Änkefru Emilia Trysén skymtar på verandan till Skönero i Tryserums socken. Med kortare undantag hade gården varit hennes hem från giftemålet 1864 med godsägaren Anders Magnus Julius Trysén. Vid tiden för bilden hade man sannolikt nått det nya århundrandet, i år kort före gårdens försäljning 1909. Sin ålderdom kom hon att framleva i Valdemarsvik.
Från 299 kr
Foto med vy av Strömsdal taget från isen på Sandfjärden i Sankt Anna. Utanför hemmet skymtar figurerna av förre skepparen Anders Österman och makan Ida. Vid tiden för bilden hade Anders sedan en tid slutat med sjömansyrket för att istället driva den handelsbod som syns till höger invid strandkanten nedanför hemmet.
Bakom trädlinjen skymtar Tingslund i Gistad. Namnet härrör från tiden då byggnaden var tingshus för Åkerbo och Skärkinds härader. År 1884 ombyggdes huset så genomgripande att den närmast kan betecknas som en nybyggnation. I samband med denna inrymdes en affärslokal i markplanet.
Arrendegården Labbenäs med ett ogenerat läge invid sjön Stora Rängens norra ände. Labbenäsvikens vatten skymtar i bakgrunden. De vackra omgivningarna har sannolikt varit till glädje för de boende, men inte någon lindring i gårdens dagliga bestyr. Vid tiden för bilden stod makarna Oskar Ferdinand Andersson och Sigrid Maria Johansson för hemmanets skötsel. Fotoår 1921.
Från utsiktstornet Belvederen med kameran riktad västerut. Det var så fotografen planerade och genomförde sin exponering över Linköpings sydvästra utkant 1921. I förgrunden bebyggelsen utmed Djurgårdsgatan med del av stadsområdet Stolplyckan till vänster. I fonden några för staden betydelsefulla anläggningar i Trängregementet, Westmanska BB och stadens vattentorn. Framför tornet ligger Epidemisjukhuset och bortom detsamma skymtar Folkungaskolan.
Gammalt invid nytt. Bebyggelsen inom kvarteret Daggkåpan står vid tiden för bilden inför stor förändring. På adressen Drottninggatan 2 står ännu en tid den panelade längan som möjligtvis en rest från Jacob Wilhelm Svenssons forna bryggeriverksamhet på tomten. Till höger skymtar senare bebyggelse i form av Ådalagatan 6.
Disponent Lennart Rääf poserar invid en av företagets nya lastbilar, vilken tolkas vara en Scania-Vabis i tillverkarens L-serien från sena 1940-talet. Flaket är lastat med träullsplattor, en av de stora produkterna vid Forsnäs AB. I hytten skymtar chaufförerna Gert Svensson och Alvar Johansson.
Fotografi som bär spår av tidens tand men som detta till trots visar en tämligen unik vy. Malfors i en tid före kraftsstationens tillkomst med den "Gamla sågen" vid Södra Malfors närmast till höger. Till vänster Norra Malfors och i fonden skymtar hustak tillhöriga Cloettas anläggning.
Villa Lyckebo kort efter färdigställande något år in på 1900-talet. Sannolikt ritad av byggherren tillika arkitekten Johan Lagerström. Med adressen Klostergatan 62 ingår bostaden i den exklusiva husrad som i början av förra seklet uppfördes alldeles mot Linköpings trädgårdförening. Som en kuriositet får vi förmoda att det är makan Ingegerd Naëmi som skymtar i ett av fönstren till vänster.
Vy över sjön Åsunden i trakten av Rimforsa. Året är 1904. Till höger i grönskan skymtar Rimforsa turisthotell, som vid tiden för bilden helt nyligen uppförts men som upplysningsvis kom att bli lågornas rov redan år 1910. Anektdotiskt kan nämnas att landets sist avrättade, Alfred Ander, drev hotellet under del av åren 1906-07.
Klostergatan 13 (nuvarande nr 48) i Linköping. Låg ryggåsstuga som länge (revs 1935) bredde ut sig på gatans trottoar. Byggnaden till höger är Betaniakapellet. I fonden skymtar tornen till både Hospitalskyrkan och Domkyrkan. Den förstnämnda kyrkan revs 1897 vilket ger senast, möjliga datering.
Inloppet till slussen i Mem med den lilla kustortens bebyggelse till höger. Bland husen ses bland annat tullstationen och slussvaktarbostället intill slussen. Bortom slussvaktarbostaden skymtar den skarpögde del av kanalmagasinet som utgjorde festlokal vid Göta kanals invigning 1832 med konung Carl XIV Johan och drottning Desideria som hedersgäster. Dess då tydligare visar det myckna virket vad som transporterades på kanlen vid tiden för bilden.
Landsvägen från Linköping söderut mot Tannefors, mer precist i höjd med området Risbrinken. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. I slänten bortom pojkarna låg vid tiden för bilden backstugan Klockarelyckan under gården Berga. Till vänster skymtar bebyggelse i Tannefors kvarnby.
Odaterad vinterbild från Nykvarn i Linköping. Vid kajen ses motorlastfartyget Rengen. Båten byggdes ursprungligen som pråm på Linköpings varv år 1919, och var troligtvis det sista stora fartyget som byggdes i staden. Namnet Rengen fick båten 1924. Tidigare var hon en av de fem så kallade AGE-pråmarna, den sista i ordningen AGE 5. Transportanläggningen som skymtar i bakgrunden tillhör Linköpings Träförädlingsverk.
Motivet kom lite på sned, kanske som ett resultat av Kanbergets ojämna terräng. Oavsett blev det en inte alltför vanlig dokumentation av Linköpings epidemisjukhus. Anläggning stod färdig 1901 och det var med lättnad man då kunde lämna det intilliggande gamla "Bysket". Till vänster skymtar stadens vattentorn, invigt 1910.
Den gamla arresten till Hogstad tingshus, egentligen Göstrings härads tingshus, var vid tiden för bilden lyckliggtvis sedan länge tagen ur sitt fängslande bruk. I stället tycks den utbjudits som lagerlokal för handlare Olle Detterfelt, vars butik skymtar i vänster kant. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1948.
Övre delen av Hunnebergsgatan i Linköping 1929. Närmast Hunnebergsgatan 31 och längst bort i bilden skymtar gatans nummer 41, som vid tiden var relativt nyligen uppfört och som fastslog en ny tid i både uttryck som önskad gatubredd. Vy från sydväst.
Ett av tiden grumlat motiv från Linköping där orienteringen inte är uppenbar utan vägledning. Kameran stod uppställd på Stångebro-sidan mitt emot hamnområdet och var riktad rakt söderut. Framför husgruppen till vänster skymtar Stångebromonumentet. Fabriksbyggnaderna till höger tillhörde vid tiden Brogrens bryggeriaktiebolag, föregångare till det mer bekanta Centralbryggeriet. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Genom grenverket skymtar huvudbyggnaden till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. Kurbadet öppnade 1898 och när det lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Vy från Högabacken mot det som fanns av dagens centrala delar av Rimforsa 1902. En ny tid för det blivande samhället har emellertid precis brutit in. Till höger om stugan skymtar den då nyligen färdigställda stationsbyggnaden, stoppställe på den just 1902 invigda Östra centralbanan. Till höger i dis ses ligger ortens gästgiveri, ett uttryck för det äldre rese- och transportväsendet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.