Här ser vi gårdsparten ute från landsvägen. Infarten är densamma än idag, men det är inte några slantunar på sidorna. Manbyggnaden och den nya flygeln skymtar och är sig lika idag. Däremot är alla uthusen utbytta. I förgrunden t h syns en nyplanterad äppelodling, vilken i stor utsträckning ännu finns kvar.
Från 299 kr
Hallsarve Hans Karlsson har kommit hem på vedbacken (!) med ett lass släke draget av två stutar. Lasset är måttligare än Fäi-Jakås, se Bild 476! I bakgrunden ses den nya vedboden. Bakom stutarnas horn skymtar en lång bandtunssträcka, så såg det ut kring alla marker förr.
Linet skall ryckas upp ur jorden, ett mödosamt arbete. Här rycker Botels kvinnor lin. Kvinnorna kan vara Josefina Hansson gift Thomsson, 42 år, och svägerska till Olivia Hansson, 44 år, i mitten med dottern Elinda 17 år t h. Kvinnorna har vanliga arbetskläder och duk på huvudet. Bilden är tagen några hundra meter väster om gården, husen som skymtar ligger på Anderse kväiar.
Ladugården innehåller kohus t v med dubbla båsrader och hoimd, hörum med lucka, därefter port för att nå foderloftet, sedan hoimd, stall med dubbla spiltrader och ytterligare en hoimd. Porten till ladan finns alldeles intill tröskhuset, vilket var gängse sätt att bygga på, samt tröskhus. Ladugården är sannolikt tillkommen omkring 1860, tröskhuset lite senare. T v skymtar vedboden med grenhög och huggpacke utanför.
Jämfört med Bild 1396 har Masse troligen gått ett par hundra meter åt När till, vänt sig om och tagit en bild mot Lau, där bygden skymtar bortom vägen mellan träden. Dikesrenarna verkar här vara slagna för en tid sedan. Skogsdungen t v finns än idag, medan hagen t h är uppodlad.
Det rådde uppenbarligen en febril byggnadsakivitet på båda Smissparterna på 1910-talet, man förnyade så gott som hela byggnadsbeståndet. Det märkliga med Artur Karlssons part var att man byggde ena vinkeln av ladugården i bulteknik, det hade man i stort sett slutat med på 1910-talet. Men moderna fönster satte man in! Stendelen innehöll fähus och buldelen lada. T v skymtar källaren, se Bild 1059.
Masse har tagit denna bild som visar den gamla ladugården med agtak. Stendelen innehöll troligen ett dubbelt fähus t v med hoimd, hörum, med lucka i väggen, t h var det nog lammhus. En sommargrind sitter i fähusdörren. Buldelen innehöll nog en vagnbod med gångdörr och sedan lada, ladporten med vädringslucka skymtar längst t h. Framför ladugården står en langstigvagn. Brunnsholken syns t v.
Theodor och troligen någon bror från grannparten bygger ny ladugård i resvirke med liggande panel, sonen Hugo 4 år är med. Till vänster skall det bli fähus och till höger lada. Närmast till vänster skymtar travar med takspån. Därefter står dasset och sedan en gammal bulbyggnad under agtak från den försvunna parten.
Masse har klättrat över halvtunen, en låg gråstenstun påbyggd med ett par trolar, och gått in i grannens kalvgård och tagit en bild på ladugården tidigt en solig morgon. Vi ser den något lägre ladugården och den lite högre ladan och det underliga skjulet på gaveln, vilket verkar ha ett halmtäckt faltak!? Till vänster skymtar en ännu märkligare bulbod, se Bild 818.
Masse har gått upp på backarna och tagit denna miljöbild av Gumbaldes imponerande ladugård, här 18 år gammal. Till höger ses en gammal ladugårdsflygel med halmtak och över denna skymtar manbyggnadens papptak. I bakgrunden kan man se Snausarve västra part. En viktig del av miljön är de många bandtunarna, som är i gott skick.
Masse har stått på andra sidan vägen och tagit en bild av Jakob Karlssons, Fäi-Jakås, gård. Men grönskan döljer det mesta, fast manbyggnaden syns ändå delvis med spjälstaket runt om, utom mot vägen där det står en bandtun. T h skymtar ladugården. Vid infarten står troligen mor och dotter Annen och Anna Karlsson.
Den lilla bulladugården kan nog vara byggd av Jakob Pettersson omkring 1860. Halmtaket har här börjat ersättas med spån. T v är det ett fähus med en hoimd t h med lucka, därefter lada, medan det är osäkert vad den högra tillbyggda buldelen varit nyttjad till. Längst t v skymtar bulladugården på Husarve mitt över vägen.
Från vägen Gumbaldkväiar ser Tingströms ställe mer resligt ut än uppifrån backsidan. Gavelspetsen har moderna trekantiga fönster i hörnen. Slantunen är mera påkostad med 4 slanor och en båge. T h skymtar ladugården i bulteknik, påbyggd 1912 med foderloft i resvirke och försedd med moderna fönster.
Brudluckan är på insidan försedd med huggna omfattningar och ett flackt korgbågigt valv som bär upp gavelspetsen. Invändigt finns ett tunnvalv. Vindsutrymmet ovanför är slutet och inte tillgängligt. Golvet täcks av f d gravhällar i sandsten. Utanför brudluckan skymtar sockenmagasinet, ditflyttat från nuvarande skoltomten när skolan byggdes 1897. Magasinet är här ännu ursprungligt i bulteknik.
Masse visar en stor ryssja med två kammare uppspänd mellan två armstakar och en vagnsbotten hemma på gården hos Vilhelm Pettersson Hallute på När. I bakgrunden skymtar en bod med nylagat spåntak. T v om boden står en flovedstrave och en jättelik hög med upphuggen grenved.
Mattias Oskar Larsson, 57 år, lappar garn som han hängt över en stol. Bakom honom sitter sonen Herman, 16 år, och binder en slinga, nät. De sitter en morgon vid foten av manbyggnaden alldeles intill vägen, vilken skymtar mellan staketet och grannens gårdsgrind. Se Nr 351.
Vägstation Y13, Bredbyn. Vy över vägstationen med förrådsbyggnad och huvudlängan med verkstad, kontor och garage. På garageplan sandspridare, ångpanna (trumtiningsaggregat), spetsplog, enaxlig liten släpkärra och två personbilar. Vid förrådsbyggnaden manskapsskåp för manskapets personliga utrustning och redskap. Vid förrådsbyggnadens bortre hörn bensinpump (drivmedelspump). I bakgrunden till vänster skymtar den gamla vägstationen.
Vägstation BD3, Gammelstaden och Depåverkstaden VFBD. Vägstationens kontorsbyggnad till vänster, depåverkstaden (länsverkstaden) till höger. Framför depåverkstaden lastbilar och släpvagn till lastbil. Förrådsbyggnad till höger. Framför förrådsbyggnaden bensinpumpar (drivmedelspumpar) med hög belysningsmast. I toppen text VoV (och årtal), lastkaj. I förgrunden till höger skymtar en hjulburen vält, Vibrovält (uppställd på vagn) med maskinnummer VoV 24/700.
Linköpings brandkår samlad på S:t Larstorget inför uppvisning av sina färdigheter i brandbekämpning. Andra bilder i en serie låter oss veta att man valt Östgötabankens fastighet som övningsobjekt. I bilden skymtar gaveln till vänster. Väl synlig är dock det vid tiden nya riksbankshuset i fonden.
Parti av Storgatan i Valdemarsvik 1962. Inom kort kommer trähusen på gatans högra sida att rivas och ersättas med tidstypiska affär- och bostadskomplex. Närmast ses vad samtiden kallade Centrumhuset, inrymmande sina sista hyresgäster i skobutiken Oscaria, Arvid Anderssons Herrekipering och pensionat Centrum. Byggnaden var uppförd 1849. I bortre änden av den rivningsbeslutade husraden skymtar Stora hotellet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.