Av den medeltida fästningen Rumlaborg återstår ännu höga vallar, som kan ses från motorvägen genom Huskvarna. Denna bild från början av 1960-talet visar grävningsarbeten intill borgen. Grävmaskinen körs av Harald Fransson och vid vägkanten står stadsträdgårdsmästare Erik Letell och övervakar arbetet.
Från 299 kr
Taxichaufför Arvid Stenlund kunde även använda sin bil som ambulans. För att få in båren fick han fälla sätena. Denna bil, en Volvo-sugga, ska ha varit i bruk ända in på 1960-talet. Bilden är tagen utanför taxistationen med varuhuset Unionen i bakgrunden.
Denna byggnad var belägen i hörnet av Lidgatan / Danska vägen. Den innehades av konditor Fredriksson och hans familj tills den inköptes av staden och införlivades med Mössebergsparken. Café och matservering. Revs under första hälften av 1960-talet. På platsen är nu lekplats och grönområde mellan vandrarhemmet och Danska vägen.
F.d. Clas Larssons byggnad (till vänster) vid Danska vägen, rivet för breddning av Danska vägen.Till höger: Fredrikssons/Larssons kafé. Detta övertogs senare av bröd. Ohlsson (en gift med Herta Fredriksson, dotter till innehavaren). Revs under förra hälften av 1960-talet. Nu lekplats m.m. mellan Vandrarhemmet och Danska vägen.
Enligt fotografens notering: "Kåkenäs banvaktstuga nr 460. På trappan står Edvin och Adelina Andreasson någon gång i början av 1920-talet. Fram till 1960-talet hade SJ banvakter som bodde vid banan och ansvarade för en mindre sträcka. De inspekterade varje dag, vardag som söndag, och skötte underhållet utom större reparationer".
Enligt noteringar: "Valter Lindeberg, (1894-1977), under många år försäljningschef vid Munkedals bruk. Han var även styrelseledamot i MAB från 1943 och några år framåt. Han slutade med pension i början av 1960-talet och flyttade till Ljungskile." (BJ) Dubbelnegativ. Följande b och c är enkla.
Orig. text: Sjukhuset juni 1929. Linköpings centrallasarett taget från berget där senare Birgittaskolan (idag år 2006 Hälsans hus) byggdes. Det utökade sjukhuset stod klart i juni 1929. De äldsta delarna av lasarettet härstammar från 1894 och sedan har många tillbyggnader gjorts. Sjukhuset blev på 1960-talet regionsjukhus.
Porträtt av källarmästaren och nöjesprofilen Anders Peter Andersson. I samtiden kallad Bonn på Druvan. Han inledde på allvar sin karriär som utskänkare när han under det sena 1840-talet övertog Bankebergs gästgivaregård i nuvarande Vikingstad. År 1852 köpte han djärvt Schenlingska gården invid Hospitalstorget i Linköping för en summa av 11 000 Riksdaler. Han uppförde här en helt ny byggnad och startade hotell, restaurang samt vin- och spritaffär. Detta etablissemang, kallat Druvan, blev inom kort en allvarlig konkurrent till Stora Hotellet och en känd och uppskattad samlingspunkt för en något bredare publik. Utöver Druvan drev han från 1864 Wernerska trädgården, som med tiden blev ett nöjescentrum, och vidare även stadens gamla teater, Assemblée- och spektakelhuset snett mot S:t Larskyrkan. Han var under en längre tid kort sagt Linköpings nöjeskung.
Porträtt av fröken Ulrika (Ulla) von Strussenfeldt. Dotter till kammarherren och löjtnanten Mikael von Strussenfelt och Fredrika Beata, född Lindencrona. Modern avled dessvärre i barnsängsfeber 1803. Av det skälet kom hon att växa upp hos sina morföräldrar på Hovgården i Hov socken. Familjen flyttade 1831 till Gränna, där Ulla vidare blev innehavare av en privatskola. Från 1840-talet kom hon även att blomma ut som författare. Snart nog Sveriges mest produktiva, främst bekant genom sina historiska romaner. Vid sidan av bokproduktion skrev hon många inlägg i ett flertal tidskrifter och tidningar, särskilt Östgöta Correspondenten, men även för Jönköpingsbladet, Aftonbladet och Ny illustrerad tidning. Allt hennes skrivande utkom under pseudonym, och den hon begagnade oftast var Pilgrimen. Ett par andra vanligt förekommande var Philaletes och M.B. Hon avled i Stockholm som ogift 1873.
Vykort, föreställande Hembygdsgården i Harplinge. I förgrunden står en flaggstång och kring husen några tallar. Kråkegårdslängan med vita fönsterluckor och tvåbladiga dörrar är ett manhus och loftslänga från 1800-talet som flyttades hit 1941 från Kråkegård, Särdal, ägd av Hilding Henriksson, Kullsegård. Gillesstuglogen till höger i bild är från början av 1800-talet och byggd i skiftesverksteknik. Även den flyttades till hembygdsgården 1941 men från den så kallade Gillesstugan, en numera riven gård ungefär mellan Lyngåkra gamla skola och Aggaredsberg. Hästvandringen vid logen kommer från Nils Johan Andersson i Skogagård.
Vy över Skoghallsverken. Fotografens ant: A.B. Rylander o Asplund, Stockholm tagna i Skoghall 1936. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Större grupp män på svetsningskurs vid Skoghallsverken. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Porträttmålning av Sigge Bergström. Sigge Bergström (1880-1975) föddes i Filipstad. Han var elev vid Tekniska skolan i Stockholm i slutet av 1890-talet samt vid Académie Colarossi i Paris 1904-05. Studieresopr till Italien 1906-07. Han var en av pionjärerna inom den moderna svenska träsnittskonsten, var först med att ta upp vita effekter från en svärtad yta. Det är inte omöjligt att Sigge Bergström inspirerats av Edvard Munchs sätt att bearbeta träsnittsstocken.
Hults bruk norr om Norrköping är ännu i verksamhet sedan starten år 1697. I förstone gällde produktionen främst spik, vilket kom att breddas med en mängd olika järnvaror. Den porträtterade Gunnar Ekelund blev ensam ägare till bruket 1886 och under hans tid blev yxtillverkning en verklig specialitet vid bruket. Den så kallade Agdor-yxan efter amerikans modell blev en formidabel succé som räddade företaget från tiden bruksdöd. Här porträtterad vid uppskattningsvis mitten av 1890-talet.
Medföljande text: "Bild från Brattås, Orust. Byggnaden på bilden ägdes av storbonden Anders Antonsson (byggnaden raserades 1938). På bilden syns från vänster: Julius Johansson (far till varvsägaren), Karl Johansson, Karl-Anton Johansson, Johannes Karlsson (arbetade vid varvet), Johanna (?), Maria (?), Maria Alexandersson och Anna-Helena Alexandersson. I ryggåsstugan längst uppe till höger i bild bodde "moster Britta". Bilden tagen på 1890-talet av G.A. Albrektsson, Göteborg. Originalfoto tillhörande Gösta Johansson, Kungsviken".
Förläggningen på Kungsholmen vid Hovjaktvarvet för Svea ingenjörkår. Underofficerskåren vid Kungl Svea ingenjörbataljon, 1890-talet. Till vänster om trappan: stående 4:e fr v Selmander. sittande 1:a fr v Tibbelin. På trappan: stående bakre raden fr v Söderberg, Carly, Johansson, Norrlöw. Stående mellersta raden Roos. Sittande fr v Jäderlund, Säfström, Samuelsson. Till höger om trappan: stående fr v Grönberg, Svensson, Dahlberg, ?. Sittande fr v Blomgren, ?. Bilden tagen framför Stabsbyggnadens sjöveranda.
När Johan Emanuel Thorin besökte Flådra sommaren 1920 var den gamla gårdens hus rivna sedan en tid. Hans uppdrag att dokumentera godset Bjärka Säbys underlydande gårdar gjordes således med stor nit. Gårdens namn har rimligtvis uppkommit av platsens "flådra" av berghäll som husen tidigare grupperat sig runt. Nämnd redan år 1414 genom underrättelsen "Göte i Flaadhro" och genom tidigare efterforskning får vi veta att den sist boende famlijen avflyttade vid mitten av 1890-talet. Defekt.
Ruben Kullbohr i vägdistriktets Scania-Vabis i färd att sladda ett avsnitt av Ydres många grusvägar. I historisk tid låg vägunderhållet i huvudsak på landets självägande bönder. Under 1890-talet breddades skyldigheterna till att gälla alla fastighetsägare på landsbygden. Med bilismens intåg blev även den ordningen otillräcklig och istället infördes vägskatt till hjälp för de underhållsskyldiga. Vägskatternas kassor möjliggjorde inköp av bättre utrustning. I sammanhanget indelades riket i vägdistrikt och i Ydre härad inrättades Ydre vägdistrikt. Foto 1940-tal.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.