År 1926 revs delar av den äldre träkåkbebyggelsen i kvarteret Däckeln. Östergötlands museum var där för att dokumentera den rest kvarteret bar av det gamla Linköping som nu skulle bort. Bland fotografierna togs denna gårdsinteriör av husen i hörnet av Nygatan och Klostergatan. I bakgrunden reser sig makarna Linds vid tiden nyuppförda fastighet. Parets efternamn klingar för Linköpingsbor välbekant i sammanhanget av bagerier och konditorier.
Från 299 kr
Amatörfotografi som förevigat ett ögonblick från Otto Frödins utgrävning av vad som kom att benämnas Sverkerskapellet. Hans undersökning av en kulle söder om Omberg bar initialt förväntning om en grav, men under jordmassorna uppenbarande sig en större byggnad, uppförd i samma fina stenhuggarteknik som kännetecknar det näraliggande Alvastra kloster. Frödins utgrävning påbörjades 1916 och när fotografen besökte platsen 1919 var undersökningen inne i sitt slutskede.
Systrarna Helga och Hilma Nilsson framför barndomshemmet Eketorp i Vist socken. De hade blivit moderslösa redan som barn. Yngsta systern bar knappast ens minnen av sin mor. Nu till den förmodade sommaren 1909 hade de även blivit faderslösa och torparkontraktet skulle gå till ny brukare. Förändringens tid var således kommen. För Hilmas del var framtiden utstakad. Hon var förlovad och till hösten kom hon att gifta sig med en fabriksarbetare och flytta till Skorpa trämassefabrik. Helga blev hushållerska i Kringstorp.
Vy mot Linnéskolan i Linköping. Fotografi från 1903 eller kort därefter. Skolan var vid tiden nyligen invigd och inrymde närmare 30 klassrum vid sidan av slöjdsalar och skolkök. Byggd före stadens elektrifiering var standarden emellertid enkel, vilket även gällde de sanitära utrymmena. Den lilla kvadratiska byggnaden hitom skolan utgjorde ett av skolans två avträden. Efter en eldsvåda 1923 fick skolan ett enklare uttryck. Det vita huset till vänster bar adressen Klostergatan 68 och hade stått inflyttningsklart 1903.
Av torpet Sjöbo återstår sedan länge endast fotografier. Ett av otaliga hemman i vårt land som inte bar de värden som moderna tider kom att kräva. Med ett vackert läge intill Tidersrumssjön fungerade Sjöbo som torp under gården Sevedstorp från åtminstone det sena 1700-talet. När 1900-talet bröt in upplöstes organisationen med torpare och Sjöbo gav istället husrum för lantarbetare och var bebott i varje fall till 1930. När Östergötlands museum 1959 ombesörjde en dokumentation var det forna torpet som synes stadd i förfall.
Den vid 1960-talet rivna miljön som kom att ge plats för Domus-varuhuset i Linköping. Ett sådant var närmast obligatoriskt i större svenska städer under epoken. I Linköping lyckades Kooperativa förbundet frigöra hela kvarteret Disponenten, där all äldre bebyggelse revs förutom det lilla trähuset i bildens högra sida. År 1963 flyttades det till friluftsmuseet Gamla Linköping. Huset närmast åskådare, i hörnet Nygatan-Repslagaregatan, bar tills det revs adressen Nygatan 22.
Begynnande höst 1921 och jordbruksårets fart har saktat in på hemmanet Gunnarsbo. Den präktiga höstacken invid ladugården skvallrar om ett gott odlingsår. Det kunde behövas, genom en uppteckning från gården får vi veta att hemmanet bar så kallat mjölkarrende mot godset Bjärka Säby på inte mindre än 6 000 liter mjölk om året. Vid tiden för bilden brukades gården av Didrik Emil Karlsson och dennes maka Hilma Sofia Nilsson.
"Villan" i hörnet av Hamngatan-Kungsgatan revs under 1970-talet i samband med tidens stora omdaning av kvarteret Bonden. Huset var då dryga 100 år, uppfört som det var i början av 1860-talet på initiativ av bankkamrer Carl Arvedsson. Denne hade tidigare ägt den intilliggande Stångs kvarn och undantagit villans tomt vid en försäljning av kvarnrörelsen. Vid tiden för bilden anlöpte ännu Kungsgatan med Hamngatan och villan bar adress Kungsgatan 4.
Porträtt av Valdemar Starkenberg. Född i Vadstena 1866 flyttade han tidigt till Stockholm och kom där bland annat att arbeta som bokhållare. Sommaren 1896 inflyttade han till Skövde och bar då titeln telegrafkommisarie. Kort därpå ingick han giftemål med Thyra Nilsson, bördig från Västervik. I slutet av år 1900 flyttade paret till just Västervik, där Valdemar erbjudits en likartad anställning vid Telegrafstaten. Äktenskapet varade i ytterligare tio år, vilket förärade makarna fyra barn. Den 18 mars 1910 avled Valdermar i sviterna av cancer.
Den 1 oktober 1955 öppnade Hennes första specialbutik för klänningar på St Larsgatan 27. Kiki Betzfeldt och Margit Sjödin bar nyheter från höstmodet. Första dagen visades höstmodet och kunderna fick varsin ros. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Efter ankomsten till Jönköping 1929 var det några av svenskbyborna som ingick äktenskap. Bland annat Gustav Andreasson Kntas (f 1901) och Kristina Edvardsdotter Utas (f 1903). De reste senare tillbaka till Ryssland. Gustav "bliev borta" och där stod Kristina ensam med sonen Nils Otto. Hon gifte om sig med Hugo Herman Lauenstein. Via Karelen kom de till Sverige den 30 maj 1936. Då bar Kristina deras tvillingar Astrid och Nils på armen.
Efter ankomsten till Jönköping 1929 var det några av svenskbyborna som ingick äktenskap. Bland annat Gustav Andreasson Knutas (f 1901) och Kristina Edvardsdotter Utas (f 1903). De reste senare tillbaka till Ryssland. Gustav "bliev borta" och där stod Kristina ensam med sonen Nils Otto. Hon gifte om sig med Hugo Herman Lauenstein. Via Karelen kom de till Sverige den 30 maj 1936. Då bar Kristina deras tvillingar Astrid och Nils på armen.
Fartyget MS Gripsholm tillhörde Svenska Amerikalinjen och sjösattes 1925. Originalmaskineriet fanns kvar genom hela hennes användningstid. Hon var det första transatlantiska maskinfartyget. Hon gjorde den första resan i Svenska Amerikalinjens historia, från Göteborg till Medelhavet den första februari 1927. Under sin tid hos SAL bar hon totalt 321,213 transatlantiska passagerare och 23,551 kryssningspassagerare. Under andra världskriget tjänstgjorde Gripsholm som hemskickande skepp och gjorde 33 resor för att utbyta cirka 30000 krigsfångar, diplomater, kvinnor och barn mellan de krigande länderna.
Beata Carolina Östberg-Horwitz som Boccacio på Nya Teatern. Östberg, Carolina, 1853-1924, opera- och konsertsångerska (sopran). Ö. var anställd vid Stockholmsoperan 1874-77 och 1888-1906. Hon spelade operett på Nya teatern i Stockholm 1879-85, turnerade med Wagners "Valkyrian" på europeiska kontinenten 1882-83 och gav konserter i USA 1892-94. Ö. var en av sin tids främsta svenska operaartister som bar upp en stor del av repertoaren av bl.a. Mozart, Wagner, Verdi, Meyerbeer och Donizetti. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=353226
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: På området finns en anläggning som har haft gokart mm. Detta är en övergiven husvagne som bar spår efter olika tävlingar.
Klänning monterad på docka. Ärmlös aftonklänning. med midnattsblått åtsmitande liv och veckad benvit kjol med strödda paljetter. Premiärdansösen Ellen Rasch (1920 2015) bar klänningen i dansfilmen Eldfågeln från 1952 där hon spelade huvudrollen som filmens prima ballerina, iförd en hel garderob från NK:s Franska. Regissören Hasse Ekman var dock inte helt nöjd med färgåtergivningen. Ylleklänningen med det knallblå livet drog snarare åt svart. Den stilmedvetna Ellen Rasch klädde sig även privat på NK:s Franska. Eldfågeln var en av Sveriges första färgfilmer.
Porträtt av överingenjör Arvid Hjortzberg. Bördig från Stockholm inflyttade han av oklar anledning till Linköping år 1880. Med honom följde de åtta barn som han under två äktenskap hade tillsammans med Marie Henriette Lyon. Paret bar den för tiden uppseendeväckande sällsamheten att ha varit gifta med varandra två gånger men även låtit upplösa bägge äktenskapen. Arvid Hjortzberg var upplysningsvis far till konstnären Olle Hjortzberg och farfar till arkitekten Folke Hjortzberg.
Utvändig fasadrenovering av Ekenäs slott 1972. Det gamla slottets yttre skrud hade över tid lappats och lagats och gav ett förslummat intryck. Bitvis hade puts helt släppt och lämnat delar av grundmuren bar. Ingenjör Ture Jangvik, som planlagt arbetet, hade lyckligtvis kommit till slutsatsen att slottet inte behövde omputsas i sin helhet. I stor utsträckning ansågs den ursprungliga putsen vara i gott skick, varför det togs beslut att endast blästra bort skadade partier.
Klänning monterad på docka. Ärmlös aftonklänning. med midnattsblått åtsmitande liv och veckad benvit kjol med strödda paljetter. Premiärdansösen Ellen Rasch (1920 – 2015) bar klänningen i dansfilmen Eldfågeln från 1952 där hon spelade huvudrollen som filmens prima ballerina, iförd en hel garderob från NK:s Franska. Regissören Hasse Ekman var dock inte helt nöjd med färgåtergivningen. Ylleklänningen med det knallblå livet drog snarare åt svart. Den stilmedvetna Ellen Rasch klädde sig även privat på NK:s Franska. Eldfågeln var en av Sveriges första färgfilmer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.