Vy över hus i Abisko. Mitt i bild syns tvättstugan f d uthus 10 D och strax där bakom brandboden med utrustning för Abisko frivilliga (SJ) brandmän. Till höger i bild syns gamla skolans avträde som gjordes om till uthus bl a för de boende i hus 9 D (stora huset t h) som ersättning för den till tvättstuga ombyggda 10 D.
Från 299 kr
Några boende i villorna på Torpa i Jönköping, träffades och hade fester ibland. Här en kräftskiva med temat "Utklädda till barn". Med på bilden är: Ove Holmér (1), Tyra Holmér (2), Sven Ahlgren (3), Mary Ahlgren (4), Janne Gustavsson (5), Evy Gustavsson (6), Åke Lindberg (7), Astrid Lindberg (8), Erik Wennblom (9), Enar Hansson (10), Lilian Hansson (11) och Signe Andersson.
"1931. 61. Baksidan på Folkets hus i närheten af Kanalen." Namn på de boende i husen fr.v.: "1. Hjalmar Flodstrand. 2. Enok Tjäder. 3. Skiftmästare Svensson. (4.--) 5. ElnaTjäder, Viktor Tjäder? 6. Otto Tjäder. 7. Maria Sahlberg. 8. Johan Svärd. 9. Önnebacka gård, Ragnar Johansson. 10.--- 11. Lindeblads. 12. Folkets hus. 13. Fredrik Trogen. 14.---.
Enligt notering: "Betel skärgårdsmissionen d 12/10 -58". Från höger Herbert Johnsson distriksföreståndare baptistmissionen i västra Sverige.Därefter Mauritz Köllerström köpman och ordförande i Bohusläns skärgårdsmission Josef Bothzen distriksföreståndare, Bengt Lindh, okänd och längst till vänster Ruben Nyström författare i Uddevalla boende på Storgatan
Alacalufer (Kawésqar) kommer roende mot Älvsnabben
segel, man, åra, roende, fotografi, photograph@eng
Boendet sitter och virkar, 1991
Invigningskaffe på boendet, 1986 mars
Påsklunch på boendet,, 1997 april
Påskmiddag på boendet, 1994 april
Midsommarfest på boendet, 1987 juni
Julgransplundring på boendet, 1994 januari
Heden i Digesgård Strandheden i Digesgård har under långa tider varit betesmark. Då hölls buskar och sly borta. Så försvann korna och heden slyade igen. På 90-talet rensades heden från sly och buskar i kommunal regi och korna kom tillbaka. Det var positivt för heden, men det fanns boende som inte gillade det. En tid av sabotage följde, då elstängslet gång på gång klipptes av. Som en reaktion på trakasserierna försvann korna några år. 2005 dök det upp hästar. Ännu 2011 betade islandshästar varje sommar på heden till glädje för de boende runt om. Bild 1 På 90-talet betade kor igen på strandheden i Digesgård efter många, många års uppehåll. Bild 2 Ett anslag vid alla ingångar till strandheden talade om en ny tid. Nu skulle det vara hästar som betade av heden. Bild 3,4 o 5 Strandheden i Digesgård med vy norrut och en flock fredligt betande hästar. Bild 6 Hästarna betar på heden i Digesgård med Morups Hallar i bakgrunden.
Det anspråkslösa torpet Sveden bar en ålderdomlig prägel redan när fotografen Thorin passerade stugan sommaren 1920. Den väderbitna timmerstommen hade nödtvunget brädfodrats men inte kostats på någon färg. En farstukvist hade kommit till och gårdsplanen grusats, likväl som boende låtit växlighet ta plats endast till trevnad. Det nämnda hade i torpets tidigare tid ansetts gränsa mot tillgjordhet men nu hade nya seder fått fäste även i den enklaste miljö. Något kunde bero på hemmets upplåtelseform. Sveden var, åtminstone en tid, så kallat förpantningstorp med en säkrare besittningsrätt för de boende och rätt att få ersättning för gjorda förbättringar vid eventuell återinlösen. Störst betydelse låg ändå i vem som disponerade platsen. I Svedens fall var det torparen Alfred Karlsson Öster och som vi rimligtvis ser stå lutad mot trädgårdsbordet under vårdträdet.
Bild 1:Arne Johansson berättar att en grupp polskor timanställdes hos hans far vid byggen. Byggmästare John Johansson lät anställa dem för att de skulle ha något att göra. De hämtades på morgonen i lägret av Stig Persons taxi. Grabben till vänster är Arne, då boende på Backebo i Heberg. Bild 2:Här hjälper polskorna till med att lägga takpinnar vid ett bygge i Abild. Polskorna var också med vid Lidköpings kommuns bygge av en sommarkoloni i Boberg.
Fotot gåva av Ingeborg Hellberg Torggatan 6 D 311 31 Falkenberg, den 7 nov 1989. De boende i kv. Svärdet 5 uppställda utanför bostadshuset 1921. Fr.v. Erik Hjalman (på motorcykeln), Ingeborg Kronvall, Britta Kronvall, uppgift saknas, Per-Harry Kjellberg, skräddare Emil Svensson (hyresgäst) och hans hustru Alma (sömerska), Karl Kronvall och hans hustru Hilma, Amanda Kronvall och hennes mor Lena-Beata, Potensia Persson (trotjänarinna hos Kronvalls)
Porträtt av Per Wilhelm Casparsson. Uppvuxen på sin mors Ulrika Maria Scharps gods Harvestad i Landeryd och efter hennes omgifte styvson till överste Hampus Mörner. Kadett år 1870 och vidare underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Sedermera löjtnant men tvingades avträda sin militära karriär på grund av sjukdom. Från 1885 gift med Anna Helena Karolina Frick. Paret bodde på Saxtorp i Ljung socken men lämnade länet 1889 för nytt boende i Gränna. Foto omkring 1870.
När Johan Emanuel Thorin besökte Flådra sommaren 1920 var den gamla gårdens hus rivna sedan en tid. Hans uppdrag att dokumentera godset Bjärka Säbys underlydande gårdar gjordes således med stor nit. Gårdens namn har rimligtvis uppkommit av platsens "flådra" av berghäll som husen tidigare grupperat sig runt. Nämnd redan år 1414 genom underrättelsen "Göte i Flaadhro" och genom tidigare efterforskning får vi veta att den sist boende famlijen avflyttade vid mitten av 1890-talet. Defekt.
Tillsammans med sin hustru Johanna lät fabrikör August Wiberg år 1872 uppföra Västanå för ett passande boende. Platsen, nära fabriken i Råby, hade betydelse, men avgörande för husets uttryck var makans syskonskap med de välrenomerade arkitekterna och byggmästarna August och Johan Robert Nyström. Bilden har daterats till 1893 eller 1894. Makarna Wiberg var då avlidna och arbetet på gården leddes av inspektor Karl Johan Hultin.
Porträtt av Maria Sjögreen. Från 1871 gift med greve Philip Klingspor och i samband med äktenskapets ingång bosatt på makens gods Grönlunds säteri i Åsbo. Efter knappa tio år i Åsbo förvärvade makarna Ekenäs i Örtomta, som kom att bli parets hem till respektives bortgång under 1920-talet. Dottern Mathilde kom upplysningsvis bli den sista fast boende på slottet, som stått obebott sedan hon lämnade 1934.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.