Fotografiska vintermotiv är inte så vanliga från äldre tider. Rimligtvis var det tidens teknik som satte begränsningar men icke förty förekommer de. Som här när Linköpingsfotografen Didrik von Essen vid förra sekelskiftet ställde upp sin lådkamera i S:t Larsparken för en plåt mot Östgötabankens palats i hörnet av S:t Larsgatan-Storgatan.
Från 299 kr
Norra området av stadsdelen Vasastaden i Linköping fick från 1900-talets mitt uteslutande bebyggelse av industriell eller affärsmässig prägel. Den hårt trafikerade Industrigatan gjorde bostadsbebyggelse mindre lämplig. Gatan tjänade därutom som del av Europaväg 4 från 1950-talets mitt till 1977. Bilden visar miljön vid den parallella Slöjdgatan.
Vy över Bergsbrodammen uppströms Bergsbron med Drags fabriksområde i bakgrunden. Bilden kan möjligen vara tagen i samband med bygget av Bergsbrogruppens dammbyggnad i mitten av 1880-talet.
Askebygatan 8 i kvarteret Grönsiskan, Norrköping.
Utdömd bebyggelse rivs i kvarteret Daggkåpan i Linköping. Foto 1980.
Dagen är den 3 oktober 1913. Några minuter efter klockan tre på eftermiddagen larmades brankåren i Linköping till en eldsvåda i den så kallade Bergdahlska gården på Storgatan 18. Då kåren kommit till platsen välde rök ut genom taket utefter husets hela längd, men endast i flygeln mot Snickaregatan hade elden brutit igenom taket. Som tur var det nära till brandposter och efter en kraftfull insats var branden under kontroll. Gården, som ägdes av disponent Hjalmar Larsson, var redan före branden fallfärdig och skulle rivas. Bostadslägenheterna på övervåningen var sedan endast ett par dagar lyckligtvis tömda och obebodda. I gatuplanet fanns ännu ett skomakeri och en plåtslagarverkstad. Man spekulerade om brandens orsak fanns att finna i verkstaden bristfälliga ässja eller kunde sökas i att gården en tid varit tillhåll för objudna gäster som möjligen hanterat eld oförsiktigt.
Gammalt invid nytt. Bebyggelsen inom kvarteret Daggkåpan står vid tiden för bilden inför stor förändring. På adressen Drottninggatan 2 står ännu en tid den panelade längan som möjligtvis en rest från Jacob Wilhelm Svenssons forna bryggeriverksamhet på tomten. Till höger skymtar senare bebyggelse i form av Ådalagatan 6.
Hunnebergsgatan i Linköping är ett stråk som ännu bär ålderdomlig prägel. Stora delar av gatans hus har emellertid ersatts under årens lopp. Våren 1945 hukade exempelvis gatans nummer 35-37 alltjämt i snar väntan på rivning. Vy från sydväst.
Gatuvimmel runt Storgatan 24 i Linköping 1972. Reveterat och spritputsat timmerhus i två våningar. Fönstrens överstycken pryds med tandsnitt och bärs av konsoler. Utsmyckningens empirekaraktär tyder på en byggnadstid vid 1800-talets början. I senare tid har moderna butiksfönster tagits upp. Några av dem för Lennmalms Färg, en vid tiden välkänd butik i staden.
I hörnet av Nygatan och Repslagaregatan låg tills det revs bildens vackra men med tiden bedagade skönhet. Nygatan 13 var fastighetens adress och det hade prytt gatuhörnet sedan det sena 1800-talet. Fotoåret 1963 var huset rivningsbeslutat.
Konstapel i korsningen av Ågatan och Platensgatan i Linköping. Till vänster skymtar Östergötlands museum på adressen Platensgatan 2. Till höger Ågatan 53. I fonden Linköpings domkyrka. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning av Storgatan 53 1927.
Motala ström i Norrköping österut från nuvarande Saltängsbron. Till höger Strömsholmens nöjesetablisemang i lummig grönska. Sommaren 1906 särskilt besökt med anledning av den pågående och publikdragande konst- och industriutställningen.
Utsikt från Belvederen mot väst. I förgrunden Stolplyckan med områdets vidlyftigt framvuxna bebyggelse. I fonden utbreder sig trängkårens regemente T 1. Ytan mellan de bägge områdena var som synes ännu närmast obebyggt vid fotografiets tillkomst 1921.
Gårdsinteriör från Borgmästaregatan 13 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Några år in på förra seklet förvärvade friherren och majoren Ulf Sparre en kvarvarande tomt inom kvarteret Berguven invid Järnvägsparken i Linköping. Stockholms blivande stadsarkitekt Sigurd Westholm anlitades för ett gulputsat stenhus i sluten form med högt, brutet tak. Ritningarna är daterade 1907.
Kungsgatan 30 i Linköping rivs 1973. Det vackra jugendhuset hade stått klart 1902 och var ett av flera exempel på bostadshus som gavs en påfallande kort livslängd. Ett skäl var tidpunkten de uppförts, kort före stadens elektrifiering och ofta i avsaknad av sanitära installationer. Den aktuella rivningen gav vidare utrymme för Sionförsamlingen att utvidga sin verksamhet på platsen. Närmast i bilden ses församlingens första kyrka, invigd 1934.
Stämning av grå toner vid Hospitalstorget i Linköping.
Bastuplan har den kallats och gör väl ännu när det passar, den triangulära ytan mellan Klostergatan och Trädgårdstorget i Linköping. Här en solskensdag 1955. I blickfånget Klostergatan 39.
Platensgatan i Linköping 1904 med en vy mot söder från gatans korsning med Kungsgatan. Byggnaden till vänster stod inflyttningsklar 1877 som bostad för lasarettsläkaren Ludvig Åman med familj. Till höger det 15 år senare tillkomna Platensgatan 8. Som synes var Platensgatans sträckning bortom de beskrivna husen ännu i avsaknad av stadsmässig bebyggelse.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell prägel. Ett exempel var KM (Konstruktions-Metall).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.