Kungliga västgöta regementes officerskår, album. DI: 3. Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Carl förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien, samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141293
Från 299 kr
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På sidan av kortet står skrivet: "1/12. Har du sitt di två dufvor, dessa mår bra eller hur på en torsdag. Yours E."
Adelina Patti. Patti, Adela (Adelina), 1843-1919, italiensk operasångerska (sopran). P. debuterade 1859 i New York ("Lucia di Lammermoor") och blev en högt prisad primadonna, bl.a. under 25 säsonger i London 1861-85, både i koloraturpartier (Rossini, Verdi) och i lyriska partier (Gounod). Röstomfånget var c-f3. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=280851
Kungliga Västgöta regementes officerskår, album. DI: 3. Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Carl förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien, samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141293
"Flinkes". "Flinkes" måg hemma. "Rumpen och Flinken" voro grannar. Dagligen brukade de stå en stund på var sin sida om stenmuren och överösa varandra med glåpord. "Rumpen" livnärde sig genom att gå omkring och tigga mat i sin kruka. Flink var för stolt därtill och hade därför smått om matbitarna. "Utlevade knektapalta kan gärna dö och svält när di ä höckfalia" menade Rumpen.
fotografi
Venezia. S. Maria della Salute. Pal. Ducale. Molo
Gumman Mellbins stuga. Vinkelladugård och stuga sammanbyggda. "Mellbinsa" var en riktig krutgumma. En gång råkade hon bryta av lårbenet och kom till lasarettet. Efter åtta dagar ville gumman hem, och då underläkaren sökte klargöra för henne nödvändigheten av vila, genmälte hon: "Ja dä får ja säja, så dålia doktorer, som di har nu i Falköping, dä har di väl aldri haft, som ente på ena sånn ti kan plåcka ihop en gammel käring. Hadde ja vart hemma nu, hadde ja allt vart frisker". Doktorn drog sina tvivelsmål "Å, säj ente dä, när ja å Klasa-Kari va ihop å sloss så bröt ho tummen å- m -me- men ja vira om en stor fläskasvål å ätter åtte daer va vi ihop igen." Allt nog, doktorn blev så intresserad av den frispråkiga gumman, att han på sommaren flera gånger reste ut för att hälsa på henne. Hon dog vid 90 års ålder.
Porträtt av operasångaren Gustaf Sandström. Född den 7 juni 1826 i Klockaregården, Linköping som son till organisten Nils Peter Sandström och Christina Maria Rosengren, samt bror till kompositören Carl Israel Sandström. Studerade vid Linköpings trivialskola och gymnasium innan han gick med i Anders Gustaf Wallins resande teatersällskap under åren 1845-1851. Efter detta reste han till Danmark där han utbildade sig i sång hos Henrik Rung vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. Han var med i danskt sångsällskap en tid innan han återvände till att uppträda med det resande teatersällskapet, nu lett av Oscar Andersson som sommaren 1853 hyrde Humlegårdsteatern i Stockholm. Sandströms sångröst i Johann Nestroys sångfars Talismanen eller De bägge rödhåriga i rollen som Titus Brandstock väckte uppmärksamhet hos Kungliga Teaterns direktör, friherre Knut Filip Bonde. Han erbjöds därför att debutera vid den kungliga operascenen den 25 november samma år i rollen som Miller i Nürnbergerdockan. Detta uppträdande gav honom stor framgång och även anställning vid den Kungliga teatern. De kommande 22 åren uppträdde han i en mängd stora roller, bl.a. Ashton i Lucia di Lammermoor, Jakob i Josef i Egypten, Capulet i Romeo och Julia och många fler. Sandströms sista uppträdande skedde den 18 augusti 1875 som Valentin i Faust där han i rollen yttrade de kusliga orden jag dör som en käck soldat. Två dagar senare tog Gustaf Sandström livet av sig med hjälp av en revolver, detta efter att ha lidit av nedstämdhet och hypokondri under en längre tid.
'Monterat näbbdjur. :: :: Text till bilden: ''Näbbdjuret, från Nya Holand, förekommer uteslutande i denna verldsdel och i synnerhet vid Port Jackson. Försedd med näbb, som en anka och koppsform hvilken påminner både om fogel och däggdjur, har detta alnslånga djur ådragit sig stor och välförtjent uppmärksamhet, i synnerhet som man velat veta, att djuret lägger ägg men å andra sidan bestämdt uppföder ungarna med di. Djuret vistas i floder och kärr och gräfver sig gångar i stränderna. Med korta mellanrum uppkommer djuret ofta till vattenytan och simmar der ledigt omkring fastän det ligger så djupt, att man blott ser hufvudet och sjelfa ryggen men minsta buller, ja minsta rörelse, skall vara nog för att skrämma det till sitt gömställe. Nyholländaren, som snart sagdt äter allt, hvad han får tag uti, försmår naturligtvis ej heller detta djur. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.