Bäckefors bruk. Bruksgatan sedd från vänster. Den vita byggnaden till höger är kontoret följd av arbetarbostäder. Gaveln uppe på kullen tillhör Engelska bynninga. På vänster sida ligger Korkebynninga skolan, magasinet och överst skymtar Herrgården. Mellan kontoret och den närmaste arbetarbostaden står numera två av skogsfolk till minst 100 år gamla bedömda lönnar. Eftersom dessa träd ej finns på bilden torde den vara tagen för minst 100 år sedan.
Från 299 kr
Eskilstunasliperiet i Linköping. Verkstaden ligger i en gårdsbyggnad på Nygatan 35. Sliperiet hade verksamhet i den byggnad som är flyttad till Gamla Linköping. Idag heter byggnaden Wallenbergska gården i Gamla Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Nygatan i Linköping. En trevägskorsning: Nygatan rakt ner, Storgatan till vänster, Barnhemsgatan till höger. De små husen Nygatan 58 och 62 till höger finns idag i Gamla Linköping, kallade Systrarna Petterssons gård och Anderska gården) . Idag ligger Rally hotell mitt i bild och stänger av Nygatan. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Tvåvånings stationshus i sten, byggt 1863. Tillbyggt 1876 och 1890 . Nytt stationshus i tegel 1919, invigt 1921 ,1914 uppfördes, som ett provisorium under ombyggnadstiden, en stationsbyggnad söder om den nuvarande. Den ligger år 1991 kvar och används av Postverket . Vid södra infarten låg SJ:s växtdepå. Ett äldre lokstall ersattes av ett sjuportars med vändskiva. Bilden visar det provisoriska stationshuse som användes unde ombyggnaden 1914.
Statens Järnvägar, SJ Ob 25 "Balder", slopas 1906, såld 1909 Tvåvånings stationshus i sten, byggt 1863. Tillbyggt 1876 och 1890 . Nytt stationshus i tegel 1919, invigt 1921 ,1914 uppfördes, som ett provisorium under ombyggnadstiden, en stationsbyggnad söder om den nuvarande. Den ligger år 1991 kvar och används av Postverket . Vid södra infarten låg SJ:s växtdepå. Ett äldre lokstall ersattes av ett sjuportars med vändskiva
Hidingebro station vid invigningen av Örebro - Svartå Järnväg. Banan byggdes av Örebro-Svartå Järnvägaktiebolag. Banan elektrifierades 1937. Spåren revs huvudsakligen upp i början av 1990-talet. Idag trafikeras de första 3-4 km av banan närmast Örebro som industrispår av diesellok från Green Cargo medan de sista 800 m innan Svartå ligger kvar obrukade. Delar av banvallen mellan dessa platser har blivit cykelväg, enskilda vägar eller åkermark.
Kil station ligger vid Storgatan i centrala Kil. Det finns tre perronger där tåg avgår ifrån. Dessa nås via en spårövergång. Det finns dessutom en busshållplats utanför stationshusets entré. Den nuvarande stationen, ett tvåvåningshus i tegel, togs i bruk år 1879 i samband med tillkomsten av Bergslagernas Järnvägar (BJ). 1920 byggdes huset ut med bostadslägenheter. Sedan dess har endast invändiga förändringar gjorts. Stationshuset har två entréer. I stationshuset finns idag väntsal med toaletter, kafé och en biljettautomat.
Högfors ligger ca 7 km söder om Norberg. Högfors bruk med 2 masugnar, sintringsverk, gjuteri, klensmedja, såg, kvarn m m. Tillverkade tackjärn och sågade trävaror. 250 arbetare i början av 1930-talet. Ägdes av Högfors och Persbo AB. Övertogs senare av Avesta Järnverks AB. Industrispår utgår till Högfors och Persbo AB. Järnbruket anlades 1539, lades ned 1953. Kvar idag finns ruinen efter den sista hyttan som byggdes 1915-16. Teckning av J. F. Meyer s:or.
Foto från höghusen, förmodligen sent 1970-tal Villorna på Sergeantstigen byggdes som underofficersbostäder. Även maskinpersonal kom att bo i husen. I högra raden ligger by K0074.014 --017 (by 017 närmast) Vänstra raden by 018 och 019, (by 018 närmast). Byggnad 019 saknade källare, så det var lägre än de övriga fem husen. Under 1990-talet revs by 019, FORTV inredde sitt lokalkontor i by 018. De fyra husen i högra raden avstyckades och såldes på bostadsmarknaden.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En enkel lins ger olikabildpunkter för olika färger. Sålunda ligger bildpunkterna för violett (Bv) och blått närmare linsen än bildpunkterna för gult eller rött (Br). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 83.
Vinga. Vinga fyr och lotsstation ligger på en kal klippö uti havsbandet. Fyrtornet är byggt av granit av första ordningen, som kastar två skarpa blänkar var halvtimme. Till venster på bilden sjösemafon med mast och armar genom vilkas olika ställningar man ger fartygen signal angående vinden och havsströmmarnas riktning och styrka. Intill tornet ett pyramidformat sjömärke. Å Vinga fyr finns alla morderna apparater för väderleksiakttagelser samt nederbördsmätare m.m.
På bilden ses en ubåt i ytläge. En vajerantenn går från fören till tornet på vilket beteckningen "Sl" (Sjölejonet) står med vit färg. Ute på manöverbryggan står tre personer men det går inte att se deras individuella drag eller eventuella gradbeteckningar. Akterut ses en torpedbärgningskran samt en tretungad örlogsflagga. I övrigt syns hav och himmel; bilden är komponerad på så vis att horisonten ligger längre upp i bilden.
Kortet föreställer säkerligen Martina (Marta) Hegardt som föddes i Herrestad 1850 och dog i Karlskrona 1884. Hon var dotter till Leopold och Rosa Hegardt. Martina gifte sig 1871 med kommendörkapten Yngve Christiers-son. Hon fick två döttrar. Hon dog vid 34 års ålder . Hennes man dog 1891 i Stockholm. De ligger i samma grav i Karlskrona och graven finns kvar(2018). Fotot bör vara taget före 1 augusti 1871, då hon gifte sig, och på fotot heter hon fortfarande Hegardt.
Denna vackra flygelbyggnad innehåller minst tre funktioner. Närmast manbyggnaden t v ligger brygghuset så som brukligt är, man skulle ha nära till drickbryggningen och brödbaket, det syns också på skorstenen. Sedan följer troligen en källare och därefter drängkammare eller snickarbod. Mitt i bilden syns en rabatt med perenner. Det var inte så vanligt med prydnadsväxter som man kan tro, många gånger lyser de med sin totala frånvaro.
Ett vindsförråd, med sneda takväggar klädda med brunt papper, fyllt med diverse saker, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Nederst till vänster ses några tidningar som ligger på en vit byrå, bland annat IDUN-VECKOJOURNALEN. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Ituklippt vykort med familjefotografi taget på okänd plats, alltså inte på Kustsanatoriet. Bild 1 och 2 visar de olika delarna och bild 3 den sammansatta bilden. Vykortet är adresserat till Elin Andersson på Kustsanatoriet Apelviken 3 från storasystern Maja i Röjeråsen, avsänt 1921, så möjligen är fotot taget där. Merparten av mannen som sitter med det minsta barnet i knät är bortklippt. De sitter i trädgården invid ett bostadshus, där dörren på gaveln står öppen. I bakgrunden ligger ytterligare ett hus.
Detta är Ankarsrums kolhus vid Hummelstad, Långsjöns övre ända, Hallingebergs socken, "Hummelsta kolhus" kallat. Nu för länge sedan rivet. Nya vägen går delvis fram där. På vintrarna fylldes kolhusen med träkol från milorna, och när våren kom pråmades de ner till bruket över Långsjön. Man ser ingången från backen t.h., och nedanför lite av Långsjön där pråmarna lades intill landgångarna och fylldes. Det var den pråmflotta som nu ligger kvar på Långsjöns botten." Erik Lehman 1939.
Broholm/Gunnarström är en av de platser i Mönsterås kommun som mest verkningsfullt synliggör kommunens industriarv, delvis beroende på spännvidden av verksamheter på platsen, men också därför att den ligger utmed en vältrafikerad väg. Broholm är en viktig plats i kommunen, en särpräglad plats med stora kulturmiljövärden och en orienteringspunkt på många människors mentala karta. Det forsande vattnet, industribyggnaderna med fötterna i forsen, snickerifabriken med alla sina fönster och sin höga skorsten.
Gamla lasarettet i Kalmar. Invigdes 1878 och ersatte då det gamla hospitalet på Södra Vägen. Dömdes ut som sjukhus under 1930-talet och ersattes av ett nytt lasarett i kv Kungsljuset. Detta sjukhus har sedan byggts om och till och är nu länssjukhus. Gamla lasarettet fungerade länge som realskola men byggdes i mitten av 2010-talet om till bostäder. I gamla överläkarvillan, till vänster i bild ligger en välbesökt musikpub.
Flygbild över Fågelfors från sydväst med Klobosjön bortom samhället. I bildens vänstra kant i höjd med sjön ligger Fågelfors kyrka. Bilden är använd som förlaga till vykort; se KLMF.L-E00284a. På vykortet är fotografens namn angivet som "Lilljeqvist". Märk markeringarna i bilden som härrör från den statliga granskningen av den ur säkerhetssynpunkt. En samtidig bild över Fågelfors med annat perspektiv; se KLMF.L-E00182 resp KLMF.L-E00182a.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.