"Kalmar Slott". Två kvinnor poserar vid stenbrunnen på borggården till Kalmar slott. På den inre borggården på Kalmar slott finns slottsbrunnen, vars överbyggnad uppfördes 1579-1581 på uppdrag av kung Johan III. Den ritades av Dominicus Pahr. Invändigt är den klädd med finhuggen öländsk kalksten. En omfattande renovering av slottet påbörjades 1852 då brunnsöverbyggnaden återställdes efter att ha legat nerplockad i slottets källare. Den försågs med Oscar I:s och byggmästaren Theodor Anckarsvärds namn. Inskriften lyder: "Uppförd ånyo under Oscar I:s VII:e regs år". Under 1800-talets senare hälft tog ölbryggerierna sitt vatten ur denna brunn eftersom det ansågs vara det bästa i staden. Källa: Kalmar Lexikon
Från 299 kr
"En Maj-dag 1920. Österrikarna och Affie i Björkhagen". Tre kvinnor i hatt och kappa och två män poserar i en björkhage. Till höger syns fru Helga Svensson. Mannen till vänster trol. Yngve Svensson, bror t. Ruth. Mellan 1919 och 1924 tog Sverige emot över 20 000 krigsbarn från Österrike (främst från huvudstaden Wien). Dessa barn kom att kallas för ”wienerbarn” och det var under denna period som ordet krigsbarn användes för allra första gången. Hjälpinsatserna samordnades i huvudsak av Svenska Röda Korset och Rädda Barnen.
"Schütgenhuber - im Fam. Borggren". En grupp kvinnor med två barn har ställt upp sig utomhus för fotografen. Mellan åren 1919 och 1924 tog Sverige emot omkring 22 000 krigsbarn från det krigshärjade Europa efter första världskriget, varav den absoluta majoriteten kom från Wien i Österrike. De barn som kom från den österrikiska huvudstaden kom i folkmun ofta att kallas för "wienerbarn". Det var också under denna period som begreppet "krigsbarn" användes för allra första gången i det svenska språket. Efter första världskrigets slut drabbades Österrike, och särskilt Wien, av en extrem humanitär kris med utbredd hungersnöd, bränslebrist, hyperinflation och arbetslöshet.
"En Maj-dag 1920. Österrikarna och Affie i Björkhagen". Tre kvinnor i hatt och kappa och två män poserar i en björkhage. Till höger syns fru Helga Svensson. Mannen till vänster trol. Yngve Svensson, bror t. Ruth. Mellan 1919 och 1924 tog Sverige emot över 20 000 krigsbarn från Österrike (främst från huvudstaden Wien). Dessa barn kom att kallas för wienerbarn och det var under denna period som ordet krigsbarn användes för allra första gången. Hjälpinsatserna samordnades i huvudsak av Svenska Röda Korset och Rädda Barnen.
Vänster hörna av ett tapetserat rum med en stängd ljusgrå innerdörr, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. På dörren samt framför den, står ett bord med diverse saker till försäljning. På väggen till höger sitter A4-bilder av tecknade kvinnor samt en skoaffisch. Nedanför hänger två plagg på en trästång. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Jul på Källaren Munken, Stadshotellets "bakficka" i Varberg. Bild 1: Julbord med garnerat grishuvud närmast i bild, men även revbensspjäll, ansjovis i burk, tunga, rullsylta, julskinka och mycket annat. Bild 2: Två kvinnor ur personalen vid matsalens julgran. I det bakre utrymmet skymtar kakelugn och väggmålning. Källaren Munken fanns under åren 1925–1977 och var ett billigare, folkligare alternativ till Stadshotellet, som var en första klassens restaurang. Fram till 1959 låg Munkens restaurang på entréplan, där Varbergs Stadshotells restaurang ligger idag, men de hade även en festvåning med ingång från Bäckgatan.
Brukblandning gjordes i två etapper. I den övre laven blandades kalk och sand, i den nedre hälldes vattnet på och man rörde länge så det blandades väl och att bruken blev seg. Det var ganska vanligt att kvinnor deltog i brukblandningen. Hans Dahlby, 43 år, syns längst fram t h och hustrun Johanna Katarina, 45 år t v, där bakom 3 av sönerna samt en okänd person. Det här är stället alldeles nere vid Nybro norr om vägen. Manbyggningen på bilden tillhör grannfastigheten, Dahlbys hade ett litet stenhus som ännu finns kvar. Den lilla ladugården har halmtak, inte ag. Vindskivorna med "vingar" i toppen är typiska för Lau.
Grybe golf, Gustavsvik 17 juni 1967 En liten pojke i ettårsåldern klädd i en liten vit tröja och med bar underkropp står i förgrunden på utomhusbadet i Gustavsvik. Han håller i ett litet fat som han har fyllt med sand. Snett bakom honom står två kvinnor nära vattnet. En av dem är klädd i en vit bikini med blå ränder på framsidan och den andra kvinnan är klädd i rutig baddräkt. Längre bort till vänster går en kvinna i blommig klänning med en vit handväska på högra armen och med ryggen mot kameran. Bredvid henne går en liten flicka i vit klänning med mörka prickar på.
Vinfest "Drotten" 23 mars 1967 Två kvinnor och en man står vid ett buffébord som är dukat med olika ostar, vinflaskor och vindruvor. Kvinnorna är klädda i servitrisdressar i form av mörka, västar, vita blusar och randiga kjolar. Mannen är klädd i grå kostym, vita skjortor och mörka slipsar. Han håller ett vinglas halvfyllt med rött vin i högerhanden. En av kvinnorna håller en gaffel med en ostbit på i sin högra hand. Hon håller fram den mot mannen som som är i färd med att ta den med vänsterhandens fingrar.
Gruppbild. Bostadshus i bakgrunden. Stående från vänster till höger: Emilia Johansson, Per Johan Johansson, Maria Katarina Johansson, sedan tre kvinnor som enligt utsago ska komma från en granngård som låg mitt emot huset där Per Johan bodde i Tälle. Detta hus skall ha rivits när bron över järnvägen byggdes. Två stående barn: Ingeborg och Hedvig Johansson. Sittande: Hedvig Johansson (?), Karl Johanssons syster med flickan Brita i knäet, Olof Johansson, okänd man från granngården, Gustaf Johansson. Bilden kan ev. vara tagen 19/6 1912, det förefaller som om flickorna och Emilia bär samm kläder som på bilderna från denna dag.
Hej Sommar, 3 maj 1966 I förgrunden halvligger en kvinna på en handduk på Gustavsviksbadet. I sin högra hand håller hon en ölflaska som hon dricker ur. Vid hennes huvudända syns två böcker på ett underlägg på marken. En tom glasflaska syns även till höger. I bakgrunden syns en man som ligger på en handduk och lite längre bort sitter en man upp på en handduk. Andra kvinnor och män syns i bakgrunden. Väskor finns också med på bilden. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Wadköping 2 TV-inspelning, 31 maj 1968 Under TV-inspelningen av Markurells i Wadköping rider en grupp skådespelare genom Wadköping på hästar. Två män som är skådespelare i 1800-talskläder rider efter varandra. En kvinna i svart 1800-talsriddräkt med vit slöja kring den svarta hatten rider med männen. I förgrunden släpar en man klädd i 1800-talsarbetskläder en tung reskista. En skådespelargrupp bestående av kvinnor klädda i klänningar i hucklen samt en med hatt och klänning står även i förgrunden. En man skymtar delvis fram bland dem. Åskådare syns i bakgrunden.
Elva lusseklädda kvinnor, sju sjukvårdsbiträden och fyra kökspersonal med vita kockmössor, står samlade bredvid en tom sjuksäng på den manliga kirurgavdelningen på Mölndals sjukhus 1939 - 1941. På sängbordet finns två tända ljus och ett par kaffekoppar. Baktill på sänggaveln sitter en temperaturkurva. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Sex kvinnor sitter eller står bredvid varandra i en personalbostad (en vindsvåning), 1939 - 1941. Sjukvårdsbiträdena (Aina, Margit och Ester) bodde i de små vindsrummen längst upp i den ursprungliga sjukhusbyggnaden på Länsmansgatan som invigdes 1924. I mitten ses Ester Johansson (1914 - 2008, gift Faldahl), vårdbiträde/undersköterska på Mölndals lasarett, som håller om två väninnor. Snett bakom henne till höger står Aina Englund (1914 - 2012). Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. man som ritar upp och kvinnor som skär till byxor. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. kvinnor, förmodligen i arbete med kontroll av de sydda plaggen. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.