Engesberg. Den tidningsläsande äldre mannen på fotot är Per August Swedlund född 1822. Han var präst, lärare och redaktör för Gefle Dagblad och bodde på Lilla Lundby i Engesberg. Sittande kvinna i mörk klädsel är fru Swedberg. De andra två personerna på bilden är sannolikt några av deras döttrar.
Från 299 kr
Första-maj demonstration på lilla torget 1922. Inristat på plåten står "Stadsf Hörnlund". Arne Hörnlund var stadsfiskal 1938/39 till 1946, så frågan är vilken tidsangivelse som är riktig. Om man utgår från männens klädsel, är den senare tiden trolig. Fotograf E Sörman.
I Arboga firas Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. Kung Gustaf V, och stora delar av den kungliga familjen, är på plats. En scen har byggt upp, för detta tillfälle, framför Rådhuset. Publik och blåsorkester står på Stora torget mitt emot (utanför bild). Här samtalar Konungen med borgmästaren Wilhelm Wester. Borgmästarinnan, i ljus klädsel, ser på. Bakom konungen står landshövding Valter Murray.
Hanna Hirsch-Paulis Porträtt av vännen Venny Soldan-Brofeldt
fotografi, bilder
Vänster hörna av ett gråmålat rum, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Där står en stol samt två högre pallar av brunlaserat trä med grön klädsel, troligtvis av skinn (eller imitation). På väggen hänger tre tavlor. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Bilden föreställer två besättningsmän i uniform på minfartyget Älvsnabbens landgång, som bär iland en tavla med texten "ÄLVSNABBEN". På fartygets däck står ytterligare besättningsmedlemmar i vita sommaruniformer och solglasögon. Bilden ska vara tagen i Dublin. Men besättningens klädsel passa inte till årstid och väderförhållanden i Dublin under Älvsnabbens uppehåll i slutet av april. Det är mer sannolikt att bilden är tagen i Nassau, hamnen som man stannade före Dublin. Där var det högsommarvärme.
'4 bufflar, vuxna djur, samt 1 kalv liggande döda i en hög. 3 djur på marken och 1 fjärde tvärs över samt kalven överst. Bakom står 1 man med gevär och hatt (S. Molin?). Bakom honom står ytterligare cirka 11 män, iklädda höftbeklädnad. På baksidan av fotot står ''Rekord = 4 bufflar på 40 sekunder med en 10,7 mm mauser''. Kläder. Klädsel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 983-996'
'Foto av 9 inuiter (eskimåer), inuiter, utanför ett skinntält på ''Kingigtokön'', enligt Frits Johansens dagbok. Enligt dageboken: Eskimåerna består av 1 tältande familj på 6 vuxna personer och 2 små pojkar. Med på bilden är också 3 inuiter (eskimåer) som arbetade åt Frits Johansen. I bakgrunden berg. Män, kvonnor, barn, ungdomar. Kläder. Klädsel. :: :: Ingår i serie Fotonr. 5217:1-103. Se även hela fotonr. 5202-5218 med bilder från Frits Johansen.'
'Fartyget Sonja och en mindre roddbåt med 5 st hattklädda män stående och 2 st män som ror. På roddbåten en flagga. I bakgrunden syns berg och bebyggelse i form av knappt 10 st byggnader/hus. Kläder. Klädsel. :: I dagboken står att Frits Johansen tog fotografi på fartyget Sonja. :: :: Ingår i serie Fotonr. 5217:1-103. Se även hela fotonr. 5202-5218 med bilder från Frits Johansen.'
Dagerrotyp / daguerreotyp i etui, porträtt av en medelålders och en ung man. Båda sittande, fas. knäbild. Den äldre mannen t.v. flintskallig, klädd i bonjour, väst, vit skjorta och svart halsduk, med bok i ena handen. Den yngre mannen i samma klädsel, med ena armen om den andre mannens axlar. Käpp i andra handen. Enligt huvudliggaren föreställer den ene mannen eventuellt direktör Hjalmar Hazelius. Från Hjalmar Hazelius hem. Nordiska museet inv.nr 263311 - Portrait of two men. Sixth-plate daguerreotype in velvet lined case, 1850s.
Flermotivsbrevkort med skriven hälsning daterad 1903-08-21. Vykortstext: Gamla Bron. Falkenberg. Vykortsförlag: J. Forsells Pappershandel. Den stora bilden visar Tullbron över Ätran och bebyggelsen med en ria söder om dess västra fäste. På ön i vattnet står några personer. Vid den infällda mindre bilden har avsändaren skrivit "Laxfiskarna"; några män i olika klädsel poserar med långa metspön bland stenar vid åkanten. I vattnet ligger en laxeka.
I raden av döttrar föddes Vendla Emanuelsson i Hällestads präktiga prästgård 1848. Det finns anledning till tro att kyrkoherden Per Jacob Emanuelsson och makan Charlotta Fredrika Haeger där skapade ett hem präglat av bildning och självtillit för sina flickor. Vendla blev lärare och från 1878 var hon i tjänst i Malmö. Efter några år flyttade hon till Stockholm, som blev hennes fortsatta plats livet genom. Hon avled som ogift 1922, då skriven på Lidingö. Här porträtterad i 30-årsåldern med klädsel och håruppsättning som bär 1870-talets prägel. Vi skriver omkring 1875.
Oskar (J O) Larsson Fie och troligen sonen Emil föser jord, den tidens schaktredskap. Vid plöjning och harvning hade man en tendens att dra med sig jorden utåt åkerns kanter, men här verkar man jämna till någonting mitt på. Kanske har man grävt bort en stor sten och fyller ut efter den. Oskar och Emil har sedvanlig klädsel. Det är svårt att avgöra var de arbetar. Landskapet är öppet, en bandtun men inga byggnader syns. Längst bort skymtar en naken höjdsträckning, som skulle kunna vara Lausbackars östra sida.
Till synes uppslupen folksamling på Borggården invid Linköpings läroverk. Året är 1901. Utan given vägledning är det mest rimliga att vi bevittnar firandet av vårens ankomst den 1 maj. Med start redan år 1860 hade läroverkets elever skapat en karnevalstradition i Linköping. Iförda brokig klädsel avtågade karnevalståget från just Borggården. På oxdragna kärror drog man vidare genom staden för att under stoj och larm häckla allt och alla. För ackompanjemanget stod studentorkestern Bonnkapälle med sitt spelande "hellre än bra". Tidningen Östgöten kunde dagen efter meddela att vädret varit strålande och att "karnavalen var rätt lyckad. Programmet var det bästa. Rätt nätt och småroligt hopkommet".
Akvarellerad handteckning av J W Wallander. Söndagsdräkt för kvinna och barn från Leksand, Dalarna 1857. Anteckningar om varierade dräktdetaljer vid olika årshögtider. Nordiska museets inventarienummer 57339j. Kvinnan bär hatt och halskläde med knytning (knypplad spets), överdel, snörliv, gul raskmajd (förkläde), svart yllekjol, vita strumpor och läderskor med plös dekorerad med två röda garnbollar. I famnen bär hon en lisskulla (flicka) klädd i gulkolt med randigt förkläde, halskläde och hätta. På bilden finns tre detaljer skissade. Dels färgordning på snörlivet, huvudbonad om sommaren och gröntröjan. På akvarellen har Wallander antecknat information om kyrkoåret och dess klädsel.
Akvarellerad handteckning av J W Wallander. Söndagsdräkt för kvinna och barn från Leksand, Dalarna 1857. Anteckningar om varierade dräktdetaljer vid olika årshögtider. Nordiska museets inventarienummer 57339j. Kvinnan bär hatt och halskläde med knytning (knypplad spets), överdel, snörliv, gul raskmajd (förkläde), svart yllekjol, vita strumpor och läderskor med plös dekorerad med två röda garnbollar. I famnen bär hon en lisskulla (flicka) klädd i gulkolt med randigt förkläde, halskläde och hätta. På bilden finns tre detaljer skissade. Dels färgordning på snörlivet, huvudbonad ”om sommaren” och gröntröjan. På akvarellen har Wallander antecknat information om kyrkoåret och dess klädsel.
Jakob Oskar (J O) Larsson plöjer med spitsplog dragen av två stutar. Mest ser det ut som han poserar medan frun Elisabet Johanna ser ut att stoppa potatis i jorden medan någon av sönerna Emil eller Rudolf ser ut att kara igen potatisfåran med en hacka. Frågan är om bilden inte är arrangerad för att visa potatissättning, men att det inte är en verklig sådan. Man sätter knappast potatis vid midsommar. Eller så är tidsangivelsen fel. Av bilden är det svårt att avgöra om det är vår eller sommar. J O Larsson var 50 år när bilden togs. Han är klädd i skjorta med väst och klockkedja, byxor och vegakeps. Han har piska eller sticka i högerhanden. Elisabet Johanna var 44 år. Hennes klädsel är svår att se, men hon har arbetsförkläde och handskar och fin hatt, medan sonen har ordinära arbetskläder med handskar.
Reprofoto av linköpingsorginalet "Springare-Gusta". Omkring förra sekelskiftet var han genom sin egendomliga klädsel och uppträdande en välkänd figur i staden, dock utan att ligga ordningsmakten till last. Sitt smeknamn fick han genom särdraget att allt som oftast ta sig fram springande. Sommartid sprang han gärna medsolsvarv runt sjön Roxen med start och mål på Stora torget. Runt just den sträckan hade han namngivit ett knappt 100-tal platser med minst sagt märkliga namn som, "Tre lorte högt", "Tre lorte lågt", "Nittinie grader min polhöjd i lågt lufttryck" och "Hallå" för att nämna några som bevarats till eftervärlden. Uttrycket "Rystadskravel" får vi förmoda var exempel på hans omdöme av ortsbor. Bakom hans ryktbarhet fanns naturligtvis en människa av kött och blod. Arkiven ger oss oförblommerad fakta. Hans egentliga namn var Gustaf Ferdinand Andersson och han föddes i Lofta socken 1858 som son till stalldrängen Anders Petter Andersson och hans maka Emma Gustava Gustafsdotter. Efter en rad omflyttningar hamnade familjen från år 1875 i Linköping. Gustaf Ferdinand blev kvar i föräldrahemmet tills modern gick bort som änka 1905. Därefter togs han in i stadens fattigvårdsinrättning och kvarblev där till sin död 1924.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.