Skrivet på baksidan: Vadlaget dristigheten på Öckerö bildades 1882 och var verksamt till fram på 1950-talet. Bilden togs när de 1916 tog upp vaden tilltork på sin vadbock. Lagets medlemmar var då följande: 1. Karl Petter Olsson. 2. Aron Olsson. 3. Alexander Andreasson. 4. Jhn Palm, 19 år halvlottkarl, son till 13. 5. John Berntsson. 6. Olle Utbult, bror till 14. och farbror till 10. 7. Olle Pettersson, halvlottkarl, snickare sommartid. 8. Sven Utbult, lagets kännare, bror till 15. och svåger med 11. 9. Karl Olsson. 10. Hans Utbult 16 år. Fader till Hans, som var delägare i laget gick bort på sjön 1915. Hans fick då följa med i laget och fick faderns fulla lott till mor och syskon. Han blev senare som vuxen lagets kännare. 11. Olle Hansson, svåger med 8. och 15. 12. Birger Karlsson, vadutstyrare. 13. Karl Palm, fader till 4. 14. Hjalmar Utbult, bror till 6. och farbror till 10. 15. Natanael Utbult, bror till 8. svåger med 11. (16). Karl Bryngelsson, far till 12. var också med i laget men var inte närvarande, när fotot togs.

Från 299 kr

Stenhuggare Sten Andersson "Lusakungen", fotograferad av sonen Ingmar Falkehag. Bild 1: Sten Andersson 2 - 3: Borrrning i berget med borr och borrhammare 4: Ritsning med ritsmejsel och mejselhammare 5: Huggning av bredkilshål. Pikmejsel och mejselhammare. 6:Huggning av bredkilshål. Flatmejsel och mejselhammare. 7: Kilning, bredkil, bleck och slägga 8: Huggning av bredkilshål med brysthacka. 9:Ritsning, ritsmejsel och mejselhammare. 10: Med spett säras stenblocken. 11: Paus i arbetet. Ämenen till smågatsten "lus" i lager bakom stenhuggaren. 12: Ritsning av ämne, arbetsbord är en "putstunna" 13: Ritsning av ämne, bredmejsel och putshammare. 14: Delning av ämne, lusabräck. 15-16: Ritsning, bredmejsel och putshammare. 17: Delning, lusabräck. 18: Paus - mästare och gesäll. Sten och sonen Ingmar 19: Putsning med putshammare. 20: "Lus" första sortering 21: Delning av större bit till storlek 8x10 cm - smågatsten - "lusabräck" - delning.

Från 299 kr

Norr om kyrkan fanns på medeltiden en kastal, ett försvarstorn, troligen byggt på 1100-talets andra hälft. Dess bas är den största på Gotland och fanns det en proportionalitet mellan ytan på marken och höjden, så har det här varit Gotlands högsta kastal, c:a 6 våningar hög, större än Kruttornet i Visby. Mot kastalen byggdes på 1200-talets mitt en ny prästgårdsbostad i sten, varvid kastalen inkorporerades i prästgården. Under de fattiga tiderna efter medeltiden orkade Lau inte hålla egen präst längre, 1595 slog Lau och När ihop till ett pastorat och prästen flyttade till den större prästgården på När. Lau prästgård användes en tid till klockarbostad, men övergavs på 1700-talet, varvid hela komplexet rasade ihop. På Masses tid var det bara en gräsbevuxen hög kulle med ett uppstickande valv från bottenvåningen kvar av prästgården och kastalen, vilket bilden visar med utsikt över den öppna bygden mot öster. På 1930-talet grävdes ruinen ut.

Från 299 kr

Edet. Troligen 1925-26. "Spingeri" (norska ?). 1. Knut Persson 2. Nils Mellgren (son till nr 3) 3. Karl August Mellgren 4. Karl August Mellgren (son) 5. Algot Fransson, Grönehög 6. Einar Mellgren (son till nr 3) Ur utvalt virke bland bakar och svallar (från 3":s plank) utsågades 1":s råmaterial. Själva arbetet med utsågningen kallades att "svalla" och det utsågade ämnet "spinge". Detta sattes sedan i händerna på sågspingare eller handspingare. Den senare var försedd med en specialkniv, gjord av ett ramsågsblad. Först spingade man av ämnet så man fick det efter "växtrera", sedan spingade man vidare efter måttet, att det skulle bli 4 st 1 tum. I synnerhet granet blev blankt och fint. Längder: 3 fot, 4 fot, 4 1/2 fot. 365 löpfot per bunt. Efter spingningen torkades latsen i fjärdedels buntar

Från 299 kr

Enligt noteringar: "19 juli 1939. Elin Löfgrens femtioårsdag. Damerna på fotot är väninnor, huvudsakligen från Bruket. Första raden: nr. 3 Ester Johansson ("Svarvarns"), nr. 4 Alma Eliasson. Andra raden: nr. 3 Maria (Maja) Robertsson, nr. 4 Gunnel Löfgren (g. Andersson), nr. 5 troligen Ulla Grundberg, Sonja Grundberg (g. Brink). Tredje raden nr. 3 Elin Löfgren. Nr. 4 Doris Olsson (g. Efraimsson), nr. 5 Dora Olsson. Fjärde raden nr. 4 Anna Hansson, nr. 5 Helga Andersson (granne). Femte raden nr. 1 Anna Hammar, nr. 3 Augusta Sohlberg, nr. 6 Hildur Grundberg. Elin Löfgren var gift med järnvägstjänsteman Rudolf Löfgren (1883-1975). Nr. 4 i andra raden, Gunnel Löfgren, är dotter i huset och gift med Ivan Andersson. De köpte huset efter Löfgren och bor kvar i det." (BJ) Id.: Gunnel Andersson

Från 299 kr

Rumsinteriör, grupp 12 personer. Disponent Cederberg, Norlings Bryggeri AB. 1. Fredrik Altahr-Cederberg, kammarrättsrevisor, (1877-1966). 2. Nils A. Cederberg, e. o. hovrättsnotarie (1784-1920). 3. Carl F. Cederberg, disponent (1872-1935). 4. Adolf W. Cederberg, veterinär (1870-1915) 5. Magda Altahr-Cederberg, f. Pauli (1877-195) gift med Fredrik Altahr-Cederberg. 6. Carl Gustav Cederberg (1910-1976) son till 1 och 5. 7. Anna Cederberg (1880-1957) 8. Augusta Altahr, f.1841, d.1925, gift med Frithiof Cederberg i hans 2:a gifte. 9. Frithiof Cederberg, f. 1834, d.1914, disponent för Norlings Bryggeri i Örebro. 10. Kerstin Cederberg, f.1875, d. 1945. 11. Gun Cederberg, f. 1906, fosterdotter till 4 och 12. 12. Jane Cederberg, f. Holtsberg, f.1873, gift med Adolf W. Cederberg. 1, 2, 3, 4, 7 och 10 är barn till Frithiof Cederberg i hans 1:a gifte med Elisabeth Altahr.

Från 299 kr

Officersmässen 1932 Här gästades regementet av officerare från Tyskland och Skottland, vilka på bilden flankerar regementschefen, överste Erik af Edholm. Stående från v. 1. Löjtnant Bouveng, senare chef I 12 2. Kapten Emil Montell 3. Löjtnant Sten Sandgren 4. Kapten George Murray 5. Kapten Karl Lindqvist, senare Försvarsområdesbefälhavare i Karlstad 6. Löjtnant Sven Almqvist 7. Major Gösta Trana 8. Löjtnant Stig Karlströmer 9. Major Nils Stenbeck, senare Kommendant i Stockholm 10. Löjtnant Bertil Hökerberg 11. Major Ernst Jungstedt 12. Kapten Hjalmar Odqvist 13. Kapten Gudmund Silfverstolpe 14. Fänrik Torkel Svinhufvud. Tavlan på väggen till vänster visar överste Leslie och den övre högra överste Sperling. Under denna, och något skyms, Thomas Funck. Bild 2 är det bruntonade originalet.

Från 299 kr

Fotoalbum med bilder från Karlskoga. 1. Omslag, framsidan. 2. Aggerudsvägen, Salemsparken. 3. Lövdalen, Loviselund, Bofors skola, Metodist kyrkan. 4. Solbringen, Mejeribacken, Mejeriet. 5. Dalins, Central biografen, Salems kyrkan. 6. Rehnbergs, Bartoldis, Tingshuset. 7. Armégatan, Emilsro, Hultsäter. 8. Ekbloms, Söderstens, Västergården. 9. Bredablick, Stationen. 10. Nickkällan, Ordenshuset I. O. G. T. 11. Bofors ungkarlshotell, Sundsvägsbron, Järnvägsbron. 12. Solbringen, Kallbadhuset, Näset. 13. Utsikt från Rävåsen. 14. Rävåsen. 15. Skolan i Rävåsen, Prostgården, Realskolan, Karlskoga Praktiska skola. 16. Liedbergs, Samlingshuset, Sjukstugan, Solbacka Lindholms. 17. Idrottsparken, Basar i samlingshuset, Kallbadhuset. 18. Marknad, Teatern, Friluftsteatern, Torgdag. 19. Badstugatan, Kanongatan. 20. Missionskapellet, Folkets hus, Dalbacken. 21. Dalins, Ekmansbacken. 22. Kyrkogården, Centralhotellet, Ekmansbacken, (Christerssons). 23. Kyrkan, Karl IX minnessten, Nya kyrkogården. 24. Baksidan.

Från 299 kr

Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Den gamla kyrkan hade redan 1797 dömts ut . Ritningar till en ny kyrka hade upprättats. Arbetet med igångsättandet av nybygget drog emellertid ut på tiden. Det dröjde dock 30 år tills arbetet med den nya kyrkan tog sin början . Ytterligare nya ritningar beställdes hos Överintendentsämbetet som utarbetades av Jakob Wilhelm Gerss.Församlingen var emellertid inte nöjd med Gerss utformningen av kyrkobyggnaden. Istället önskade man en kyrka i likhet med det ritningsförslag som utförts till den närliggande Nöbbele kyrka som uppfördes under samma tid. Den 6 augusti 1827 lades grundstenen till den nya kyrkan av kronprins Oscar, som gjorde ett uppehåll i Väckelsång på sin färd till Karlskrona.

Från 299 kr

Fotoalbum med bilder från Karlskoga. 1. Omslag, framsidan. 2. Aggerudsvägen, Salemsparken. 3. Lövdalen, Loviselund, Bofors skola, Metodist kyrkan. 4. Solbringen, Mejeribacken, Mejeriet. 5. Dalins, Central biografen, Salems kyrkan. 6. Rehnbergs, Bartoldis, Tingshuset. 7. Armégatan, Emilsro, Hultsäter. 8. Ekbloms, Söderstens, Västergården. 9. Bredablick, Stationen. 10. Nickkällan, Ordenshuset I. O. G. T. 11. Bofors ungkarlshotell, Sundsvägsbron, Järnvägsbron. 12. Solbringen, Kallbadhuset, Näset. 13. Utsikt från Rävåsen. 14. Rävåsen. 15. Skolan i Rävåsen, Prostgården, Realskolan, Karlskoga Praktiska skola. 16. Liedbergs, Samlingshuset, Sjukstugan, Solbacka Lindholms. 17. Idrottsparken, Basar i samlingshuset, Kallbadhuset. 18. Marknad, Teatern, Friluftsteatern, Torgdag. 19. Badstugatan, Kanongatan. 20. Missionskapellet, Folkets hus, Dalbacken. 21. Dalins, Ekmansbacken. 22. Kyrkogården, Centralhotellet, Ekmansbacken, (Christerssons). 23. Kyrkan, Karl IX minnessten, Nya kyrkogården. 24. Baksidan.

Från 299 kr

Folket på Marbogård Jannes, Sällstorp 6, är samlat på den stenlagda gården utanför mangårdsbyggnaden. De är mörkt klädda och flera av dem har blommor fästade på kavajslaget eller blusen. De äldre sitter på stolar och övriga står, från vänster ses Karl, Nils, Anna Britta, Johanna, Ivar, Johan, Aron på stolen, Elis, Berta och Johanna sittande. De dubbla ingångarna antyder att byggnaden troligen är en s k loftgångsstuga, dvs en tidigare högloftsstuga där taket på ryggåsstugan i mitten har höjts upp i linje med de högre sidoloftens tak. Precis som här var det vanligt att man satte in lunettfönster (halvmåneformade) på det nu genomgående loftet. Sidoloften hade separata ingångar, som ledde till smala hallar varifrån både stuga och loft nåddes, och här har båda sparats efter ombyggnaden och getts likadan utformning med snickarglädje. Även takfoten försågs med en lambrekängformad list. (Negativet skadat i högra nedre hörnet. Se även interiör bildnr GEA025)

Från 299 kr

Edet. Troligen 1925-26. "Spingeri" (norska ?). 1. Knut Persson 2. Nils Mellgren (son till nr 3) 3. Karl August Mellgren 4. Karl August Mellgren (son) 5. Algot Fransson, Grönehög 6. Einar Mellgren (son till nr 3) Ur utvalt virke bland bakar och svallar (från 3":s plank) utsågades 1":s råmaterial. Själva arbetet med utsågningen kallades att "svalla" och det utsågade ämnet "spinge". Detta sattes sedan i händerna på sågspingare eller handspingare. Den senare var försedd med en specialkniv, gjord av ett ramsågsblad. Först spingade man av ämnet så man fick det efter "växtrera", sedan spingade man vidare efter måttet, att det skulle bli 4 st 1 tum. I synnerhet granet blev blankt och fint. Längder: 3 fot, 4 fot, 4 1/2 fot. 365 löpfot per bunt. Efter spingningen torkades latsen i fjärdedels buntar

Från 299 kr

Rumsinteriör, grupp 12 personer. Disponent Cederberg, Norlings Bryggeri AB. 1. Fredrik Altahr-Cederberg, kammarrättsrevisor, f.1877, d.1966. 2. Nils A. Cederberg, e.o. hovrättsnotarie, f.1784, d.1920. 3. Carl F. Cederberg, disponent, f.1872, d.1935. 4. Adolf W. Cederberg, veterinär, f.1870, d.1915. 5. Magda Altahr-Cederberg, f. Pauli, f.1877, d.1957, gift med Fredrik Altahr-Cederberg. 6. Carl Gustav Cederberg, f.1910, d.1976, son till 1 och 5. 7. Anna Cederberg, f.1880, d.1957. 8. Augusta Altahr, f.1841, d.1925, gift med Frithiof Cederberg i hans 2:a gifte. 9. Frithiof Cederberg, f. 1834, d.1914, disponent för Norlings Bryggeri i Örebro. 10. Kerstin Cederberg, f.1875, d. 1945. 11. Gun Cederberg, f. 1906, fosterdotter till 4 och 12. 12. Jane Cederberg, f. Holtsberg, f.1873, gift med Adolf W. Cederberg. 1, 2, 3, 4, 7 och 10 är barn till Frithiof Cederberg i hans 1:a gifte med Elisabeth Altahr.

Från 299 kr

Enligt noteringar: "19 juli 1939. Elin Löfgrens femtioårsdag. Damerna på fotot är väninnor, huvudsakligen från Bruket. Första raden: nr. 3 Ester Johansson ("Svarvarns"), nr. 4 Alma Eliasson. Andra raden: nr. 3 Maria (Maja) Robertsson, nr. 4 Gunnel Löfgren (g. Andersson), nr. 5 troligen Ulla Grundberg, Sonja Grundberg (g. Brink). Tredje raden nr. 3 Elin Löfgren. Nr. 4 Doris Olsson (g. Efraimsson), nr. 5 Dora Olsson. Fjärde raden nr. 4 Anna Hansson, nr. 5 Helga Andersson (granne). Femte raden nr. 1 Anna Hammar, nr. 3 Augusta Sohlberg, nr. 6 Hildur Grundberg. Elin Löfgren var gift med järnvägstjänsteman Rudolf Löfgren (1883-1975). Nr. 4 i andra raden, Gunnel Löfgren, är dotter i huset och gift med Ivan Andersson. De köpte huset efter Löfgren och bor kvar i det." (BJ) Id.: Gunnel Andersson

Från 299 kr

Midsommar Överallt arrangeras lokala midsommarfiranden. Vid en släktträff i det nybyggda fritidshuset i Digesgård 1977 skulle det dansas på midsommarafton och på midsommardagen ordnades en tipspromenad. Då väcktes tanken på att också bjuda in de närmaste grannfamiljerna. Det blev starten på en tradition som höll på i 32 år, fram till 2009. Under 25 första åren ledde Lars Wikander midsommardansen och lekarna kring midsommarstången. Därefter tog grannfamiljen Asplund över.Efter de första två åren på strandheden i Digesgård bjöd familjen Tore och Marita Gunnarsson i Digesgård under de kommande åren in firandet till sin gårdsplan. Från att ha varit en handfull familjer kom nu 100-150 besökare från alla håll i Digesgård. Bild 1 Anslag om midsommarfirandet sattes upp runt om i Digesgård. Bild 2 Och publiken strömmade till från alla håll Bild 3 Midsommarstången kläddes på förmiddagen. På eftermiddagen restes den efter inmarsch på gården då man sjöng "Vi går över daggstänkta berg". Detta firande är från 2006. Bild 4 Ringlekarna avlöste varandra. Mormors lilla kråka, Vi äro musikanter, Små grodorna... Bild 5 Även om Lars Wikander avgått som lekledare fanns det två inslag som han ledde alla 32 åren. Det ena var "Huvud, skuldra, knä och tå" som var en gymnastisk övning som började lugnt och slutade i rasande tempo. Det här minns barnen! Bild 6 och 7 Det andra inslaget var den avslutande "Raketen" som skickades i väg i två exemplar.

Från 299 kr

'Monterad kungsörn. :: :: Text till bilden: ''Kungsörnen har sitt stamhåll i stora och bergiga skogar, såväl i Asien som Europa. Hos oss finnes han merendels i den nordligare delen af halvfön, men under stränga vintrar är han ingalunda sällsynt ned i Skåne. Hans starka klor och näbb är fruktansvärda vapen, och då han förenar utomordentlig styrka med i hög grad utbildad synförmåga och glupskhet, bringar han stor förödelse bland vildtet å den ort, han gästar. Orrar och tjädrar, lamm och ungar af hjortar och renar m.fl. matnyttiga djur anfaller och dödar han skoningslöst, men, har han ej tillgång på lefvande djur, kastar han sig äfven med begärlighet på friska kadaver. Vid sitt näste är han fruktansvärdast, och det är ej rådligt att oroa hans ungar, innan föräldrarna blifvit nedskjutna. Då han oftast bebor det inre af landet, ser man honom endast sällan i Bohus. På höga träd eller otillgängliga klippor bygger han sitt vidlyftiga bo, som håller ända till 6 fot i tvärmål, och lägger deri 2-3 hvitaktiga, brunfläckiga ägg. Det är denna ståtliga fogel, om hvilken man vet att berätta, att han mer än en gång anfallit och bortfört småbarn, som under föräldratnes utarbete lemnats utan tillsyn i det fria.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

År 1871 diskuteras skolbygge i Bredebolet (Pjungseruds rote), men man är oeniga om platsen. Halleruds- och Storrudsborna är rädda att få för långt avstånd till skolan. Flera erbjuder sig att upplåta mark. Slutligen enas man om att förlägga skolan på allmänningen Bredebolets sandtag. Skolan uppfördes 1873. Holmblad f. 1835 tillträder ambulerande folkskollärartjänst i Bredebolet-Högshult 1880. Redan året därpå endast Bredebolet. (alla barnen undervisades av H.) Årslön: 500 Kr. Rad 1: 1.Tore Pettersson, Habelsbolet. 2. Nils Nilsson, Fallet. 3. Axel Pettersson, Otterbäcken. 4. Olle Pettersson. 5. Einar Nilsson, Fallet. 6. Gustav Karlsson, Habelsbolet. 7. Fröken Mattis Svensson 8. Viktoria Andersson 9. Judit Pettersson 10. Berta "Fallars". 11. Sigfrid 12. Axel Pettersson, Habelsbolet. 13. Artur Andersson 14. David Hultman 15. Vitalis Johansson Rad 2: 1. Tore Pettersson, Habelsbolet. 2. Paul Eriksson, Fågelmossen. 3. Nils Eriksson, Fågelmossen. 4. Karin Eriksson, "Krons". 5. Sara Sjögren. 6. Ida Johansson, Liden. 7. Edit Lilja. 8. Elin Johansson, Hallerud. 9. Elin , Brokärret. 10. Judit Pettersson, Habelsbolet. 11. Ingeborg Bengtsson. 12. Oskar , Bäcken. 13. Nils , Bäcken. 14. Bertil Karlsson, Habelsbolet. 15. Josef , Fallet. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

År 1871 diskuteras skolbygge i Bredebolet (Pjungseruds rote), men man är oeniga om platsen. Halleruds- och Storrudsborna är rädda att få för långt avstånd till skolan. Flera erbjuder sig att upplåta mark. Slutligen enas man om att förlägga skolan på allmänningen Bredebolets sandtag. Skolan uppfördes 1873. Holmblad f. 1835 tillträder ambulerande folkskollärartjänst i Bredebolet-Högshult 1880. Redan året därpå endast Bredebolet. (alla barnen undervisades av H.) Årslön: 500 Kr. Rad 1: 1.Tore Pettersson, Habelsbolet. 2. Nils Nilsson, Fallet. 3. Axel Pettersson, Otterbäcken. 4. Olle Pettersson. 5. Einar Nilsson, Fallet. 6. Gustav Karlsson, Habelsbolet. 7. Fröken Mattis Svensson 8. Viktoria Andersson 9. Judit Pettersson 10. Berta "Fallars". 11. Sigfrid 12. Axel Pettersson, Habelsbolet. 13. Artur Andersson 14. David Hultman 15. Vitalis Johansson Rad 2: 1. Tore Pettersson, Habelsbolet. 2. Paul Eriksson, Fågelmossen. 3. Nils Eriksson, Fågelmossen. 4. Karin Eriksson, "Krons". 5. Sara Sjögren. 6. Ida Johansson, Liden. 7. Edit Lilja. 8. Elin Johansson, Hallerud. 9. Elin , Brokärret. 10. Judit Pettersson, Habelsbolet. 11. Ingeborg Bengtsson. 12. Oskar , Bäcken. 13. Nils , Bäcken. 14. Bertil Karlsson, Habelsbolet. 15. Josef , Fallet. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Det här är en av Masses bilder från första fotograferingsåret, där han har avbildat familjen vid Botels östra part, den enda som än idag ligger kvar på östra sidan om vägen. Denna part kom till vid gårdens andra delning 1732, då Lars Olofsson och hans hustru Brita Hansdotter byggde upp den. Deras son Hans Larsson och hans fru Margareta Andersdotter från Snausarve tog över 1755 och efter dem blev sonen Lars Hansson och hans hustru Margareta Olofsdotter från Näs husbönder på 1780-talet. De hade ett förmodligen pampigt bröllop i Närs prästgård, där Margareta hade tjänat före giftermålet. Med sonen Lars Larsson och hans fru Elisabet Jakobsdotter från Folke på När fortsatte släkten i början på 1800-talet. Sedan gick gårdsparten över på spinnsidan när dottern Margareta övertog den omkring 1840 med sin man Mattias Persson från Fie, som byggde upp alla byggnader på gårdsparten. De fick inte mindre än 9 barn, varav äldste sonen Petter Mattson Bodin och hans fru Gustava Josefina född Hagvall från Hagvards i Follingbo blev husbönder till 1897. Deras enda barn Hilma ärvde gårdsparten, gift med Jakob Larsson från Hallbjärs på När och av deras 6 barn övertog äldste sonen Henry parten 1927. Han blev gift 1917 med Ester Maria Ahlstedt från Stenstugu i Alskog. Äldsta dottern Iris ärvde gården, gift med Ejnar Larsson från Kauparve och med deras ende son Sven-Erik fortsatte släkten. Han gifte sig med Inga-Britt från Stockholm och de fick dottern Linda. Gårdsparten ägs idag av Inga-Britt och marken är utarrenderad. Personerna på bilden är från vänster: Hilma Larsson född Bodin 30 år med barnen Henry 8 år, Hilda Klara 6 år, Elin Jenny 5 år, Ragnar 3 år i handen och Sigfrid 1 år på armen, modern Gustava Bodin 72 år och fadern Petter Bodin 67 år. Maken Jakob Larsson är inte med.

Från 299 kr

Bild 1: Falkenbergsskutan Anna av Falkenberg (alla bilder) med besättning, fr.v. Hilding Bengtsson, kocken Ole Olesen, besteman Tage Lanthman. Text på kortets baksida, Vi kommer inte till Falkenberg igen. Vi skall till Höganäs Hälsingeborg och lasta tegelsten till Strömsholm som ligger i Mälaren intill Stockholm. Vi blir loss i morron tisdag midda, och kommer att gå på kvällen. Hilding. Bild 2:Besättning tre av fyra, fr.v. Tage Lanthman, kocken Ole Olesen, kapten Gunnar Larsson. Här ligger man vid Pålverket i Göteborgs hamn väster om Göta Älvbron. Besättningen har lossat vetemjölsäckar om 100 kg styck i Vännersborg. Säckarna bars på ryggen. Det blev man bara starkare av säger Hilding som tagit kortet. Dom skall vidare tomme till Aarhus för att lasta soja. Bild 3:Besättning tre av fyra, fr.v. Tage Lanthman, kocken Ole Olesen, kapten Gunnar Larsson. De ligger i Ålborgs hamn för att lasta soja o. foderkakor. Bild 4: I Stockholm, hit gick man från Höganäs med höganäskrukor. Man längst till vänster en stockholmare de andra besättningen, längst t. h. kapten Gunnar Larsson. Bild 5: Besättning tre av fyra, fr.v. Tage Lanthman, kocken Ole Olesen, kapten Gunnar Larsson. Bild 6: I soja-hamnen i Aarhus, för att lasta soja. På peket sitter fr v Ole Olesen, Tage Lanthman.

Från 299 kr