYRA DAGAR. ÅNGPUMPVERKET BYGGDES 1848 OCH ERSATTES MED ETT NYTT ÅR 1878.
Ett smula medfaret motiv mot den så kallade Bielkeska gården i Linköping. Benämningen kom den att få efter ett förvärv av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke 1798. Tomten var då bebygd med en äldre huvudbyggnad som inte nådde de krav på en ståndsmässig bostad som den nya ägaren bar. Kort efter köpet lät hon därför uppföra det präktiga stenhus bilden visar. Förutom huvudbyggnaden uppförde hon även två flyglar, av vilka den västra löpte utmed Apotekaregatan. Vid grevinnan Bielkes död vid nyåret 1808 ärvdes gården av hennes barn, vilka sålde den redan året därpå till friherre Carl Leijonhielm. Gårdens tid med familjen Bielke som ägare var således kort och därav benämns fastigheten även Eduard Anderssons gård, som långt efter Bielke blev hälftenägare och kom att driva sin textilhandel i byggnadens gatuplan. Huvudgården revs vid slutet av 1960-talet.
Övre våningen, gästrum på Blekhems herrgård. 1. Gustaviansk stol med druvklase i krönet. Vit. 2. Länstol av alm. 3. Stol av alm, samma typ som länstolen. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Kronanutställningen på Kalmar slott. Clas Johansson Uggla, född 1614 i Ölseruds socken i Värmland, död 1 juni 1676, var en svensk amiral och friherre. Han deltog som frivillig i danska kriget 1644 i den av riksrådets Klas Fleming kommenderade flottan. 1658 förde han befäl på skeppet Carolus IX under slaget i Öresund. Han befordrades 1660 till amirallöjtnant. Uggla deltog som amiral i slaget vid Ölands södra udde 1 juni 1676. Efter att flaggskeppet Kronan tidigt under slaget kantrat, exploderat och sjunkit med flottamiral Lorentz Creutz, blev Uggla styrkans högste befälhavare. Hans fartyg Svärdet tvingades dock gira undan det flytande vraket av Kronan och skildes efter manövern från den övriga svenska styrkan. Svärdet omringades snabbt av danska och nederländska fartyg och utsattes för kraftig beskjutning under närmare två timmar. Skeppet antändes senare av en nederländsk brännare och sjönk med förlust av nästan samtliga ombord, inklusive Uggla. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Gästrum i övervåningen på Blekhems herrgård. 1. Gustaviansk stol med druvklase i krönet. Vit. 2. Länstol av alm. 3. Stol av alm, samma typ som länstolen. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Johan af Nordin, född i Forsbacka 1785 och död 1850. Stadsråd, disponent och militär. Blev efter avslutad karriär som officer med avsked som överstelöjtnant engagerad i Forsbacka Bruk som ägdes av hans far Johan Magnus. Då denne avled 1823 övertog af Nordin ledningen för bruket och drev detta fram till 1844. Blev politiker under 1820-talet på riksnivå och deltog i flera riksdagar. Utsedd till statssekreterare 1825. Han var stadsråd 1828-31. Utsedd till överståthållare 1828. 1831-39 var han president för Bergskollegium. Blev ordförande för Göta Kanaldirektionen 1835. Son till Landshövdingen i Kopparbergs län Johan Magnus af Nordin (1746-1823). Denne tillkallades 1792 till riksdagen i Gävle för att tillfälligt vara landshövding i Gävleborgs län, eftersom dåvarande landshövdningen F.A.U. Cronstedt bortsänts från staden på utlandsuppdrag. Detta skedde på inrådan till Gustav III av dennes rådgivare Gustaf Maurtitz Armfeldt. J.M. af Nordin adlades 1788 och blev friherre år 1800. Fotografi av målat porträtt.
Velamsund. Nämns första gången 1288 då konung Magnus donerade gården till Sankta Klara kloster i Stockholm. 1726 anlades en stenbyggnad av arvingar till bryggaren Anders Berg. 1821 köpte generalmajor Louis de Champs godset och uppförde bränneri med 2 brännvinspannor av 90 kannors rymd dvs. 235 liter. År 1828 inköptes Velamsund av Karl IV Johan och 1848 såde Oscar I till friherre von Höpken. 1880 såldes gården till grosshandlare Emil Egnell som gjorde gården till en mönstergård med 70 kor. Man odlade vin på berget öster om gården och hade ett rikt sommargästliv i långa raden längor av småstugor vid västra stranden. Gården hade egen ångbåt som gick på Stockholm. 1917 övergick gården till ingenjör Fritz Egnell. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.