Dammode visas på varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm vintern 1944. En kvinnlig modell poserar iklädd mönsterstickad knäppt tröja, blus och kjol.
Från 299 kr
Ombyggnad av malmutskeppningsbryggan på Svartön invid Luleå. Vintern 1906-1907. Betongkaj på pålar. Dykararbete efterverkställd palning. Övriga arbeten nedläggning, borrning och fastbultning av långföljare, bjälkar mm.
Kungliga björnjägare framför trappan till herrgården vid Korså Bruk. Prins Eugen och kronprins Gustaf med jaktsällskap poserar för fotografen, vintern 1886.
Vinterbild, sex vuxna och ett barn, Ockelbo. Originaltext: Ockelbo. Vintern 1920. På sparken Lilly och Ingrid Löfgren, bakom sparken Siri, bredvid henne Sofia, Hjalmar o Etten, Sissi Löfgren.
Från fd bgm J Björk Trelleborg från vintern 1923-1924, ”Isbrytaren II” bryter ränna, fartyget besökes av bl a gd Granholm, som gick ut till isbrytaren på isen., 64:619.
Ångermanland, Trysunda. Fiskaren Sten Allan Vågbergs båt upplagd för vintern på kajen. Båten är byggd av fiskaren och båtbyggaren Ola Lundgren.
Lilla slipen i stora förvaringsskjulet. Längd 70 meter. vid lilla slipen fans inga förvaringsutrymmen vid sidan om. Båtarna fick stå uppallade på slipen under vintern.
Trähus, en och en halvvånings bostadshus. Huset präglas av "schweitzerstilen". På gården värdefulla uthus. Bilden tagen på vintern från åsidan. Advokat Högberg
Gunnebo slott, 1930-tal. Stora salen här möblerad med kristallkrona, vackra möbler samt en flygel. I bakgrundens mitt ses gipsfiguren "Vintern" av Gioacchino Frulli (1766-1801).
Borås nedre station på vintern. Stationen uppfördes 1894 och fick då namnet Borås Nedre. 15 maj 1930 bytte stationen namn till Borås Central.
Första bärgningen av Wilton. Bärgningsbolaget kunde inte komma överens om bärgningslönen, varför fartyget sänktes i Luleå hamn och blev kvarliggande där över vintern.
Tre estländska textilarbeterskor, systrarna Asta, Saida och Wilma står framför August Werners fabrik i slutet av 1950-talet. I bakgrunden till höger skymtas Wilmas lille son. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Saida och hennes tre estländska väninnor, 1944. I bakgrunden syns August Werners fabrik där de unga kvinnorna fick arbete. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Dans i färgeriet på Luciadagen. Detta var en årlig tradition och en av arbetslokalerna gjordes då om till dansgolv. Slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Kanalrensning av estländska män år 1955. Kanalen (Lindomeån) rensades från färg och annan smuts en gång om året. Fabriken (August Werner) stängdes under tiden. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska män rensar kanalen i Lindomeån år 1955. Närbild från kanalrensningen utförd av män som i vanliga fall arbetade i färgeriet. Se föregående foto: 2002_0961. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
En Estländsk pojke står i snön framför textilarbetarnas (August Werners) bostäder i Lindome. Idag är husen rivna. Bilden är tagen på 1950-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Disponentvillan (senare: Baltvillan) gjordes om till bostäder åt de estländska arbetarna och där bodde som mest 5-6 familjer samtidigt. Här leker barnen i sandlådan som står utanför villan, slutet av 1950-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Utflykt vid Kungsbackaån. Vuxna och barn sitter på en bro som går över Lindomeån. På den tiden fanns en gångbro över ån och ibland badade man där om det fanns tillräckligt med vatten. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Ekan i vilken familjen Karisaar flydde med över Östersjön. Det var åtta personer i båten vid överresan till Sverige. På bilden ses Linda och hennes far Alfred, 1939 - 1940. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.