Den gamla trähuslängan utmed Trädgårdstorget i Linköping töms inför rivning 1926. Här gårdssidan mot det nordligast belägna huset invid korsningen Nygatan-Tanneforsgatan. Till vänster skymtar fastigheten Nygatan 25, som ännu består men mot torget med en förenklad fasad. På platsen för trähusen kom det så kallade Delfinpalatset att uppföras och i sammanhanget vidgades Trädgårdstorget till sin nuvarande rektangulära form.
Från 299 kr
Borgmästaregatan i Linköping kan trots att den löper från stadens stora torg upplevas som något av en sidogata. Kanske för att stråkets mer förnäma byggnader inte vänder sina entréer mot gatan. Oavsett presenterar vi gärna denna vy daterad 1958. I blickfånget Borgmästaregatan 3 och i bakgrunden skymtar Sankt Larskyrkan under restaurering.
Vy mot Norsholms herrgård vid Motala ströms utlopp från sjön Roxen. Närmast skymtar godsets nya huvudbyggnad, uppförd under 1860-talet efter arkitekt Axel Kumliens ritningar. Till höger den lägre, gamla mangårdsbyggnaden, som på grunden till en från 1680-talet ofullbordad herrgårdsanläggning, erhöll sitt rådande uttryck i början av 1800-talet. Vid tiden för bilden ägdes godset av kapten Axel Abelin och hustrun Eva Elisabeth, född Broström.
Storgatan mot öster från Borggården. Till vänster skymtar Linköpings högre allmänna läroverk, sedermera Linköpings stadshus, med välklädda läroverksgossar på rast. Till höger ligger Herman von Lingens gård, som denne ägde under åren 1784 och 1820. Gården flyttades till Gamla Linköping 1958.
Sommarvillan Åhyddan nära Stångåns utlopp i sjön Roxen. Uppförd av järnhandlare Mauritz Hydén i början av 1870-talet. Vid tiden för bilden skrev man år 1898 och tidningen Östgötens redaktör Isidor Kjellberg hade varit ställets ägare en längre tid. Enligt en påskrift ser vi honom på bryggan invid sonen Emil. Samma källa uppger att vi på verandan skymtar hushållerskan Christina Andersson.
Från parken till godset Karlshov i Älvestad. Sökta till skuggan skymtar vi godsägare August Fredholms maka Helga Cavallin med parets barn Jane, Signe, Hildur och Einar. Kvinnan närmast trädet har inte identifierats. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen i samband med August Fredholms äldre dotter Ingrids vigsel 1896.
Motala ström kröker sig då som nu runt en udde på Råbys ägor invid vattendragets utflödet från Norrbysjön. Före vattenregleringen var här ett fall som sedan urminnes tider nyttjats för kvarnverksamhet, men även för mer industriell såsom oljeslageri som exempel. Från 1892 och ännu vid tiden för bilden var Råby chokladfabrik inrymd i fabriksbyggnaderna som skymtar genom grönskan.
Tanneforsgatan 2 i Linköping. Året är 1926. Byggnaden är en i en länga av fyra hus som bildar front på Trädgårdstorgets västra sida. Inom kort skall husen rivas och ge plats för affärspalatset Delfinen. Ännu håller dock Wilhelm Göranssons efterträdare sin speceri- och diverseaffär öppen. I bakgrunden skymtar Linköpings saluhall.
Viby Källgård en sommardag vid förra seklets början. Mangårdsbyggnaden uppfördes år 1880 sedan makarna Per Albert och Matilda Nilsson blivit ägare till gården. Möjligtvis är det Per Albert som skymtar på verandan till huset. Upplysningsvis var hustrun avliden vid fototillfället, varför hon inte kan vara aktuell. Fotografiet togs av handlare Carl Sundström som under åren 1903-08 hyrde lägenhet för sin rörelse på gården.
Från Stångebro med kameran riktad söderut fångade fotografen denna vy. Året var 1900 och Stångån bildade då som senare gräns mellan staden Linköping och dess omland. Till vänster i grönskan skymtar roddklubbens båthus och längre bort stadens bägge kallbadhus. Närmast till höger den strandnära bebyggelsen till Linköpings arbets- och fattighus.
Del av Nygatan i Linköping. Vy västerut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området är under förändring och kommer inom kort att omdanas i än högre grad. Till vänster skymtar byggarbetsplatsen för ett stort Domus-varuhus. Byggnaderna till höger, Nygatan 15 och högre, kommer att rivas för att skapa yta för Gyllentorget.
I början av 1900-talet lät direktör Carl Thorngren uppföra Villa Gökudden som sommarviste för sig och sin familj. Här ser vi honom på trappan med någon av sönerna intill sig. På verandan till höger skymtar tre personer varav den äldre kvinnan möjligtvis är Thorngrens fru Hildegard Eugenia, född Larsson.
Ett tidigt ögonblick från Medevi brunn. Enligt påskrift vy från byggningen Vobis mot Stora gången. Till vänster ses delar av Dalbyggningen, Schefferska byggningen och kyrkan. Gruppen till höger sitter på trappan till Kastellet och i fonden skymtar Stora badhuset och handelsbodar. Bland personerna ses bland andra makarna Düben, fröken Olga Nordin, doktor Björklund och fru Weinberg för att nämna några.
Tjärholm i Sankt Anna socken 1905. Den vinkelställda byggnaden är Tjärholms affär som handlare Axel Gustaf Ekberg varit ägare till sedan år 1870. Mitt emot ses magasinet och till höger rörelsens bageri invid strandkanten. Ekbergs bostadshus skymtar i grönskan. Vy från Lindersfjärden.
Miljön vid Malcolms ångkraftcentral i Norrköpings industrilandskap. Odaterad bild som bär 1950-talets prägel. I bakgrunden skymtar den så kallade Värmekyrkan som bevarats in i vår tid i ny funktion som konsertlokal. Ursprungliga försåg byggnadens koleldade ångpannor industrierna i området med värme och ånga. Den äldsta delen uppfördes i två etapper 1927 och 1930 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Vy mot sydost.
Utgården Göttorp i oktober månad 1921. Vid tiden för bilden brukades gården av makarna Axel Wilhelm Eriksson och Klara Matilda Ström. På höjden till vänster skymtar det forna soldattorpet Berget där knekten Karl Alfred Hjelm ännu bodde med hustru och hemmavarande barn.
Vy från Ljungstedtska skolans övre våning mot nordväst. De bägge större byggnaderna i fonden är kanske inte självklara ens för den som är förtrogen med Linköping. Bakom det nakna grenverket skymtar stadens vid tiden nya teater. Den massiva huset till höger är Brandstodsbolagets kontor med huvudfasad mot Vasavägen. I förgrunden Klostergatan.
Vy mot Linköpings domkyrka 1939. Bilden tagen från Östergötlands museum som vid tiden snart står färdig. Närmast ses odlingar i sydöstra hörnet av vad som senare kommer att kallas Museiparken. Odlingarna och bebyggelsen kommer inom kort att försvinna. Mellan området och kyrkan skymtar domprostgården till vänster och biskopsgården till höger i bild.
Manbyggnaden till gården Sjöbo Norrgård i Malexander. Vid tiden för bilden ägdes gården av makarna Frans och Hedvig Pettersson och i hushållet fanns även sonen Herman. Sannolikt är det någon av männen vi skymtar i dörröppningen. Här en vy från nordost.
I trakten av Ljung sommaren 1899. I bakgrundens dis skymtar Sjöbacka ångsåg som anlagts 1897 av koncernen O. Lyrholm & Co med säte i Göteborg. Mängden timmer och färdiga virkesvaror visar att verksamheten redan var väl etablerad. Bostadshuset i bildens mitt disponerades rimligtvis av sågens förvaltare, möjligtvis med rum för delar av den övriga arbetsstyrkan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.