Gårdsinteriör från kvarteret Byggmästaren i Linköping. I förgrunden Hotell du Nord där hovfotograf Swen Swensson hyrde in sig från 1893 till omkring 1901.
Från 299 kr
Motiv från Järntorget i Linköping, vy mot sydväst. Trevåningsbyggnaden i bildens mitt ägdes under 1800-talet av två generationer Pihl. Kopparslagare Fredrik Magnus Pihl har givit namn åt gränden Pilens backe som än idag mynnar ut till torget genom bebyggelsen. Den låga byggnaden intill är Skolmästaregården som i äldre tider fungerade som rektorsbostad. Vid tiden för bilden drev K. A. Pettersson Linköpings första cykelverkstad, Östergötland Welociped-Fabrik. Båda gårdarna är nu flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Gårdsinteriör från den så kallade Tornbergska gården i Linköping. Uthuslängan låg utmed Sankt Larsgatan. Den bortre byggnaden med adressen Sankt Larsgatan 30 inrymde vid tiden A. S. Carlssons leksaks- och husgerådsaffär. Gårdens huvudbyggnad låg bakom fotografens placering på adressen Storgatan 38. Vy från nordväst.
Bakgårdsmiljö från Linköping med vy mot norr från den så kallade Wallenbergska gården invid Djurgårdsgatan. Ett gytter av hus med stiftets dom som fond. Närmast betraktaren ses gårdarna S:t Kors 66-67, vilket i modern tid motsvarar Djurgårdsgatan 11-13. Odaterad bild som utifrån kännetecken kan bestämmas till tiden omkring 1905.
Nisbethska huset vid Nygatan 39 i Linköping kan i sin nuvarande prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under renovering 1980.
Djurgårdsgatan 2 i Linköping 1965. Dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning. Byggnaden inrymde bland andra rörelser den för många linköpingsbor klassiska Radio-Caféet. Serveringsstället kom att drivas vidare längre söderut på gatan.
Miljö i Linköping som för sin orientering kräver en numera hög ålder eller en synnerligen god kännedom om stadens äldre uttryck. I blickfånget Repslagaregatan 25 som motsvarar del av dagens affärs- och kontorshus som i sin längd fyller ytan mellan Nygatan och det förra Sparbanks-huset. Vid tiden för bilden, 1963, mötte Göran Dyks gata ännu Repslagaregatan. Notera den sistnämnda gatans smala löp från den öppna ytan och i dess riktning mot Storgatan. Den öppna ytan, då bilparkering, kom förövrigt ge plats för varuhuset Gyllen.
Nedslag från Storgatan i Söderköping 1963. Vy söderut från hörnet av Gamla Skolgatan. Närmast till höger i bilden ses norra delen av Storgatan 4. Snarast betraktaren låg vid tiden Djurbergs dåvarande järnhandel. Företaget är ännu i högsta grad verksamt och klingar välbekant för dagens Söderköpingsbor, dock från ny adress.
Vy längs Storgatan i Söderköping. I blickfånget husraden i kvarteret Kung Johan med Storgatan 1 närmast i bilden.
År 1963 revs all äldre bebyggelse i kvarteret Husaren i Linköping. Här skulle ges plats för stadens nya simhall.
Parti av Follinegatan i Skänninge den snörika vintern 1959 där ett snart utdaterat ekipage möter ett något mindre ålderdomligt i form av en Ford Escort.
Norrköpings gamla rådhus, populärt kallad "Smörasken", började uppföras 1724 men stod inte helt färdig förrän 1734. Trots att byggnaden redan vid invigningen ansågs för liten kom den att i mer än ett och ett halvt sekel tjäna som stadens rättsliga och administrativa centrum. Den två våningar höga stenbyggnaden inrymde förutom rådhus- och kämnärsrätterna (underdomstol) även sjumanskammare, kansli och arkiv, dessutom stadsvaktens rustkammare och den obligatoriska stadskällaren. Till höger om Rådhuset ses Ekbohmska gården, bostad åt justitieborgmästare Jacob Ekbohm men även interimt rådhus vid byggandet av gamla rådhuset samt konungaresidens vid riksdagarna åren 1759 och 1800. Bild från 1800-talets sista år.
Klostergatan 35 i Linköping. Reveterat och gulputsat timmerhus i två våningar. Kan dateras till 1800-talets mitt eller äldre. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning. Från 1950 till rivningen inrymde huset de för äldre linköpingsbor välkända Charles Högtidskläder och Sonnhag. Bakom rörelsen låg uthyraren Charles Johansson och skräddaren Tage Sonnhag.
Ågatan 17 från ovan. Trots att huset låg långt in Repslagaregatan var adressen den nämnda med anledning av gårdens entré mot Ågatan. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterat bebyggelsen inför rivning och sanering av kvarteret Bokbindaren.
Sanering inom kvarteret Daggkåpan i Linköping. Året är 1980 och vi ser Per Gottfrid Svenssons möbelvaruhus rivas. Närmare bestämt är det byggnaden där filialen PG:s Billiga Möbler varit inrymt.
Takvy över kvarteret Planket 18 i Norrköping. Fotografi från omkring 1948.
Vy över Järnvägsparken i Linköping. Bortom parken ses det fantasifulla hus som senare erhöll adresss Sankt Larsgatan 5. Vid tiden för bilden var det privatägt men kom från början av 1900-talet att inrymma expeditioner för Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) och Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). I höger bildkant ses Järnvägshotellet. Bilden kan bestämmas till våren 1894.
Utsikt mot Linköping från söder. I förgrunden ses Trädgårdsförenings anläggning med odlingar, restaurang och växthus. Bilden kan dateras till 1895.
Norra området av stadsdelen Vasastaden i Linköping fick från 1900-talets mitt uteslutande bebyggelse av industriell eller affärsmässig prägel. Den hårt trafikerade Industrigatan gjorde bostadsbebyggelse mindre lämplig. Gatan tjänade därutom som del av Europaväg 4 från 1950-talets mitt till 1977. Bilden visar miljön vid den parallella Slöjdgatan.
Gårdshuset på Hamngatan 12 i Linköping hade vid tiden för bilden i det närmaste tjänat ut som bostad. Här dokumenterat av Östergötlands museum kort för rivning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.