Från Stångebro med kameran riktad söderut fångade fotografen denna vy. Året var 1900 och Stångån bildade då som senare gräns mellan staden Linköping och dess omland. Till vänster i grönskan skymtar roddklubbens båthus och längre bort stadens bägge kallbadhus. Närmast till höger den strandnära bebyggelsen till Linköpings arbets- och fattighus.
Från 299 kr
Del av Nygatan i Linköping. Vy västerut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området är under förändring och kommer inom kort att omdanas i än högre grad. Till vänster skymtar byggarbetsplatsen för ett stort Domus-varuhus. Byggnaderna till höger, Nygatan 15 och högre, kommer att rivas för att skapa yta för Gyllentorget.
I början av 1900-talet lät direktör Carl Thorngren uppföra Villa Gökudden som sommarviste för sig och sin familj. Här ser vi honom på trappan med någon av sönerna intill sig. På verandan till höger skymtar tre personer varav den äldre kvinnan möjligtvis är Thorngrens fru Hildegard Eugenia, född Larsson.
Ett tidigt ögonblick från Medevi brunn. Enligt påskrift vy från byggningen Vobis mot Stora gången. Till vänster ses delar av Dalbyggningen, Schefferska byggningen och kyrkan. Gruppen till höger sitter på trappan till Kastellet och i fonden skymtar Stora badhuset och handelsbodar. Bland personerna ses bland andra makarna Düben, fröken Olga Nordin, doktor Björklund och fru Weinberg för att nämna några.
Tjärholm i Sankt Anna socken 1905. Den vinkelställda byggnaden är Tjärholms affär som handlare Axel Gustaf Ekberg varit ägare till sedan år 1870. Mitt emot ses magasinet och till höger rörelsens bageri invid strandkanten. Ekbergs bostadshus skymtar i grönskan. Vy från Lindersfjärden.
Miljön vid Malcolms ångkraftcentral i Norrköpings industrilandskap. Odaterad bild som bär 1950-talets prägel. I bakgrunden skymtar den så kallade Värmekyrkan som bevarats in i vår tid i ny funktion som konsertlokal. Ursprungliga försåg byggnadens koleldade ångpannor industrierna i området med värme och ånga. Den äldsta delen uppfördes i två etapper 1927 och 1930 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Vy mot sydost.
Utgården Göttorp i oktober månad 1921. Vid tiden för bilden brukades gården av makarna Axel Wilhelm Eriksson och Klara Matilda Ström. På höjden till vänster skymtar det forna soldattorpet Berget där knekten Karl Alfred Hjelm ännu bodde med hustru och hemmavarande barn.
Vy från Ljungstedtska skolans övre våning mot nordväst. De bägge större byggnaderna i fonden är kanske inte självklara ens för den som är förtrogen med Linköping. Bakom det nakna grenverket skymtar stadens vid tiden nya teater. Den massiva huset till höger är Brandstodsbolagets kontor med huvudfasad mot Vasavägen. I förgrunden Klostergatan.
Vy mot Linköpings domkyrka 1939. Bilden tagen från Östergötlands museum som vid tiden snart står färdig. Närmast ses odlingar i sydöstra hörnet av vad som senare kommer att kallas Museiparken. Odlingarna och bebyggelsen kommer inom kort att försvinna. Mellan området och kyrkan skymtar domprostgården till vänster och biskopsgården till höger i bild.
Manbyggnaden till gården Sjöbo Norrgård i Malexander. Vid tiden för bilden ägdes gården av makarna Frans och Hedvig Pettersson och i hushållet fanns även sonen Herman. Sannolikt är det någon av männen vi skymtar i dörröppningen. Här en vy från nordost.
I trakten av Ljung sommaren 1899. I bakgrundens dis skymtar Sjöbacka ångsåg som anlagts 1897 av koncernen O. Lyrholm & Co med säte i Göteborg. Mängden timmer och färdiga virkesvaror visar att verksamheten redan var väl etablerad. Bostadshuset i bildens mitt disponerades rimligtvis av sågens förvaltare, möjligtvis med rum för delar av den övriga arbetsstyrkan.
Änkefru Emilia Trysén skymtar på verandan till Skönero i Tryserums socken. Med kortare undantag hade gården varit hennes hem från giftemålet 1864 med godsägaren Anders Magnus Julius Trysén. Vid tiden för bilden hade man sannolikt nått det nya århundrandet, i år kort före gårdens försäljning 1909. Sin ålderdom kom hon att framleva i Valdemarsvik.
Foto med vy av Strömsdal taget från isen på Sandfjärden i Sankt Anna. Utanför hemmet skymtar figurerna av förre skepparen Anders Österman och makan Ida. Vid tiden för bilden hade Anders sedan en tid slutat med sjömansyrket för att istället driva den handelsbod som syns till höger invid strandkanten nedanför hemmet.
Bakom trädlinjen skymtar Tingslund i Gistad. Namnet härrör från tiden då byggnaden var tingshus för Åkerbo och Skärkinds härader. År 1884 ombyggdes huset så genomgripande att den närmast kan betecknas som en nybyggnation. I samband med denna inrymdes en affärslokal i markplanet.
Arrendegården Labbenäs med ett ogenerat läge invid sjön Stora Rängens norra ände. Labbenäsvikens vatten skymtar i bakgrunden. De vackra omgivningarna har sannolikt varit till glädje för de boende, men inte någon lindring i gårdens dagliga bestyr. Vid tiden för bilden stod makarna Oskar Ferdinand Andersson och Sigrid Maria Johansson för hemmanets skötsel. Fotoår 1921.
Från utsiktstornet Belvederen med kameran riktad västerut. Det var så fotografen planerade och genomförde sin exponering över Linköpings sydvästra utkant 1921. I förgrunden bebyggelsen utmed Djurgårdsgatan med del av stadsområdet Stolplyckan till vänster. I fonden några för staden betydelsefulla anläggningar i Trängregementet, Westmanska BB och stadens vattentorn. Framför tornet ligger Epidemisjukhuset och bortom detsamma skymtar Folkungaskolan.
Gammalt invid nytt. Bebyggelsen inom kvarteret Daggkåpan står vid tiden för bilden inför stor förändring. På adressen Drottninggatan 2 står ännu en tid den panelade längan som möjligtvis en rest från Jacob Wilhelm Svenssons forna bryggeriverksamhet på tomten. Till höger skymtar senare bebyggelse i form av Ådalagatan 6.
Disponent Lennart Rääf poserar invid en av företagets nya lastbilar, vilken tolkas vara en Scania-Vabis i tillverkarens L-serien från sena 1940-talet. Flaket är lastat med träullsplattor, en av de stora produkterna vid Forsnäs AB. I hytten skymtar chaufförerna Gert Svensson och Alvar Johansson.
Fotografi som bär spår av tidens tand men som detta till trots visar en tämligen unik vy. Malfors i en tid före kraftsstationens tillkomst med den "Gamla sågen" vid Södra Malfors närmast till höger. Till vänster Norra Malfors och i fonden skymtar hustak tillhöriga Cloettas anläggning.
Villa Lyckebo kort efter färdigställande något år in på 1900-talet. Sannolikt ritad av byggherren tillika arkitekten Johan Lagerström. Med adressen Klostergatan 62 ingår bostaden i den exklusiva husrad som i början av förra seklet uppfördes alldeles mot Linköpings trädgårdförening. Som en kuriositet får vi förmoda att det är makan Ingegerd Naëmi som skymtar i ett av fönstren till vänster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.