Målning till lunch, 28 februari 1966 På bilden i förgrunden syns det två herrar som har korta frisyrer. En av dem, som syns i profil, håller penslar och en palett i sin vänstra hand. Han pekar med en pensel i sin högra hand på en målning som är under arbete. Han är klädd i skjorta och slips. Herren som står bredvid och tiittar på är klädd i väst, skjorta och slips. I bakgrunden syns en herre som har vänt ryggen mot kameran och sysslar med någonting.
Från 299 kr
fotografi
Gödseln är utkörd på åkern och lagd i små högar från vagnen. Kvinnorna sprider ut den med moderna grepar (?), båda med vänsterhandsfattning. Det var ett rätt tungt och tidsödande arbete att sprida ut gödseln jämnt över hela åkern. Eftersom arbetet utförs i juli, har åkern sannolikt legat i träda och skall nu besås med höstsäd. Kvinnorna är troligen t v Johan Karlssons fru Hedvig 42 år när bilden togs och t h dottern Rosa Johanna Maria 20 år. De är klädda i den tidens kvinnoarbetskläder med grova förkläden. Men de har hattar i stället för huvuddukar. I bakgrunden ses gården vid Kauparve, det är den parten som ligger intill Käldvägen alldeles under Lausbackars sydligaste del. Man ser att den gamla ladugårdslängan i bulteknik t v har agtak, medan de nyare t h troligen har halm- resp spåntak. Något av manbyggnaden och flygeln syns t h. I bildens högra kant skymtar en liten väderkvarn, en stolpkvarn som har tillhört Hallsarve, sedan länge riven.
Linköping domkyrkas långa historia har inneburit en rad mer eller mindre genomgripande förändringar av byggnadens uttryck. Som vi känner henne idag är i stora drag resultatet efter tre stora ingrepp under 1800-talet. 1812 års "storstädning" avsåg främst interiöra arbeten, medan omfattande yttre omdaning kom att ske under perioden 1849-69. Tydligast avtryck har dock Helgo Zetterwalls nygotiska torn inneburit, som tillkom som en del i den omfattande ombyggnad som genomfördes under perioden 1877-86. Här en vintervy daterad 1903.
Ungdomsporträtt av Fredrik Wallenberg. Född i Stockholm men uppvuxen i Linköping där fadern, som tidigare varit huvudstadens polismästare, valt en lugnare tjänst som landssekreterare. Fredrik Wallenberg inledde en militär karriär som volontär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping 1882 och vid Första livgrenadjärregementet i samma stad 1883. Efter militär utbildning vid Krigsskolan återkom han till det sistnämnda regementet 1886 och erhöll underlöjtnants grad. Hans håg stod emellertid för konsten och det skrivna ordet, varför han begärde avsked 1892. Istället kom han att försörja sig som tecknare och medarbetare i tidningar. Som sådan var han exempelvis anställd i Paris under åren 1895 till 1901 och i London under perioden 1901-1922. Hans arbete medförda omfattande resor i skilda världsdelar. I sitt privata liv var han från år 1900 gift med Helen Elisabet Mac Horton. Som änkling gifte han om sig 1926 med Ingeborg Emma Gustava Wallenberg.
'Monterad igelkott. :: :: Text till bilden: ''Igelkotten förekommer nästan i hela Europa. Han är dum, trög och rädd och blir han skrämd, rullar han sig samman till ett klot och utspänner sina skarpa taggar i alla rigttningar. Mot vintern gräfer han sig en håla under trädrötter, buskar eller dyliket, bäddar sin vintersäng med gräs, mossa och blad samt hvilar der stilla tills vårvärmen kalla honom till ett vigtigt arbete eller förtärandet af en mängd för landtmannen skadliga insekter och larver. Om hösten då igelkotten är ganska fet, ätes hans kött på vissa orter och anses af somliga som en läckerhet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Hägerstad ödekyrka var i allra högsta grad övergiven när personal från Östergötlands museum besökte platsen för en myndighetskontroll 1930. Som synes fann man då ruinen i ett höggradigt förfall. Framstötar skulle dessbättre leda till att kyrkobyggnaden från 1936 sattes under restaurering. När arbetet slutfördes 1939 var kyrkans väggar resta och byggnaden var åter under tak. Här en vy mot den medeltida byggnadens norra fasad. Till vänster ses resterna av sakristian som tillkom under 1600-talet.
Norränge. U 660.
På bilden syns en kolonn soldater som måste dra artilleripjäsar själv under förflyttningen. Bredvid de ser man officerare som håller uppsikt över arbeten. I bakgrunden på vänster sidan kan man urskilja en Mark IV stridsvagn.
Brukskapell. Kyrkan byggdes som brukskyrka till det nyetablerade Galtströms bruk. Inredningen i kyrkan tillverkades under 1680 talet av Skedvikmästarna och är ett av de bäst bevarade exemplen på dessa konstfullt utförda arbeten
Våningen på 2 tr. Rekonstruktion av bjälkmålningar från omkring 1640. Arbetet utförs här av en anställd hos konservator Sven Dalén. Bjälkarna, som låg gömda under golvet i rum 3, upptäcktes vid rivningsarbetet. Bjälkarna övertäcktes sedan igen och finns bevarade under golvet i denna del av rum 3 (hörnet Lilla Nygatan- Kåkbrinken) som är intendentens blivande tjänsterum.
Våningen på 2 tr. Rekonstruktion av bjälkmålningar från omkring 1640. Arbetet utförs här av en anställd hos konservator Sven Dalén. Bjälkarna, som låg gömda under golvet i rum 3, upptäcktes vid rivningsarbetet. Bjälkarna övertäcktes sedan igen och finns bevarade under golvet i denna del av rum 3 (hörnet Lilla Nygatan - Kåkbrinken), som är intendentens blivande tjänsterum. Till vänster nyupptaget fönster mot Kåkbrinken.
'Giraff, hona under monteringsarbetet. Konservator David Sjölander under arbetet med monteringen av giraffen. I färd med att sätta på skinnet. Miniatyrmodell av giraffen synlig i bakgrunden. Gen.kat.nr. 1931-5430. :: :: Ingår i serie med fotonr. 2969-2974. Står i däggdjurssalen på Göteborgs Naturhistoriska museum (2007-06-18).'
Under 1700-talets slut togs frågan om kyrkbygge upp i Tjureda församling. Den gamla stenkyrkan uppförd under 1100-talet var alltför liten och trång. Men det skulle dröja till 1860 innan arbetet med byggande av en ny kyrka påbörjades. Helgedomen invigdes den 28 september 1862 av biskop Henrik Gustaf Hultman. Kyrkan är uppförd av sten i historiserande blandstil.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.