Repslagaregatan 2 i Linköping, en klassisk adress för musik och möten i konditoriet. Nu i maj 1977 var de festliga stunderna i huset förbi och snart även själva huset. Söndagen den 8 januari året efter bildens tillkomst utbröt en brand som kom att totalförstöra byggnaden. Vid sidan av alla minnen försvann även en vacker fastighet som uppförts 1882 av byggmästare Frans August Påhlman.
Från 299 kr
Nygatan 18
Hunnebergsgatan 1929
Utmed Trädgårdstorget
Inför Filbyter-bygget
Daggkåpan
Repslagaregatan 10
Vasavägen 1978
Nisbethska huset
Nygatan 31, Linköping
Vy över de nybyggda trähusen längs Jacob Trahnsgatan. I bakgrunden syns Tändsticksfabriken (grundad 1874, nedlagd 1938) i kv. Herrnhut.
Sammansättning av Stortorget den 15 februari 1971 Kjellberg och Broman, Stadsarkitektkontoret, Gävle.
Follingegatan i Skänninge 1951. Vy från gatans norra ände med blick söderut. Närmast till vänster Östgöta Enskilda Banks kontor med entré mot Västra Kyrkogatan.
Under åren 1959-60 revs all äldre bebyggelse mellan Stora torget och Tvärgränd i Skänninge. Lätt att i en eftertid ha synpunkter men i tiden ansågs behovet av affärsverksamhet invid torget överordnad.
En ankommen vy från Linköping som i sin exklusivitet är väl värd att sprida. Den till synes dubbla dateringen i bildens nedre hörn, 1900 och 1903, stämmer båda väl med vad tidens Linköpingsbor såg från Hospitalstorget med blick vänd mot Bokhållaregatan och vidare Stora torget. Bildens vänstra del upptogs ännu av Westmanska gårdens gytter av trähus. Gårdens huvudbyggnad var av förnämare karaktär och låg med fasad mot Stora torget. En del av byggandens tak och gavel ses bortom huset med brutet takfall. Kort efter bildens tillkomst revs all bebyggelse för att ge plats för Centralpalatset, inflyttningsklart 1909. Till höger ses del av Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Urmakare Evert Lundbergs långa verksamhet i huset skulle dock med tiden fördunkla det gamla gårdsnamnet.
År 1924 bjöd på ett sällan skådat vårflöde. Fram mot april drabbades Mellansverige där inte minst Östergötland översvämmades. Händelsen gav upplag för landets vykortsproducenter, som här när Tinnerbäckens flöde genom Linköping nådde kritiska nivåer. Personerna står på spången som förband Tinnerbäckslyckorna med stadens centrala delar, något väster om dagens Hamngata.
Guldsmed Bohlins hus invid Storgatan i Linköping. Namngivet efter juveleraren Einar Bohlin som från 1900-talets början drev guldsmedsaffär i byggnaden. Fastigheten kom vidare att undgå rivning under 1960- och 70-talens omfattande sanering av området. För att ge plats för Storgatans breddning flyttades huset 1967 ett tiotal meter söderut och kom att bli den enda byggnaden i kvarteret Diamanten. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Uppklätt och förväntansfullt i Linköping när staden fick besök av kung Oscar II sommaren 1893. På vägen från järnvägsstationen mot slottet stannade konungen till i Trädgårdsföreningen för en promenad genom parkens lummiga gångar. Fotograf Sohlberg stod i ett fönster till restaurangen och frös ögonblicket kort före händelsen.
Vy över Stora torget i Linköping en tidig vårdag 1926. Byggnaden under uppförande är det så kallade Affärspalatset som efter färdigställande bl.a. skulle komma att inrymma Sydsvenska banken, Café Continental och Ateljé Röding. Bussen till höger gick i trafik mellan stadsdelarna Tannefors och Gottfridsberg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.