Här sitter VEM DÅ? en snöig januaridag vid Mattsarve soideskäule, en mycket enkel koja att vila i och vid behov få regnskydd när soidet brändes. Sådana här små kojor, också kallade kurrar, hade man för tillfällig övernattning i utmarkerna. Här är det lite återanvänt virke som man satt ihop en koja av. Skicket är dåligt, så den har tydligen inte använts på länge.
Från 299 kr
Vi ser att ladugårdens laddel är byggd i bulteknik. Om den är nybyggd 1909 eller om den är byggd av återanvänt virke går inte att avgöra. Den ser ut att vara i gott skick, så troligen är ladvirket också nytt. Sent i tiden kan man tycka för en bulkonstruktion.
Vid den lilla hamnanläggningen till godset Bjärka Säby lastas det virke ur en försvarlig trave bräder. Dragoxarna får vila i väntan på att lasset ska bli fullt. En idyllisk miljö som månne förskönar stundens kneg och knog. I bakgrunden platsens äldre slottsanläggning.
Mölltorps norra missionsförsamling, möte i åsens missionshus år 1902. 3:e mannen i översta raden från vänster är Johan Johansson "Bygg-Johan" född år 1871 i Gräshult. Hellmérs, Kungsgatan 4, är delvis byggt av virke från Åsens missionshus. Förstoring 28 x 38 cm.
'Text på baksidan av fotot: ''Fridlyst ek å Aspenäs (vid sjön Aspen). (Genomskärning ca 3 m, höjd 25-27m). :: :: 2 kvinnor och 2 män står lutade mot trädstammen. I bakgrunden hög med virke och hägnad på avstånd. :: :: Ingår i serie med fotonr. 895:1-4.'
'Bildtext: ''För 1 kr virke sitter kvar i stubben.'' ''Trädfällning.'' Bilder på 2 stubbar, hatt liggande på övre stubben. :: :: Fotonr. 7046:335-353 indelade som ''Skogsavverkning och virkestransport.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Station öppnad 1894 med stationshus, som 1908 påbyggdes med en våning. Det revs 1980. År 1991 finns endast en torvlada från 1942 och intill denna en vattenhäst i norra delen. Här fanns även ett vattentorn från 1942, rivet 1983. Till SJ 1940. Persontrafiken nedlagd 1968. Det finns en vattenhäst mittemot stationen, där man lastar virke.
fotografi
Hallsarve Oskar och Hans Karlsson sätter om en gammal tvåbandstun, man har blandat nytt och gammalt virke. Fadern Hans knyter i den uppvärmda underbanden och sonen Oskar knyter i överbanden, inte styttstaursbanden, för det står ingen styttstaur, stödjande sidostör, där. Rätt klena och krokiga stör tyder på materialknapphet. Bilden ser ut att vara tagen väster om Fie JO Larssons, kyrkan skymtar t h och troligen är det Sunnkörke som syns t v. Se Nr 212.
Theodor och Josefina var tydligen mycket arbetssamma och byggde upp denna lilla gård från grunden på några få år. Här ser vi det fina och i förhållande till gårdens ringa storlek, 11 ha, stora manbyggnaden som på bilden är 7 år gammal. Tydligen byggde man vidare, det är staplat virke i förgrunden. Vi ser Josefina 38 år, Theodor också 38 år och sonen Hugo 8 år sittande på staketet.
Bilden tagen fr. kyrktornet i Bollnäs. Av byggnaderna kan nämnas Sundsåker (byggt 1897 efter branden året innan) i bakgr. till vänster: Baptistkyrkan fr. 1896 i bildens mitt (kyrkan byggdes upp bla. av gammalt virke från en trösklada från Dahlins i Röstebo.) 1899 Högvatten i Bollnäs. Hitom Baptistkyrkan syns bl.a. Bro Huvudgård byggd 1860 av samhällets grundare Georg Henric Collini. Den revs 1966 för Stadshusbygget. Ångsågen fr. 1884 nedbrunnen 1888 och åter uppbyggd året efter till höger i bild. Sågbolaget Bollnäs Ångsågs AB, gick i konkurs 1930 vilket gjorde att 70 man blev arbetslösa. Sågen revs 1935-1936.
Tunen börjar med korta trolar, gärdsel, och allt efter hand som tunen fortsätter blir trolarna längre och längre till full längd på 4.20 m uppnåtts, det var normallängden på allt virke förr. Man la ofta två trolar på varandra, den bästa underst, så den fick bära den övre om den var i dåligt skick. I regel gick det 6 trolpar på höjden genom varje störpar för en hög och tät tun passande alla sorters djur. Här står Jakob Söderlund på vägen utanför sin tun. Det var Masses närmaste granne ett par hundra meter norrut. Det lilla idylliska torpet finns kvar tämligen intakt än idag.
Masse har stått vid gårdens utfart mot åkrarna i sydväst och tagit bilden av tröskhuset och ladugårdsgaveln. Tröskhuset ser lite risigt ut, men det gjorde de flesta tröskhus i socknen vid den här tiden. Eftersom tröskarna inte användes längre, blev tröskhusen en slags vagn- och skräpbodar med bristfälligt underhåll. Här ser det ut som om vandringshjulet ännu är kvar och att det finns mer utrymme till vänster i tröskhuset. Mot ladugårdsgaveln står det trolar och virke, en del ser ut att ha övergått till vedstadiet.
Standtunen har sitt ursprung i försvarsverk. Då var den övre delen av de stående trolarna längre och spetsade. Standtunarna användes sedan ofta runt delar av gårdstomterna och runt trädgårdar för att få lä, vinden bröts effektivt i standtunen. Standtunens stående trolar vilar mot en under denna stående bandtun. Det gick således åt mycket virke för att resa en standtun. Det var de enda tunar som de förr rätt frittgående grisarna inte kunde böka sönder. Här står en standtun mot de vidlyftiga åkrarna öster om Kauparve Nils Tomassons.
Masse har tagit en fin överblicksbild av Husarve från stora landsvägen. Från vänster ser vi gårdens smedja i bulteknik, därefter manbyggnaden, brygghusflygeln, bulmagasinet, grishuset och sist ladugården, vars fähusdel är i sten och laddel i bulteknik, något som var ganska vanligt. På ladans gavel skymtar något bygge, som inte finns kvar idag. Längst till höger ser man lite av uthusbyggnaderna på Bönde Olssons och Hults, se Bild 695-702. Vi ser också tunarna i landskapet och att man delvis har börjat med slantunar av sågat virke längs med landsvägen.
När Theodor Thomsson med hustru Josefina byggde upp denna lilla gård, var det inte den gamla Hallsarveparten som återuppstod, dess mark hade slagits samman med Bjärges. Det var bara gårdstomten som blev densamma, men jorden kom från grannparten. Här ser vi Theodor med häst och vagn framför den nybyggda ladugården. Till vänster står ännu bulbyggnaden med det bakomliggande skjulet kvar, liksom dasset. I bildens kant syns den nya vedboden. I förgrunden till höger är virke uppstaplat till nya byggnationer. Sonen Hugo sitter i grästet innanför den moderna slantunen mot storgården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.