Biskop Gothus med söner i Strängnäs domkyrka ca 1957
Från 299 kr
Från Domkyrkosysslomansgården i Linköping i en uppskattad tid vid förra seklets början. En domkyrkosyssloman var i regel prästvigd och hade vid sidan av prästtjänsten ansvar för domkyrkans fastigheter, ekonomi, förvaltning och vård. Vid tiden för bilden, och med råge, innehade Olof Nordsjö tjänsten i Linköpings stift. Född skåning gavs han tjänsten 1882, ännu inte fyllda 30 år, och innehade den till sin död 1937.
Stortorget, Växjö, hörnet Storgatan / Kungsgatan, 1895. En torgdag med mycket folk i rörelse. Till höger syns dåv. stadshuset och snett bakom detta några av husen i kvarteret Lejonet vid Kronobergsgatan, bl a J.E. Bergs fastighet. Bakom dem syns domkyrkans torn. Långt i bakgrunden skymtar gårdsbebyggelsen vid Östregård.
Vy från Hunnebergsgatan i Linköping. Man ser domkyrkans torn till vänster. Reklam för fotoateljé på Storgatan 34. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Okänd manifestation på Stortorget. Att döma av hur människorna står, med fri gång från Domkyrkans södra port, väntar man på någon procession in i eller ut ur kyrkan. Det har framförts att bilden skulle visa protestmötet mot indragningen av Kalmar stift, men då detta möte hölls 1903 borde flaggorna i så fall haft unionsmärket, d v s den norska flaggan i övre högra hörnet.
Lokalbrevbärare Göran Fredriksson på brevbäringstur i Visby. Foton 8/9 1964. Biskopsgatan. Domkyrkans, S:ta Marias, två mäktiga barocktorn skymtar i bakgrunden. S:ta Maria, den enda helt bevarade av Visbys 17 kyrkor, var på sin tid de sjöfarande tyskarnas egen kyrka. Observera den släta "borgmästarstenen", som kantar kullerstensgatan. Det var de högre sociala skikten förbehållet att vandra på slät mark.
Ateljéporträtt som bär 1870-talets särmärken i form av tidens mode i klädedräkt och håruppsättning. Här förmedlat av fru Selma Harling, född Zanderholm. Harling efter sitt giftemål med järnhandlaren i Linköping Otto Harling och flicknamnet efter fadern, målarmästaren Johan Zanderholm. Född 1839 som yngst i en rad systrar blev de tidigt moderslösa. Fadern gifte som brukligt om sig i hast men blev efter blott ett halvår ånyo änkling. En äldre fosterdotter tillsammans med en inflyttad syster till målarmästaren tycks vidare stått för barnens husliga uppfostran. Vid tiden för fotografiet var Selma relativt nyligen gift och bodde med maken i en centralt belägen stadsgård nära domkyrkan. Där skulle hon komma att framleva sitt barnlösa äktenskap och större delen av sin långa änkotid. Hon avled av hög ålder 1930.
Gamla kyrkogården i Kalmar. Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. (Uppgifterna är hämtade från Svenska Kyrkan.)
Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. (Uppgifterna är hämtade från Svenska kyrkan.)
Stadsporten Kavaljeren. Kavaljeren, stadsport i Kalmar fästning, uppförd i renässansstil 1697 av den tyskfödde byggmästaren Rudolf Bientz, som även var verksam vid byggandet av Domkyrkan. Ingenjören Daniel Schmidt som då ledde befästningsarbetena under Erik Dahlberg hade upprättat ritningarna. Ett annat namn på porten var Storbrovalvet eftersom K ledde ut till Storbron, en träbrygga, där i första hand fartyg i utrikesfart lade till. Karl XI:s namnchiffer återfinns på portens sjösida. In mot staden byggdes två kasematter för vaktstyrkan samt förråd. Här låg stadens lotsstation under början av 1800-talet och härifrån sköts även salut. Ordet kavaljer är i detta sammanhang en fortifikationsterm och betyder ett högverk, en påbyggnad på en befästning. (Uppgiften är hämtad från Kalmarlexikon)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.