Två män i fritidskläder. Mannen t v bär stråhatt, vit långärmad skjorta med scarf i halsen, byxor med uppslag samt ett präglat läderbälte. Mannen t h bär en stråhatt, kortärmad utanpåskjorta med mexicoinspirerat mönster, mörka byxor och tvåfärgade skor. Nordiska Kompaniet. Text med blyerts på baksidan: "Div. utställning California maj 1947"
Från 299 kr
Dansskola, 15 februari 1966 Sex personer dansar i ring varav fem män och en kvinna. På väggen bakom dem syns en mönstrad tapet med en bänk stående på golvet. På och vid denna bänk ligger kläder och handväskor. En person sitter på bänken. Två dörrar syns även på bilden. På golvet syns det ett mönster av kontrasterande ljusare och mörkare kvadratiska rutor.
Dansskola, 15 februari 1966 Fem personer dansar i ring och håller varandra i händerna. Ytterligare personer dansar med dem men syns ej på bilden. I bakgrunden till höger syns fönster med gardiner. I mitten i bakgrunden syns en dörr samt längre till vänster ribbstolar med gymnastikmattor. På golvet syns det ett mönster av kontrasterande ljusare och mörkare kvadratiska rutor.
Dansskola, 15 februari 1966 Tre personer syns på bilden dansa i ring. Ytterligare personer dansar med dem men syns ej i helfigur. En man i bakgrunden spelar dragspel och har ett notställ framför sig. Bakom honom står ett piano, en stol samt en resväska. På golvet syns det ett mönster av kontrasterande ljusare och mörkare kvadratiska rutor. Väggen har en mönstrad tapet.
Ånnaboda 29 januari 1968 En kvinna åker pulka tillsamman med två små barn i Ånnaboda. De sitter tillsammans i en pulka. Kvinnan sitter längst bak i pulkan iklädd vit jacka med mönster på axlarna, svarta byxor, mörk mössa, pjäxor och vita vantar. De två små barnen sitter framför henne. Andra personer syns i bakgrunden.
Lungkliniken, Nappivalen, Grekiskt handarbete 11 december 1967 En modevisning inne i ett rum i ett hus. En fotomodell klädd i en grå dräkt med svarta knappar framtill och med svart mönster nedtill på kjolen samt lågklackade pumps står mitt i en dörröppning. Personer syns i bakgrunden.
Baddräkter 12 maj 1966 En fotomodell i svart baddräkt med schackrutigt mönster mittpå samt hatt på huvudet går på catwalken. Till vänster i bakgrunden står en kvinnlig konferencier iklädd vit jacka, vit kjol samt vita skor i en trappa och talar i en mikrofon. I bakgrunden till höger syns publik som tittar på. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Anna Andersdotter Gran. Född 1844, död 1936. Hon bodde i en ryggåsstuga under Grännarp och var Vårkumlas egen "textilkonstnärinna" med vävning och virkning som specialitet. Hennes virkade chemisetter i olika mönster med tillverkningsår och ägarens initialer var mycket populära och bars av varje välklädd man i Vårkumla. Andra alster av Gran-Anna var bomullsdukar och damstrumpeband. Fotnot: Chemisett var förr namnet på löst skjortbröst.
Bilden visar personalen vid Kalmar Tapisserimagasin och kan antas vara tagen på gården till de lokaler firman disponerade vid tillfället för fotograferingen. Firmans ägare, fröken Hilma Peterzon, bör vara den kvinna som är avbildad sittande i bildens mitt med en knuten sjal om halsen. Längst till höger står en yngre kvinna, som bör vara fröken Gerda Larsson (senare gift Brütte). Enligt uppgift: Sigrid Gustafson, översta raden 3:e från vänster. Någon gång mellan 1903 och 1910 flyttade Hilma Peterzon firman från Storgatan till Västra Sjögatan 17 (Stortorget 17) i Kalmar. I samband med rivning av detta senare hus kom en stor mönstersamling, använd i denna firma, att tillfalla Kalmar läns museum 1964 (se KLM 28265). Genom firman kunde mönster för broderier och vävnader hyras, likväl som det kan antas att firman tillhandahöll motsvarande färdiga alster samt även utarbetade mönster respektive textila alster enligt kundernas önskemål. Sortimentet omfattade, såvitt mönstersamlingen utvisar, dukar, gardiner och mattor samt väggprydader.
Karvsnitt. Karvsnitt är en dekorativ träskärning i geometriska mönster. Karvsnitt skärs ofta med vanlig, mycket vass täljkniv eller med speciella karvsnittsknivar i breda, djupa skåror med släta sluttande snittytor. De enklaste karvsnitten är uddsnitt och nagelsnitt samt en blomma där blombladen tecknas av cirkelbågar från periferin på en cirkel med samma radie som bågarna, det vill säga den vanliga sexdelningen av en cirkel. Karvsnitten kan göras i mycket enkla men även i mycket konstfärdiga geometriska mönster. Karvsnitt var vanligt i Europa framför allt under gotiken och 1600-talets början, och hade en renässans under Nationalromantiken. Tekniken används fortfarande inom folkkonsten i bland annat Norden, Ryssland och Indien. Vanliga föremål som dekorerats med karvsnitt är kistor, svepaskar, andra askar och skärbräden. Beställare Alb. Friberg. St. Eriksgatan 10. Ur Walter Olsons negativsamling.
Den pampiga östfasaden döljer från fotografens perspektiv närmast den i övrigt storslagna Vårfrukyrkan i Skänninge. Kyrkan uppfördes efter tyskt mönster och invigdes i början av 1300-talet, helgad åt jungfru Maria som givit kyrkan sitt namn. För det låga trähuset i förgrunden kan inga tillfredsställande svar ges inom ramen för uppgiften. På gaveln annonseras "LIKKISTMAGASIN" och gissningsvis inrymde byggnaden bod för försäljning av just likistor. En väl placering invid kyrkan kan tyckas, även om man sedan länge upphört att begrava invid helgedomen.
Vänersborg. Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg, UVHJ. Svängbron över hamnkanalen i Vänersborg. Fotot taget den 15 maj 1867, två dagar före UWHJ öppnades för allmän trafik på hela sträckan Uddevalla-Herrljunga. Spårvidd efter engelskt mönster 4 engelsk fot = 1217 mm. Banan breddades till normalspår åren 1898-1899. Borås-Herrljunga Järnväg, BHJ, hade samma spårvidd och breddades samtidigt med UWHJ. Greve Arvid Taube var den förste trafikchefen för båda banorna Borås-Herrljunga Järnväg, BHJ och UVHJ.
Alma Olsson och Maria Johansson sitter bredvid varandra i en soffa i Marias finrum. Alma har en kofta från Bohus Stickning, Blå Randen - formgivare Anna-Lisa Mannheimer Lunn - och Maria stickar på en kofta till samma företag. Mellan sig har de garner och mönsterdiagram till olika mönster som ingick i Bohus Sticknings kollektioner. Båda stickade åt Bohus Stickning, bilden är tagen inför Marias 80-årsdag och publicerades i Strömstads tidning 16 november 1957.
Stävlö är ett av 1800-talets mest excentriska byggen, ritat av byggherren Carl Otto Posse själv, med släkten Posses vapen som mönster. Mittpartiet på slottet är fyra våningar högt, och varje parti blir en våning lägre och slutar med en envånings ändpaviljong på vardera sida. Avtrappningarna, liksom mittpartiets fronton pryds av snirklande voluter. Frontonen bär även en relief av Possevapnet. Till slottet ritade Posse även en romantisk park med slingrande stigar. Källa : Wikipedia
Duk i bomullsdamast med mönster hämtat ur Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning, med begagnande af harnesk-rustning / författad af J.E. Ekenmark och systrar, Stockholm, 1928. Johan Erik (1786-1833), Hedda Christina ( 1786-1833), Lovisa Maria (1795-) och Gustava Fredrika, gift Beckvall (1800-). Troligen vävd av fru Ebba Brohäll, född Larsson, (1887-1957) som i sin ungdom arbetade som vävlärarinna på Tyfts folkhögskola på Tjörn. Hon var utbildad bl. a. på Borås Vävskola. Duken i privat ägo.
Elna Eugenia Kling t.h. och "tyskan". Frk Kling med C. J. E. Ångmans mössa och klänning med mönster av posthorn. Ångman och frk Kling gifte sig sedermera. Elna Eugenia Kling har ett halsband med tillverkat av mässingsknappar från Sporrong. Omkring sekelskiftet 1900 blev det populärt att först inom militärväsendet, sedan inom flera statliga verk, tillverka smycken av uniformsdetaljer; armband, örhängen, halsband mm. Militärerna gav de tillverkade smyckena till sina käresta. Detta fenomen spreds till övriga samhället där uniformer förekom, bland annat inom postväsendet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.