Lars Alström kör på vägen intill Lau kyrka med skvackvagn, det är inte uppenbart att det är fråga om gödsel han skall köra. Sidolämmarna, de s k fjälarna, ligger troligen på vagnbotten och kanske ligger en grep t v om L.A. Han kör i riktning mot hemmet som han byggt 1905 på Sunnkörke grund just där vägen mot Lausmyr går. Lars Alström är 55 år gammal på bilden. Han kör med hästar i tvåspann plus att ett föl går bredvid. Han är klädd i arbetskläder med träskor. Miljön bilden är tagen i är intressant. De omkring 1880 planterade askarna på kyrkogården har vuxit sig ganska stora. I bakgrunden t h skymtar sockenmagasinet. Det stod förut på södra sidan om vägen mitt för stigluckan, men flyttades till denna plats 1897 när skolan byggdes. Man ser att magasinet är det gamla i bulteknik, men att det har fått papptak med lodstående vådor och det står på höga stenplintar. Landsvägen är förvånansvärt smal och liten.
Från 299 kr
Lars Hansson Botels harvar med en harv som mera liknar en klysharv än en järnpinnharv. Troligen står Lars på harven vid harvning. Lars Hansson är 47 år på bilden. Han är klädd i typiska arbetskläder: blus, byxor och vegakeps. Bilden kan möjligen vara tagen alldeles norr om Masses sommarbostad vid Bogsbacke på Backvägen. Huset skymtar över hästarna och sjön t v.
Slåtterkarlarna har utfört sitt arbete, nu skall höet räkes, räfsas, ihop till braidar, ett 10-20 cm tjockt lager i olika vidlyftiga plättar för att torka. Både kvinnor och män deltar här. Askängsdöien låg troligen ungefär där parkeringen till badplatsen är idag.
Karlssons har börjat förnya ladugårdsbeståndet, man håller på att bygga en nya lada t v. Den gamla ladugården med halmtak står kvar. Den innehåller två fähus med hoimdar plus ytterligare kanske en hoimd intill portlidret. Vad ladugårdsflygeln med faltak innehåller är oklart, men åtminstone ett fähus med hoimd kan man urskilja.
Masse har tagit 15 bilder av kyrkan vid olika tillfällen under en period av 16 år. Här ser man den rätt slitna södra fasaden och en bit av faltaket, som verkar vara i gott skick. Några gångar till kyrkans 3 portar finns inte och endast två gravar är synliga. Långhuset t v är byggt i romansk stil på 1220-talet och till det hörde ett kor med tvärskepp, den södra tvärskeppsgaveln syns mitt på bilden. Till denna kyrka hade man planerat ett stort torn i väster. I stället för att bygga tornet, rev man det gamla koret på 1280-talet utom södra tvärskeppsväggen och byggde ett nytt kor med sakristia i gotisk stil, man återanvände det gamla korets stenmaterial. Fasaden har tre portar, unikt bland Gotlands kyrkor. T v ses likporten, i mitten församlingsporten och t h konfirmandporten.
En alldeles ny och ännu inte tjärad fiskbat, tvåmänning, ligger på storgården hos Sunnkörke Anton Persson och Vilhelm Larsson, far och son. T h skymtar den 3-4 år gamla ladugården. Se Nr 397 och 404.
Inte mindre än 24 rängar, båtspant, står här på torkning hos Sunnkörke Vilhelm Larsson. Rängarna räcker till flera båtar, varför man kan undra om Vilhelm var båtbyggare bredvid jordbruket? Kanske var det fadern Anton Persson som var båtbyggaren? Manbyggnaden från 1850 med flygel finns kvar. Klappade askar och tuktade fruktträd vittnar om både lövtäkt och äppelodling. Se Nr 399 och 404.
Även här visar Masse det invändiga i en fiskbat, tvåmänning. Hel- och halvrängarna, spanten, framträder tydligt. Man ser uttag för en mast i en aktre toft, samt kan ana ytterligare ett i den smala toften i fören. På marken ligger en håv och bredvid står en batkränke. I bakgrunden ses udden som skyddar stranden vid Nabbu. Man kan ana Laus holmar vid horisonten.
Skulle man bara passera med någon häst eller ko, räckte det att man tog ur balkarna på falsidan, då var lidet nertäppt. Här visas hur det kunde se ut hos Larssons på Fies norra part. Personerna kan vara Mattias Oskar Larsson, 56 år, sonen Arvid, 21 år, till häst och hustrun Maria Elisabet Jakobsdotter, 50 år.
Denna boplats kom till 1860 då en av sönerna på Bönde västligaste part, Jakob Pettersson född 1833, bebyggde den med detta bulhus, som han troligen köpt och flyttat hit, det ser för 1700-talsmässigt ut för att vara nybyggt 1860. I senare tid har det klätts med liggande panel och fönstren har förstorats, medan dörren med överljusfönster är original. T h står ett brygghus i sten med flera funktioner. "Lådan" mitt i bild är nog ett brunnshus. Jakob var gift med Catarina Christina Andersdotter född 1831 från Hemmor. Deras enda dotter Margareta gifte in sig på granngården Liffride. Jakobs brorsdotter Maria Olofsson född 1870 köpte fastigheten 1912 (?) för pengar hon tjänat i Amerika. Hon rev alla de gamla byggnaderna och byggde nytt bostadshus 1929 och ny ladugård 1931. Enar och Ida Engström från När köpte fastigheten 1942, som Ida ännu bebor.
Denna lilla stuga låg omkring 150 m väster om Botels Bodins på Hemmor grund. Här bodde på 1860-talet Lars Löfgren född 1837 från Hemmor och hans hustru Charlotta Maria född Tellström 1839 från Ardre. De fick döttrarna Anna 1870 och Laura 1880. Laura gifte sig med Oskar Jakobsson Bjärges, se Bild 561 och 562. Vad som hände med övriga familjen är ännu inte känt. Vid skiftet kom denna boplats att tillhöra Botels. Byggnaderna revs 1921. Bilden visar en liten inpanelad bulstuga av troligen mycket hög ålder. I hörnet står det sannolikt någon form av farstukvist. En mängd små skjul skymtar bakom staketet. Det här var förmodligen en fattig boplats. Vad de levde av är inte känt.
Här låtsas nog bara Oskar (J O) Larsson att harva. Marken ser inte ut att vararörd! Masse ville troligen ha en bild med stutarna spända framför harven. Bilden skulle kunna vara tagen nere bakom Larssons gård, med den andra utflyttade Fieparten t h och med den stora holländarkvarnen ovanför Kauparve t h därom.
Här har Masse gått ut en bit på åkern från gamla Bjärgeskviar och tagit denna bild på ladugårdens framsida. Byggnaden kan vara tillkommen 1852, det år då Alströms uppges ha bosatt sig här, fast t ex manbyggnaden verkar äldre, se Bild 1019. Ladugården är ålderdomlig, låg med brant tak och byggd med sten ända upp till gavelspetsen. Här står som vanligt vid ladugårdsgavlar trolar till tunar. Till vänster hyser ladugården ett dubbelt fähus med hoimd närmast ladporten. Ladan är skymd av den stora grenhögen. Till vänster skymtar det synnerligen märkvärdiga dasset med ved bod mm och stora vedhögar där bredvid. I bakgrunden syns en bit av Bjärges Ahlströms (Jutehammar/Janssons idag) ladugård, riven 1920.
Per Häglunds brygghus var nog ursprungligen ett litet bostadshus från 1700-talet, en bulenkelstuga som man köpt nånstans och flyttat hit och rett in till brygg- och bakhus. Man kan ana bulstommen genom reveteringen. Det ser faktiskt ut som det ligger faltak på faltak! Per Häglund flyttade 1919 vid 84 års ålder till sonen Lars Pettersson vid Bönde och boplatsen övergavs och revs efter ett par år. Man ser på brygghuset att det inte haft något underhåll på länge.
Manbyggningens baksida är avbildad från åkern i nordost. Man ser bakbygget med två kamrar på gaveln och ett skafferi i mot manbyggnaden. Fönstren på manbyggnaden hör till salen på gaveln och en kammare mitt i huset. T h står smedjan, vilken revs och flyttades ut till åkerhörnet mot vägen 1936. I bakgrunden skymtar ladugården. I förgrunden skymtar en cementputsad (?) mur, vilken går ner i höjd med manbyggnadens gavel.
Ladugårdens baksida med tröskhuset, vars öppningar byggts igen. Halmtaken är någorlunda i skick. På gavlarna finns breda vindskivor, vars ändar sticker upp över nocken formade som djurhuvuden, vilket var det gängse sättet att pryda ett halmtak i Lau. Framför ladporten står en vagn och utanför stallet ligger en stor gödselhög. Vid stallgaveln ser det ut att ligga löshö, som borde tagits in genom luckan där. Intill skymtar lammhusets/vagnbodens gavel.
Troligen tyckte Masse att Per Hallander var en passande person att avporträttera som fiskargubbe eftersom han tog två bilder. Det finns en bild på honom när han kommit ner till stranden också, vid fiskelägget Nabbu, se Bild 428!
Det här är mera en porträttsbild än en arbetsbild, det är knappast något som skall räfsas i slutet av oktober! Dottern Emilie, 26 år, och modern Johanna Larsson, 50 år, står i bättre arbetskläder med dukar på huvudet hållande sina räivar, räfsor.
Uppenbarligen var Smiss Christian Petter Persson också snabb med att ta till sig lucern som ny fodergröda. Här är den torkade lucernen ihopsatt till små stackar, köislingar, i väntan på inkörning. Bilden är tagen på åkrarna i norr med gården liggande i söder bakom Smiss vät, vars vatten blänker i bildens mitt.
Släke, tång, var förr ett mycket viktigt gödningsmedel för bönder i alla kustsocknar. Släken var mycket näringsrik och höll också kvar fukten i jorden. Släktäkten var synnerligen noga reglerad och släktäktsrätten har levt kvar ända till våra dagar. Släken delades in efter de olika sorternas sjögräs och tång som fanns, men det var blåstången som var den helt dominerande och som man eftertraktade. Den samlades ihop längs stränderna av dem som hade släktäktsrätt och var och en lade upp sin andel i s k döiar, högar på stranden, där släken skulle ligga och brinna ihop likt stallgödsel. Sen körde man hem släken och spridde ut den på åkrarna, se under jordbruk. Här ligger ett par små släkdöiar i förgrunden. Men den mesta släken ligger ännu i standskvalpet och har inte burits upp i döian på land. Bilden är tagen nedanför örnkull vid Nyen på När med utsikt över Lausviken och landet i Lau i bakgrunden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.