fotografi, photograph
Från 299 kr
Över åren kom Ullevis bördiga jordar norr om Linköping att ge plats för ett flertal enskilda jordbruk. Vid mitten av 1800-talet markerades Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård) med ägans nyuppförda mangårdsbyggnad som skulle ge husrum för en lång rad ägare och brukare. Fotoåret 1970 var gårdens historia som lantbruk emellertid all och byggnaderna stod öde i väntan på en snar rivning.
Vid främst 1900-talets mellersta årtionden omdanades våra svenska städer i stor skala. Linköping utgjorde inget undantag. Under perioden 1930-1975 utplånades med något enstaka hus undantaget all bebyggelse i åtminstone 14 kvarter i stadskärnan. Kvarteret Apoteket var ett av dem som vid 1970-talets början närmast totalt utraderades vad äldre hus beträffar. Här Domkyrkogatans löp mot Stora torget 1970 eller möjligen 1971.
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av Korsnäs sågverk i Bomhus. C. E Linders förlag. Text på framsidan: "Tack för all vänlighet som blef mig bevisad, både under tiden hvilken jag låg som patient och nu sednast i dag. Många hälsningar E. H. Bomhus den 21 maj 1902".
Våren 1966 var närmast all äldre bebyggelse utmed Styrmansgatan i Linköping riven. Åtgärden var en del i moderniseringen av området i de norra delarna av Hejdegården, som efter nyproduktion helt kom att förändra miljön. Även Styrmansgatan lades i princip igen för att bli del av Gripgatan.
Vid mitten 1960-talet kom miljön vid dagens Lilla torget (Gyllentorget) i Linköping att fullständigt förändras. All äldre bebyggelsen kom att rivas för att ge plats för ett planerat handelsområde. Dåvarande Repslagaregatan 25 låg utmed gatans östra sida och ersattes med dagens affärs- och kontorslänga med samma adress. Foto 1964.
David Carlssons speceriaffär finns ännu i minnet hos äldre Linköpingsbor. Och även om affären marknadfördes som speceriaffär salufördes lite av varje. Fotoåret 1976 var firmans saga all inom kort, liksom för de övriga butikerna längs Storgatan utmed kvarteret Decimalen. De hade länge levt under galgen ty området var det sista centralt belägna att i stor skala saneras i staden.
Man gick förr till strand när man skulle fiska. Lars Per Hallander, 62 år, har drickagge och matsäck med sig. Han bodde på Hallbjäns på den part som föregick den som Hernbäck/Johnsson har nu. Per Hallander styckade av och sålde all jorden, kanske var han mera intresserad av sjön.
Den här byggnaden var från början med all säkerhet ett 1700-tals stort bulbostadshus, vilket på bilden ännu har kvar den branta takresningen. Det har troligen flyttats hit av Oskar Lindgren omkring 1900 och han använde det både till verkstad och till bostad för sina anställda i målerifirman, vilket dottersonen Ivar Lindgren fortsatte med. Huset finns kvar i ombyggt skick.
Vid tiden för bilden stod närmast all bebyggelse inom kvarteret Apoteket inför rivning. I dess ställe planerades affärs- och kontorskomplexet Filbyter att uppstå. Närmast ses Hushållningssällskapets fastighet, uppförd 1878 och länge inrymmande den av Peter Mathias Sahlström redan 1839 grundade bokhandel.
Under 1966 revs närmast all äldre bebyggelse i kvarteret Ambrosia för att ge plats för det planerade nämndhuset. Diskussionen stod hög och resulterade i att den så kallade Barkmanska gården flyttades till Gamla Linköping och att Hagdahlska dito fick stå kvar. Bildens uthuslänga var det nog ingen större debatt kring.
Stockholm, Kornhamnstorg - mitten av 1890-talet. Strömmingsjakterna och fisksumparna kunde ha mindre partier ved i lasten. Men utrymmet på torget var begränsat och veden torde ha fått lastats i hästforor direkt. På 1900-talet lossades praktiskt taget all ved vid Strandvägen och Nybron.
Vinter, 1958. "Sista halvan av december var vädret mycket växlande. Dagarna före jul rådde blidväder och all snön försvann. På juldagen kom den dock tillbaka och låg kvar över resten av helgen, men innan året gått till ända var den åter försvunnen"
Stationen anlades 1862. Vingåker station hade stationshus av en lite mer ovanlig modell. Ett imponerande "kråkslott" med många rökhuvar på taket. Stationshuset har moderniserats under flera omgångar. Stationen upphörde 1996 för all trafik. Järnvägen elektrifierades 1926. Framför stationen på fotot syns postkontoret.
Matsalen, omkring 1930 Byggnaden sedd från kasernvakten (by 008). Matsalen hade ingångar på gavlarna och utgång på långsidan. Vid sidan av utgången syns dörren som döljer trappan upp till vinden. På vinden förvarades torra livsmedel. Förmodligen skedde också livsmedelsförsäljningen här. Underofficerarna och maskinpersonalen med familjer som bodde på regementet köpte ofta all sin mat här. Byggnad K0074.009
Text på kortet: "De sista tornväktarna i Uddevalla kyrktorn (Fredrik Svensson t.v. och Anton Bratt). 1905 31/12. 1905: Tornväktare i Uddevalla, som med 1906 års ingång komma att tillhöra det Uddevalla som gått. Tutningen upphörde 31/12 06 men nattvakterna i tornet pågingo ändå t o m 31/12 07 då all vakt i tornet upphörde".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.