Av torpet Sjöbo återstår sedan länge endast fotografier. Ett av otaliga hemman i vårt land som inte bar de värden som moderna tider kom att kräva. Med ett vackert läge intill Tidersrumssjön fungerade Sjöbo som torp under gården Sevedstorp från åtminstone det sena 1700-talet. När 1900-talet bröt in upplöstes organisationen med torpare och Sjöbo gav istället husrum för lantarbetare och var bebott i varje fall till 1930. När Östergötlands museum 1959 ombesörjde en dokumentation var det forna torpet som synes stadd i förfall.
Från 299 kr
Den ålderdomliga ryggåsstugan Päronlösa utefter Kvillingevägen bär ett avslöjande namn. Söker vi stugans källor finner man en väntad koppling till potatis (jordpäron), eller i detta fall avsaknad. Stugan dyker upp omkring 1850 som Päralösa och dess svårodlade läge i bergsslänten förklarar varför. Ett annat parallellt argument till namnet var troligen dess låga status som boställe för egendomslösa som daglönare, arbetskarlar, inhyses och liknande. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949. , Kvillinge sn. Ryggåsstuga med innertak.
Ett exempel på borglighetens gängse önskemål att i äldre tider låta dokumentera sina stadsvåningar. Här en mindre skrytsam interiör från kapten och lektor Samuel Lidmans arbetsrum i Linköping. Bilden är odaterad och för Lidmans del finns ett flertal adresser att välja bland. Troligtvis rör det sig i detta fall om någon av hans två bostadsadresser han innehade från sin återinflytt till Linköping 1895 fram till sin död 1897, Apotekaregatan 8 följt av Drottninggatan 33.
Makarna Ludvig och Fanny Åman med barnen i trädgården till läkarbostaden vid Linköpings lasarett. Ludvig Åman hade vid fototillfället 1875 varit stadens lasarettsläkare i dryga 20 år och med yrket följde tjänstebostaden vid Apotekaregatan och som vi efter en senare ägare benämner som Ruuthska villan. Här skymtar gaveln till bostaden i sitt ursprungliga skick. I bakgrunden ses del av en annan gavel. I detta fall den västra flygeln till själva lasarettet, en byggnad som revs omkring förra sekelskiftet.
Affären vid Backors kvarn. Fastigheten ägdes av Karl Särnblad. Efter 1905 hade handl. Olsson egen fastighet: Sofielund. Längst till v. postexpeditör Axel Olsson. Näste man är trol. handelsresanden Frans Olsson. Damen och mannen i hatt är antagligen hans gäster från Falköping eller Göteborg. Längst till h. handl. Gust. Th. Olsson. Foto fr. sekelskiftet, i varje fall före 1905, då Olsson flyttade till Sofielund uppe vid landsvägen.
Fiskmåsbo på tallgren Båven nära sparreholm 28/6 1928. Foto Björn ? Boet var beläget 3 ,1/2m över vattnet, och byggt av måsen själv, ej gammalt bo av annan art. Paret häckade där flera år, och ett år fanns boet på en annan, närliggande holme, även då beläget i en tall, och på liknande sätt, ute på en gren över vattnet. Även i detta fall var boet byggt av måsarna själva.
Lok nr 1 "HULTENHEIM" byggt 1869 vid Hatcham Ironworks, London, enligt Fairlies patent. Loket, fortfarande med originalpanna, exploderade den 8 april 1902 kl 11.25 inne i verkstaden i Eksjö. En ångpanneexplosion är mycket ovanlig, men i detta fall var loket nyreviderat och skulle bl.a. säkerhetsventilerna prövas. En felaktig blypackning hade emellertid täppt till manometerledningen så att för lågt tryck visades. Då pannan exploderade slungades lokets överrede ut genom taket och hamnade på bangården.
En discokula/spegelboll hänger i taket, en lampa står på golvet och ett rödmålat staket för att förhindra fall ses i det brun/rödlaserade trapphuset på vindsvåningen, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
I bilden ses tre slupar med roende besättningar. Båten i förgrunden ligger fortfarande nära kajen och en matros skjuter ifrån med en båtshake. Bredvid honom står en kamrat och tittar på. Bakom de båda sitter resten av besättningen. Alla har har sjömanskläder samt sjömanskragar och mössa. I mellangrunden ses två andra båtar som också ros av sina besättningar. I bakgrunden ses matinrättningen vid Sparregården samt delar av Stumholmen; i detta fall beklädnadsförrådet och beklädnadsverkstaden. Scenen utspelar sig vid Kungsbron.
Fotografen Per Lindbergs föräldrar är på väg till Järvsö efter ett besök hos Lindbergs på "Berget" i Östansjö. Extern kommentar: Per Lindbergs mamma Margta var född 1811 och dog 1883-11-26 på fattiggården i Järvsö. Enligt husförhörslängden, Järvsö AI:25 b, s 718 flyttade Per till Östansjö, Bollnäs 1889. Om det här är från ett besök i Östansjö låter det i så fall troligare att det här skulle vara hans äldre bror Jonas Lindberg med fru och barn.
Finns i Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 1411. Inv.nr. 1412. På en gulnad lapp i inv.nr 1411 står följande: "I öfra ändan af detta Dryckeskärl war en utvidgning, som nu är borta. Kärlet fylldt och satt för munnen måste tömmas, i annat fall frustade det återstående innehållet ut, sedan luft inträngt i kulan i kärlets nedra ända. Inskrifterna äro: Görgen Johan Taube Mathias Gustav Stael v. Holstein Ao 1679 G. J. Taube Ellen Roos"
'Svartmanat lejon. Text på engelska undre tidningsartikeln: Sex månader gammal lejonunge från Nandiplatån i Kenya. Denne uppvisades i Londons Zoologiska trädgård av Major C.S. Ramsay-Hill. Den är tämligen vänlig, men reagerar kraftfullt mot att få buren städad. I vanliga fall låter den sig behandlas och svarar fint på klappar, men åsynen av en skötare med en sopborste orsakar en scen. :: Ur The Times Weekly Editition 1926. :: :: Ingår i serie med tidningsurklipp med fotonr. 1552-1563.'
Kv. Midgård, S:t Olofsgatan 26. Stora Hotellet, Falköping. Den 29 maj 1923 motionerades om uppförandet av ett tidsenligt hotell i staden. Ritningar utarbetades av arkitekterna Båld, Borås och Ture Svanberg, Göteborg. Den 12 mars 1928 konstituerades hotellaktiebolaget Midgård och den 1 nov. 1929 stod Stora Hotellet färdigt. Det hade då dragit en kostnad av 640 000 kr. År 1967 genomfördes en omfattande om- och tillbyggnad. Ovanstående foto är från omkring 1935, i varje fall före tillbyggnaden för posten år 1939.
Porträtt av byggmästare Jonas Jonsson. Tillsammans med arkiteket Axel Nyström kom han under 1820-talet att utveckla den stil som går under beteckningen Tjustempire. Från 1856 till sin död 1885 bodde han i Linköping. Under perioden kom han att sätta stora avtryck i staden som byggmästare och i vissa fall även arkitekt. Bland offentliga byggnader kan nämnas Stora hotellet, Linköpings läroverk, Ljungstedtska skolan och järnvägsstationen. Från 1842 var han gift med linköpingsfödda Fanny Sandström.
Estländska män rensar kanalen i Lindomeån år 1955. Närbild från kanalrensningen utförd av män som i vanliga fall arbetade i färgeriet. Se föregående foto: 2002_0961. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
fotografi
Älvsby 952:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.