Vintervy mot miljön vid Gråbrödragatans möte med Ågatan i Linköping. I bildens centrum ses Domkyrkoförsamlingens sysslomansboställe. Från sommaren 1887 rymde gården även Jubergs Hyrkuskverk. Med lite ansträngning kan man ana företagets annonsering på fasaden. Från gården till höger drev den för stadens invånare så välbekanta målerifirman Stillströms sin verksamhet. Företagets skylt skymtar mellan träden.
Från 299 kr
Parti av Järnvägsgatan i Linköping. Till vänster bortom träden skymtar Linköpings järnvägsstation. Närmast till höger ligger de så kallade Järnvägsbostäderna följt av Park hotell och bortom korsningen med Järnvägsavenyn reser sig Överstehuset. Upplysningsvis revs Järnvägsbostäderna 1958 för att ge plats för postorderföretaget Gunnars fabriker.
Parti av Stångån 1904. Foto i höjd med Uveberg till höger. I fonden skymtar slussvaktarbostaden till Hackefors sluss. I en glänta till vänster kom upplysningsvis direktör Carl Lorich att kort efter bildens tillkomst uppföra sommarnöjet Vårgård för sig och sin familj.
Motiv från Linköpings hamnområde i höjd med Nykvarnsparken. Året är 1892 och vid kaj ses bogserångfartyget Tekla, byggd i Stockholm 1889 för trafik på Kinda kanal. Fartyget tillhörde P. Wikström i Stockholm som även ägde Linköpings ångsåg vars anläggningar skymtar mellan träden i bakgrunden.
Vintervy i dis från Stångebro med blicken vänd mot norr. I bildens centrum ses Stångs kvarn, uppförd 1803-05 men sedan länge tyst sedan fallet byggts bort för Kinda kanals tillkomst. Närmast till vänster skymtar Stångebro tvättinrättning och till höger på höjden ses kontorsbyggnaden till Linköpings centralbryggeri.
Världen är stor när man är liten. Kvarndammen i Attarp är flickan Eivor Anderssons egna innanhav. Hon är yngsta barnet till mjölnaren i kvarnen, Johan Alfred Andersson och dennes maka Selma Ottilia Tollin. Gossen som skymtar till höger är möjligtvis någon av hennes bägge bröder. Fototillfället är några år in på 1920-talet.
En av de tidigaste betongbroarna uppfördes 1901-1902 av AB Skånska Cementgjuteriet. Bergsbron är en monumental valvbro i flera spann byggd i stenbeklädd betong. Bron binder samman stadsdelarna Nordantill och Berget varifrån bron troligen fått sitt namn. I bakgrunden skymtar det höga brandtornet i jugendstil från 1904 ritat av arkitekten Knut Pihlströms (1875-1940). Vy mot sydväst.
Motiv som tidigare tillskrivits Kölefors kvarn och norr om Kisa. Lokalhistoriskt orienterade lotsar oss däremot ytterligare några hundra meter norrut längs Storån för att hamna vid Nykvarn under Torps ägor. Vid tiden för bilden var kvarnen nedlagd. Den sista noterade mjölnaren var Carl Johan Carlsson som avflyttade 1875. Till höger skymtar del av Östra centralbanan mellan Linköping och Vimmerby.
Ett försök att utöka den odlingbara jorden till Hageby Östergård i Skedevi. För initiativet stod gårdens ägare August Jonsson, som genom invallning mot Kyrkviken lät en vinddriven länspump göra jobbet. Möjligtvis är det makarna August och Anna Jonsson med fosterdottern Anna vi ser invid pumpen. Vem som intog den vanskliga platsen i pumpens topp är oss obekant. I bakgrunden skymtar Skedevi kyrka.
Motiv från Hannäs med panorama över sjön Vindommen. I bildens mellangrund ligger Gravudden och Gravholmen till Hägerstad slott. Från vänster i fonden skymtar församlingens gamla kyrka som vid tiden nyligen lagts i ruin och ersatts med den nya kyrkan som anas i bakgrundens dis. Vidare ses Solvestad by och Hornvallsgården.
Miljö som minner om ett äldre tiders stadsliv. Ännu fotoåret 1929 bestod Linköpings innerstad av ett anmärkningsvärt stort bestånd av äldre trähus, bostäder som ekonomibyggnader av skilda karaktärer. Dessa byggnader låg i hörnet mot Stora Badstugatans möte med Klostergatan men tillhörde en gård (mamsell Dufvas) med huvudbyggnad utmed Nygatan. Bortom längorna skymtar stadens saluhall och till höger baptistsamfundets fastighet. Vy från nordväst.
Den gamla trähuslängan utmed Trädgårdstorget i Linköping töms inför rivning 1926. Här gårdssidan mot det nordligast belägna huset invid korsningen Nygatan-Tanneforsgatan. Till vänster skymtar fastigheten Nygatan 25, som ännu består men mot torget med en förenklad fasad. På platsen för trähusen kom det så kallade Delfinpalatset att uppföras och i sammanhanget vidgades Trädgårdstorget till sin nuvarande rektangulära form.
Borgmästaregatan i Linköping kan trots att den löper från stadens stora torg upplevas som något av en sidogata. Kanske för att stråkets mer förnäma byggnader inte vänder sina entréer mot gatan. Oavsett presenterar vi gärna denna vy daterad 1958. I blickfånget Borgmästaregatan 3 och i bakgrunden skymtar Sankt Larskyrkan under restaurering.
Vy mot Norsholms herrgård vid Motala ströms utlopp från sjön Roxen. Närmast skymtar godsets nya huvudbyggnad, uppförd under 1860-talet efter arkitekt Axel Kumliens ritningar. Till höger den lägre, gamla mangårdsbyggnaden, som på grunden till en från 1680-talet ofullbordad herrgårdsanläggning, erhöll sitt rådande uttryck i början av 1800-talet. Vid tiden för bilden ägdes godset av kapten Axel Abelin och hustrun Eva Elisabeth, född Broström.
Storgatan mot öster från Borggården. Till vänster skymtar Linköpings högre allmänna läroverk, sedermera Linköpings stadshus, med välklädda läroverksgossar på rast. Till höger ligger Herman von Lingens gård, som denne ägde under åren 1784 och 1820. Gården flyttades till Gamla Linköping 1958.
Sommarvillan Åhyddan nära Stångåns utlopp i sjön Roxen. Uppförd av järnhandlare Mauritz Hydén i början av 1870-talet. Vid tiden för bilden skrev man år 1898 och tidningen Östgötens redaktör Isidor Kjellberg hade varit ställets ägare en längre tid. Enligt en påskrift ser vi honom på bryggan invid sonen Emil. Samma källa uppger att vi på verandan skymtar hushållerskan Christina Andersson.
Från parken till godset Karlshov i Älvestad. Sökta till skuggan skymtar vi godsägare August Fredholms maka Helga Cavallin med parets barn Jane, Signe, Hildur och Einar. Kvinnan närmast trädet har inte identifierats. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen i samband med August Fredholms äldre dotter Ingrids vigsel 1896.
Motala ström kröker sig då som nu runt en udde på Råbys ägor invid vattendragets utflödet från Norrbysjön. Före vattenregleringen var här ett fall som sedan urminnes tider nyttjats för kvarnverksamhet, men även för mer industriell såsom oljeslageri som exempel. Från 1892 och ännu vid tiden för bilden var Råby chokladfabrik inrymd i fabriksbyggnaderna som skymtar genom grönskan.
Tanneforsgatan 2 i Linköping. Året är 1926. Byggnaden är en i en länga av fyra hus som bildar front på Trädgårdstorgets västra sida. Inom kort skall husen rivas och ge plats för affärspalatset Delfinen. Ännu håller dock Wilhelm Göranssons efterträdare sin speceri- och diverseaffär öppen. I bakgrunden skymtar Linköpings saluhall.
Viby Källgård en sommardag vid förra seklets början. Mangårdsbyggnaden uppfördes år 1880 sedan makarna Per Albert och Matilda Nilsson blivit ägare till gården. Möjligtvis är det Per Albert som skymtar på verandan till huset. Upplysningsvis var hustrun avliden vid fototillfället, varför hon inte kan vara aktuell. Fotografiet togs av handlare Carl Sundström som under åren 1903-08 hyrde lägenhet för sin rörelse på gården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.