Hösten 1922 firades tillkomsten Göta kanals västgötadel med ett ståtligt 100-årsjubileum. Högtidighållandet uttrycktes lite varstans utmed vattenleden och även vid sidan av densamma som här i Mariestad. Vy över Nya torget.
Från 299 kr
Nygatan 32 i Linköping 1929. Året före bilden hade sista ägaren av familjen Dufva gått bort och gårdens hus kom inom kort att rivas. Under sin sista period benämndes platsen som Mamsell Dufvas gård och bakom namnet stod Erika Dufva (1844-1928), enda överlevande barn till makarna Carl Erik Dufva och Carolina Lindberg. Varför dottern kallades "mamsell" är tämligen obegripligt, då hon en period var gift med godsägaren Carl Fredrik Fahlström. Äktenskapets korta längd kan möjligtvis förklara synen på henne som ogift.
Hunnebergsgatan österut från fotografens position vid Vallgatan. Vid tiden för bilden bar gatan ännu en ålderdomlig prägel.
Storgatan i Linköping 1903 med en koncentration av butiker utmed gatans löp mot Stora torget. Den dominerande byggnaden är även för dagens betraktare lätt igenkännlig som Östgötabankens monumentala borg. Annat att notera kan vara att den korsande S:t Larsgatan i och för sig var utlagd till hela sin nuvarande längd, men att stråket härifrån och söderut (till vänster i bilden) ännu närmast var att betrakta som en smal gränd.
Vy från hamnkajen vid Stångs kvarn med blicken vänd söderut. I fonden Stångebro i den skepnad överfarten erhöll efter en nödvändig anpassning i samband med Kinda kanals tillkomst. Den stora byggnaden till höger i bild tillhörde vid tiden O L Anderssons ångtvätt, senare mer känd som Stångebro-tvätten. Hitom anas gaveln till stadens klapphus. På tanneforssidan till vänster låg då som länge därefter Linköpings ledande bryggeri.
Östgötagatan i Linköping som vi känner den idag. En tid före bildens tillkomst 1929 hade miljön dock sett annorlunda ut. Östgötagatan blev aktuell och föreslogs först en bit in i 1900-talet. I bildens område fanns tidigare den korta Kattbrunnsgatan med den synliga husraden utmed stråkets östra sida. Närmast dåvarande Östgötagatan 3 följd av nummer 5 och så vidare.
Tinnebäckens flöde utmed området Sandbäcken i Linköping. Det var ingen slump att fotografen sökte sig till ett av bäckens större fall just våren 1924. Året bjöd på ett särdeles kraftigt vårflöde som i hela landet hamnade på vykort. Av lokalhistoriskt värde fick vi i detta fall även en god återgivning av den sällan avbildade huvudgården till fastigheten Sandbäcken. Den långa huslängan uppfördes ursprungligen omkring 1810 som bostad för bruksarbetare vid ett då nyanlagt tegelbruk på platsen. Huset kom över tid att om- och tillbyggas för att slutligen rivas 1958.
Entrémiljön till Strömsholmens Restaurant på ön Strömsholmen i Norrköping. Vykort. Vy mot öster.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell eller affärsmässig prägel. Bilden visar miljön invid gatans sträckning utmed kvarteret Automaten.
Drottninggatan 32 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från nordväst.
Livlig kommers vid fiskhamnen i Norrköping. I bakgrunden visar sig bebyggelsen i kvarteret Enväldet. Brevkort från tidigt 1900-tal.
Vy över Strömsholmen och inre hamen. Den fotografiska förlagan är möjligen tagen vid byggandet av flottbron från södra kajen till Strömsholmen. Notera arbetslaget med kranen i förgrunden. Kolorerat vykort. Vy mot ost.
Vy över Strömsholmen, södra kajen och Norrköpings hamn. Den magnifika byggnaden på höger sida är Gripsholmshuset och där bakom syns Skeppsfourneringen. Segelfartyg förtöjda längs kajen på bortsidan av Strömsholmens flottbro. Notera reklamen för Pellerins Margarin. Vykort. Vy mot öst.
Rivningstomter var en vanlig företeelse under 1900-talets saneringsintensiva decennier. I väntan på ny byggstart uppläts ytorna ofta till bilparkering. Som här i hörnet av Badhusgatan och Repslagaregatan i Linköping. Tidigare låg här stadens varmbadhus. Nästa användning skulle komma att bli för ett ett vårdboende. Foto 1978.
Djurgårdsgatan 39 i Linköping ansågs ha tjänat ut vid 1970-talets slut. Huset kom att ersättas med en ny byggnad som förutom bostäder skulle inrymma Adventkyrkan. Det lilla timmerhuset invid är Vattenåkaregården, som kort efter att bilden tagits kom att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Gårdshuset på Hamngatan 12 i Linköping hade vid tiden för bilden i det närmaste tjänat ut som bostad. Här dokumenterat av Östergötlands museum kort för rivning.
Utblick över Stora torget i Linköping. Vy mot söder. Tiden är omkring 1965.
Utblick över Stora torget i Linköping. Vy mot norr. Tiden är omkring 1965.
Borgmästaregatan i Linköping kan trots att den löper från stadens stora torg upplevas som något av en sidogata. Kanske för att stråkets mer förnäma byggnader inte vänder sina entréer mot gatan. Oavsett presenterar vi gärna denna vy daterad 1958. I blickfånget Borgmästaregatan 3 och i bakgrunden skymtar Sankt Larskyrkan under restaurering.
Storgatan i Linköping i nivå med Hamngatan. Närmast Storgatan 6 och bortom del av stadens gamla fattighus. Foto 1955.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.