Lidboholms herrgård, Braås. Corps-de-logiet, som uppfördes alldeles i början av 1800-talet, vilar förmodligen på källarvalv med anor från medeltiden. En finsk adelsman och överstelöjtnant vid Kronobergs regemente, C R von Heineman ägde Lidboholm vid 1800-talets mitt. Hans dotter Eva, änka efter friherre Erik Sparre, sålde 1899 en rejält nergången gård till en driftig lanthandlare från Ramkvilla, K G Nilsson, farfadern till familjen Varde som idag äger Lidboholm.

Från 299 kr

Hovmarskalk ... [oläsligt namn] med dottern Amelie. Bok med ett 80-tal fotografier på familjerna Sparre, Thott, Ehrensvärd med flera inklistrade på linjerade blad. Pärmar av kartong, klädda med brun väv. På framsida infälld pärlbroderad spegel, 17,5x12,2 cm, med turkosblå, vita, svarta och bruna små glaspärlor. Guldsnittsdekor på ryggsida och kring spegelbroderi. Tryckt i guld på ryggen, "Harmoni". På försättsblad påskrift i svart bläck, "Denna bok tillhör Grefvinnan Ulla Ehrensvärd efter min död och efter hennes död skall Anna Bennet ha den."

Från 299 kr

Mangårdsbyggnad med trädgård. Bok med ett 80-tal fotografier på familjerna Sparre, Thott, Ehrensvärd med flera inklistrade på linjerade blad. Pärmar av kartong, klädda med brun väv. På framsida infälld pärlbroderad spegel, 17,5x12,2 cm, med turkosblå, vita, svarta och bruna små glaspärlor. Guldsnittsdekor på ryggsida och kring spegelbroderi. Tryckt i guld på ryggen, "Harmoni". På försättsblad påskrift i svart bläck, "Denna bok tillhör Grefvinnan Ulla Ehrensvärd efter min död och efter hennes död skall Anna Bennet ha den."

Från 299 kr

Tornets invigning 1903.1. Dr. A.P. Westerberg, 2. Stationsskrivare Sven Lagerstedt 3. Doktorinnan Schiller. 4. ??. 5. Greve Sparre på Vreten , ev.Greve Posse(?). 6.??.7. Möjligen borgmästare Sigurd Koch. 8. Tandläkare Axel Rane.9. Doktorinnan Odenius.10. Dr. Odenius(längst bort i dörröppningen). 12. Landshövding Sjöcrona . 13. Godsägare Lars Ekberg. 14. Fru Ekberg.15. Och 16. ???. 17. Riksdagsman Adréasson, Bälinge, Aligsås. 18. Dr. Karl Schiller. 19. ??. 20. Folkskollärare Alfred Hallenius. 21. Statsfiskal Karl Edward Lagerborg.

Från 299 kr

Delar ur Kållereds Missionsförening cirka 1914. På utflykt, möjligen till skärgården eller Billdal. Stående, bakre rad från vänster: 1. Oskar Karlsson, Kålleredgården "Karls". 2. Erik Karlsson, Vommedal Östergård "Skräddarns" (han startade Kållereds Bussbolag). 3. Gustav Benkel, Torrekulla. 4. Valborg Magnusson, "Fredriks". 5. Okänd. 6. Ida Johansson, Alegårdsslätt. 7. Okänd. 8. Anna Johansson, Alegårdsslätt. 9. Emelia "Meli" Benkel Johansson, Torrekulla. 10. Anna Karlsson, Alvered. 11. Johannes Bengtsson, villa Högbo på Gamla Riksvägen 79 (uppfinnare och mekaniker). 12. Skymd. 13. Valdeborg Johansson, Vommedal Östergård "Olas" (småskollärarinna). 14. Troligen Anna Bredholm, barnmorska i Kållered. Sittande från vänster: 1. Gunnar Karlsson, Vommedal Östergård "Skräddarns". 2. Okänd. 3. Okänd. 4. Judit Eriksson (gift Johansson), Bölet/Vommedal Östergård "Olas". 5. Ester Eriksson (gift Nyberg), Bölet/Kyrkbacken "Lugnet" (innehade ett bageri). 6. Axel Valdemar "Lasse" Bengtsson, Villa Högbo. 7. Ida Eriksson (gift Bengtsson), Bölet/Villa Högbo. 8. Okänd. 9. Ester Jakobsson, Lilla Vommedal (syster till serietecknaren Oskar Jakobsson (figuren Adamsson)). 10. Maria Klingvall, Sporred.

Från 299 kr

Före detta skolelever samlade hos Mary Ekman på Streteredsvägen 29 cirka 1980. Samtliga hade haft lärarinnan Greta Hernkvist (1895 - 1984) som sitter i mitten av bilden. Från vänster: 1. Ragnar Talinsson, Hultet (f. 1909 d. 1993), 2. Gustaf Carlsson, Backen (f. 1905 d. 1988), 3. Valle Svensson, Vommedal (f. 1908 d. 1991), 4. Astrid Magnusson Eliasson, Bölet (f. 1908 d. 1993), 5. Sven Svensson, Vommedal (f. 1912 d. 1993), 6. Gustaf Eklund, Sagered (f. 1916 d. 2006), 7. Sonja Johansson, Heljered (f. 1912 d. 1997), 8. Åke Johansson, Heljered (f. 1918 d. 1987), 9. Dagmar Johansson Svensson, Vommedal (f. 1918 d. 1996), 10. Mildred Johansson, Heljered (f. 1914 d. 2019) samt 11. Gunhild Larsson Melin, Sporred (f. 1914 d. 1993).

Från 299 kr

Karaktärsfullt porträtt av Axel Sparre. Född på Vinäs slott i Västra Ed 1839 som son till baron Casimir Sparre och dennes hustru, grevinnan Carolina Lewenhaupt. Familjen fick östgötsk anknytning genom faderns förvärv av Lambohovs säteri söder om Linköping år 1850 och rusthållet Hjälmsäter i Örtomta socken år 1856. När föräldrarna bröt upp från länet för att flytta till Västervik 1859 var Axel redan inskriven som kadett vid Karlberg och därmed utflugen och egen. Efter sin militära utbildning tjänstgjorde han från sommaren 1861 en kortare tid vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Redan 1862 förflyttades han till Andra livgardet i Stockholm, nådde löjtnants grad och begärde avsked 1875, vilket han sedermera beviljades med kaptens grad. Hans håg stod ändå till konsten. Vid sidan av sitt militära arbete var han från år 1866 inskriven vid Konstakademien. Efter examen följt av studieresor till Düsseldorf och Paris kom han att bli erkänd inom främst genre- och historiemåleri samt porträttkonst. Under perioden träffade han sin blivande hustru, Emma Munktell, som även hon bedrev konststudier i nämnda studieorter. Efter en period som ägare av Tranbygge gård i Uppland blev Axel Sparre från 1880 ånyo boende i Östergötland. Platsen var godset Sörby i Örtomta socken och här blev han kvar tillsammans med hustrun och dottern Märta tills de år 1885 bröt upp för ny tillvaro i Göteborg och vidare åter till Stockholm. Efter makarnas skilsmässa 1891 återfinns Axel på ett flertal bostadsadresser i Stockholm tills han i mars månad 1906 flyttade till Linköping för en plats i en yngre brors hushåll. I slutet av år 1909 bröt denne kringflyttande man upp en sista gång och bosatte sig i Östra Eneby församling i Norrköping. Här avled han den 23 oktober 1910. Han var då skriven som boende på Leonardbergs pensionat.

Från 299 kr

Kållereds församling, Svenska kyrkans syförening hemma hos Selma och Johan Gustafsson i "Johans" Tollered cirka 1915 - 1920. Bakre raden, stående från vänster: 1. Elin Pettersson Rothvall, Högen/Vommedal. 2 Anna Bredholm, barnmorska, Gustavsro. 3. 'värdinnan' Selma Gustafsson, Tollered "Johans". 4. Okänd. 5. Davida Johansson, Livered. 6. Alma Olofsson, Heljered Sörgård "Sanders". 7. Ottilia Pettersson, Livered "Villa Björkeberga". 8. Hildur Johansson, Heljered Mellangård "Klockarns". 9. Annie Wessberg, Heljered Mellangård. 10. Selma Johansson, Heljered Sörgård "Ordförans". 11. Gurli Bengtsson, Vommedal Västergård "Hanses". 12. Helga Larsson, Heljered Västergård "Björket". 13. Emma Andersson, Heljered Sörgård "Skräddarns". Sittande från vänster: 1. Hulda Holmén, Vommedal Västergård "Holméns", småskollärarinna i Kållered. 2. Josefina Holmén, Vommedal Västergård "Holméns", småskollärarinna i Färjenäs, Göteborg. 3. Gustava Niklasson, Kållered Stom "Ordförans". 4. sommargästen Maria Andersson, Marieberg (innehade en sybehörsaffär i Landala. Barnen tog sig efternamnet Collerts efter Kållered.). 5. Hanna Larsson, Vommedal Östergård "Hagen". 6. Josefina Larsson, Sporred. Sittande främst från vänster: 1. Astrid Gustafsson, Kållered Stom "Nygård". 2. Sonja Johansson, Heljered Sörgård "Ordförans". 3. Signe Fredriksson, Livered. 4. Margot Johansson, Heljered Sörgård "Villa Ekhult" (avstyckning från Heljered Mellangård "Klockarns"). 5. Greta Hernqvist, Livered, småskollärarinna i Kållered. 6. Evelyn Pettersson, Livered "Villa Björkeberga". 7. Gunhild Karlsson, Tollered "Kronorättarns". 8. Iris Johansson, Livered. 9. Irené Gustafsson, Tollered "Johans". 10. Ingeborg Gustafsson, Kållereds Stom "Nygård". 11. Rut Karlsson, Tollered "Kronorättarns".

Från 299 kr

Det här är ett av Masses mest fantastiska byggnadsporträtt! Den gamla byggnaden utstrålar sliten värdighet där den står nervuxen i hundlokan. Ladgaveln ser ut att ha blivit höjd, någon sorts ombyggnad har den i alla fall genomgått. Om ladan är äldre än fähusdelen, har man troligen anpassat dess höjd till det nya fähusets. Det finns en teckning någonstans som kanske var gjord av Louis Sparre och det motivet var av en ladugårdsgavel av detta utseende. Den byggnaden kallades för "Gamle Arken". Kanske är det samma? I nocken sitter en liten stång med rund knopp, dylika finns på rätt många gamla ladugårdsbyggnader i socknen. Var det här ett fåfängt (?) försök att mota undan blixtnedslag? T v står tröskhuset med slitet halmtak. Mot tröskhuset har man byggt ett enkelt vedskjul, vedtravar står utanför. I vinkeln har man ställt upp en hop med färdigbarkad stör till bandtunar med rotändarna stående uppåt, så de inte skall murkna i onödan.

Från 299 kr

Porträtt av Adelaide Peyron med döttrarna Elisabeth och Sigrid. Enligt uppgift ska fotografiet vara taget i Paris 1860. Från år 1852 var Adelaide gift med Sigge Sparre och familjens östgötska anknytning ligger främst i makarnas ägarskap av godset Bjärka-Säby söder om Linköping, där man även hade sin hemvist under åren 1860-68. I moderns knä sitter Elisabeth, familjärt kallad Bibi. Född i Stockholm 1859 och uppvuxen i nämnda Bjärka-Säby och vidare Kristianstad, som var familjens hemort från år 1868. Gift i Stockholm 1889 med kapten Albin Vilhelm Holmberg. Till höger ses makarnas förstfödda barn, dottern Sigrid. Hon föddes i Malmö 1853 och kom vidare i livet att gifta sig med överståthållaren Robert Dickson. Förutom döttrarna Bibi och Sigrid hade makarna två söner. Mest bemärkt av barnen blev sedermera sonen Sixten som gått till historien med sin kärleksrelation till cirkusartisten Elvira Madigan som slutade i gemensamt självmord i ett skogsområde på ön Tåsinge i Danmark den 19 juli 1889.

Från 299 kr

Gunnebo slott med parken. Bilden visar Gunnebo slott från söder, med den i fransk stil ordnade parken. Slottet byggdes under åren 1784 - 1796 av den rike göteborgsköpmannen John Hall d.ä. Denne lät egentligen uppföra slottet såsom ett sommarställe för sig och sin familj. I familjen föddes en son, som också fick förnamnet John. Han kallades med tiden John Hall d.y. Sonen var föräldrarnas "ögonsten". Som liten fick hann sova i en silvervagga, och den stolte fadern betygade, att sonen skulle bli så rik, att han aldrig någonsin skulle kunna bli fattig. Här på Gunnebo fördes på den tiden ett festligt liv. Många fina herrskap kom hit från Göteborg för att roa sig och njuta av det lyxiga livet. Här fanns bl.a. stora växthus (orangerier), där man odlade vindruvor, apelsiner och andra sydfrukter. Fadern hade stor affärsverksamhet i Göteborg, men sonen, som en gång skulle övertaga sin fars affärsrörelse, var inte intresserad av sådan sysselsättning. Han tyckte det var mera intressant att ströva omkring i skog och mark och studera naturen. Särskilt var han fängslad av att studera ormarnas liv. Han hade t.o.m. en "ormgrop" på Gunnebo. Efter faderns död måste dock sonen överta skötseln av affärerna. Det lyckades dåligt. Hans medarbetare lurade honom, affärerna gick i konkurs och till slut måste t.o.m. Gunnebo säljas. John Hall d.y. for då till Stockholm för att övervaka rättegången, som blev en följd av konkursen. Han sökte hjälp hos sina vänner att återfå sin egendom, men ingen var villig att bistå honom, och han blev nu alldeles utfattig. Det berättas, att han strövade omkring på gatorna och fick tigga sitt bröd. Till slut dog han utarmad och glömd i ett brygghus i Stockholm. Gunnebo såldes på auktion 1833 och gick sedan genom många ägares händer och råkade då i förfall. År 1889 inflyttade friherre Carl Sparre och hans maka Hilda Sparre på Gunnebo. Dessa makar försökte återställa Gunnebo i sitt ursprungliga skick. Efter deras död inköptes egendomen av Mölndals stad år 1949, och slottet och parken vårdas nu såsom ett särskilt kulturminne från gången tid.

Från 299 kr

Lovisa Sparres korta liv fick ett sorgligt slut när hon redan vid 26 års gammal dog i sviterna efter nedkomsten av hennes och makens första barn. Barnsängsfeber är att likna vid blodförgiftning och var före iakttagande av god hygien dessvärre ingen ovanlig dödsorsak av nyförlösta. Hennes liv hade under goda förutsättningar börjat i Växjö 1850, där hon föddes som dotter till friherre Ulf Carlsson Sparre och makan Kerstin von Steijern. Den åldrige fadern dog dock kort efter Lovisas 14-årsdag, men änkan fann nytt ståndsmässigt boställe för sig och sina hemmavarande barn hos släktingar till godset Lidboholm i Sjösås socken. Efter några till synes bekymmersfria år blev det tid för äktenskap. Hur Lovisa fann sin blivande make går utanför denna berättelse men i september månad 1876 stod hennes bröllop i Sjösås. Maken Oscar Segerdahl kom från Stockholm och hade kort före vigseln erbjudits tjänsten som andre stadsläkare i Linköping. Det nygifta paret bosatte sig i en våning på dåvarande adressen Storgatan 36. Inom ett år föddes dottern Louise och nedkomsten kom som tidigare skrivits att medföra moderns förgiftning och död.

Från 299 kr

Officersmässen den 31 januari 1926 (två bilder) Namn, se bild 2. 1. Kapten Tycho Ödman 2. Fru Karin Frithz 3. Kapten Georg Murray 4. Fru Margir Barck 5. Löjtnant Gustaf Frithz 6. Kapten Carl Leijonhufvud 7. Fru Inez Bernhardt 8. Regementsläkare Carl Barre 9. Löjtnant Robert Rahmkvist, I 19 reserv 10. Löjtnant Pehr-Erik Malmström (far till syster Elisabeth) 11. Fru Elsa Montell 12. Friherrinan Margit Leijonhufvud 13. Doktorrinnan Dorrit Barre 14. Fröken Hellberg Eskilstuna ? 15. Fru Gerda Svinhufvud 16. Kapten Hjalmar Odqvist 17. Fru Brita Malmström (mor till syster Elisabeth) 18. Löjtnant Malcolm Frithz 19. Fru Brita Lindvall 20. Kapten Bertil Bernhardt 21. Löjtnant Åke Svinhufvud 22. Fru Elisabeth Rosenquist 23. Fru Stina Fant 24. Löjtnant Nils Sparre, I 1 25. Löjtnant Stig Karlströmer 26. Fröken Hellberg Eskilstuna ? (se 14) 27. Löjtnant Carl Lindvall 28. Fru Elly Ödman 29. Kapten Gustaf Rosenquist 30. Fru Edit Hellemarck ? 31. Fröken Elsa Jäderlund 32. Löjtnant Elis Hellemarck 33. Fänrik Sven von Bahr 34. Kapten Emil Montell.

Från 299 kr

Officerskårens midsommarfest 1925. Sjösidan av kanslihuset Namn, se bild 2. 1. Kapten Karl Norberg 2. Fru Elsa Montell 3. Fru Brita Malmström 4. Fru Stina Fant 5. Friherrinan Anna Leijonhufvud 6. Kapten Gudmund Silfverstolpe 7. Fru Sandra Lind 8. Kapten K G A Leijonhufvud 9. Fru Lisa Norberg 10. Kapte George Murray 11. Fröken Elfverson 12. ? 13. Fröken Anna-Stina Nauckhoff 14. Fru Märta Vannérus 15. Fröken Marianne Lorick 16. Fru Maj Hökerberg 17. ? 18. Löjtnant Gunnar Nordensköld 19. Kapten Paul Engdahl 20. Löjtnant Hjalmar Odqvist 21. Kapten Carl Leijonhufvud 22. Fru Margit Bark 23. Fröken Alice Jäderlund 24. Fröken Margit Nordensköld 25. Fru Karin Frithz 26. Fru Ellen Silfverstolpe 27. Fru Greta Parment 28. Fru Inga Rosenqvist 29. Fru Flory Åsbrinck 30. Kapten Philip von Krusenstierna 31. Fru Dagmar Sandgren 32. Kapten Tore Fant 33. Fru Anna Ulfeld 34. Fru Emy Sterky 35. Löjtnant Gösta Almqvist, reserven 36. Löjtnant Gustaf Rosenqvist 37. Fänrik Sven von Bahr 38. Kapten Emil Montell 39. Löjtnant Nils Sparre, I 1 (tjänstgjorde på Studentkompaniet) 40. Kapten Gösta Åsbrinck 41. Kapten Karl-Henrik Parment 42. Löjtnant Gunnar Bark, A 7 (arbetsofficer vid Åkers krutbruk) 43. Kapten Ragnar Sterky 44. Löjtnant Gustaf Frithz 45. Löjtnant Malcolm Frithz 46. Löjtnant Sigfrid Ulfeld, I 26 (Vaxholms grenadjärer) (tjänstgjorde på Studentkompaniet) 47. Löjtnant Egon Klettner 48. Fröken Barbro Leijonhufvud 49. Underlöjtnant Esse Högstedt 50. Kadett Hans Siöcrona 51. Kadett Sven Almqvist 52. Kadett Frithz Eriksson 53. Kadett i reserven Abraham Leijonhufvud 54. Löjtnant Sten Vannérus 55. ? 56. Löjtnant Bertil Hökerberg 57. ? 58. Löjtnant Svante Fleetwood, I 1 (var Intendentaspirant) 59. Löjtnant Pehr-Erik Malmström (far till syster Elisabeth) 60. Löjtnant Sten Sandgren.

Från 299 kr

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr

Vy över Dansjö herrgård, med den gamla huvudbyggnaden och ekonomibyggnaderna i bakgrunden. Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken). Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr