Fåren hämtas ombord i jullen för att föras över till Kongsö. Fårskötseln på Vrångö håller på att försvinna liksom tidigare det egentliga åkerbruket. Då de flesta hushållen hade får och antalet höll sig mellan 200 och 300 var betesgången och foderfångsten strängt reglerad, och senast 12 maj skulle djuren över till betesholmarna. 1951 håller endast en av de fem fårägarna, gamle Karl Olsson (f. 1869) fast vid detta datum.
Från 299 kr
Kungsäters kyrka uppfördes 1881 och ritades av arkitekt Emil Langlet. Han ritade under 1800-talets senare del 13 av landets ca 30 centralkyrkor i Sverige. Planen är oktagonal och syftar till att föra hela församlingen närmare koret, än vad kyrkor med långhus förmår. Ursprungligen placerades predikstolen ovanför altaret. Centralkyrkornas utformning föll inte i god jord på många håll i landet, så de flesta har med tiden ändrats till att mer likna de vanligare lånhuskyrkorna. Kungsäters kyrka är den bäst bevarade centralkyrkan i landet.
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar kappklänning av skjortblusmodell med vadlång kjol från Edward Molyneux. Kurt Jacobsson utser den till examensmodell i ett nyinstiftat gesällprov för sömmerskor. På stolar utmed väggarna sitter presumtiva kunder, de flesta medelålders kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Vänersborgs epidemisjukhus epidemin. Stod klar årsskiftet 1919 - 1920. Man hade 403 patienter redan första året, de flesta drabbade av difteri och scharlakansfeber. Från augusti 1967 får sjukhuset ny status och blir inordnad under medicinska kliniken i Vänersborg såsom vårdavdelning. Från 1973 inrättas avd. 22, för vård för nyförlösta mödrar. Under åren 1977 - 1987 bedrevs sjukgymnastik i flyglarna. 1987 läggs all verksamhet ner vid epidemin. Idag 2012 är det bostäder i huvudbyggnaden, flyglarna är rivna och ersatta med moderna bostadshus.
Wargöns AB. Byggnation av PM 5 1959-60. Foto och påförd text av dåvarande ritkontorschefen Ragnar Söderberg. Första stora sprängskottet har gått för det nya pappersbruket i Vargön den 17/4 1959. Jättegrytor som sprängdes bort. Gösta Svensson och hembygdsföreningens ordf. Karl-Johan Höglund medverkade till att de som finns bevarade utanför PM 5 räddades undan de övrigas öde som blev tippen på Kasengärdet. Efter sprängningen var märkligt nog de flesta oskadade. Troligen var antalet grytor 9 st.
Villa Villekulla - "Gamla bostadshuset" mot nordost. Personalbostad på Lillastretered. Under olika tidsperioder bodde i östra gaveln Karl Krantz och Arne Johansson, i övervåningen Harry Mattsson. I västra sidan Torsten Englund och John Johansson och i övervåningen Vilgot Axelsson. I den västra gavellägenheten bodde Ernst Lundberg och Hjalmar Kristiansson. Fruarnas namn var i nämnd ordning Nora, Karin, Berta, Rut, Hulda, Klara, Rut och Selma. De flesta var under skol- och vårdshemstiden anställda på Stretered.
Det är modevisning på Arboga Bil AB. Lokalen är pyntad med björkris och ballonger. Det är möjligen 1-årsjubileum. Bilhallen är full av människor. De flesta har ytterkläder på sig. En ung kvinna, Jakobsson, visar upp en lätt jacka med skärp i midjan. Alldeles nedanför henne sitter Greta Helander med dottern Katarina i knät (flickan har tofsmössa). Till vänster om den närmaste pelaren sitter en kvinna i hatt och glasögon. Det är fröken Eklund som jobbade på Skandinaviska Enskilda Banken.
Skyltar om potatisodling. Berzelii Park. Uppmaning till potatisodling under första världskriget.
Kung Oscar II kommer till Ljusne den 20 augusti 1890, på sitt fartyg Drott. På bilden ses den kungliga kortegen passera timmerbanan, som är till vänster, på väg till besöken i de olika verkstäderna. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: "Efter promenaden över bron väntade ekipagen, som skjutsade Konungen med sitt följe, till de olika verkstäderna som besöktes. Vägen kantades av flerdubbla led med människor." "Konungen företog under dagen besök i de flesta av Ljusnes verkstäder. Kättingsmedjan, Mekaniska Verkstaden och Gjuteriet, Sågen, Masugnen och Valsverket fick alla besök av konungen med sitt följe."
Karlslund har likt andra fastigheter i Hejdegårdens östra delar burit skilda gatuadresser. Det flesta orsakat av Ekholmsvägens utläggning i området men även av andra fysiska förändringar. Vid fototillfället 1961 angavs för Karlslund Forshemsgatan 8. Tidigare och senare kan för samma fastighet nämnas Risbrinksvägen 6 och 32 samt Ekholmsvägen 13. Huset uppfördes redan år 1867 och kom efterhand att disponeras som så kallad arbetsinrättning och senare fattigvårdsinrättning och rätt och slätt fattighus för nödställda i S:t Lars församling. Efter fattighusepoken ändrades verksamheten till ålderdomshem. Huset revs vintern 1968-1969.
Masse har stått vid gårdens utfart mot åkrarna i sydväst och tagit bilden av tröskhuset och ladugårdsgaveln. Tröskhuset ser lite risigt ut, men det gjorde de flesta tröskhus i socknen vid den här tiden. Eftersom tröskarna inte användes längre, blev tröskhusen en slags vagn- och skräpbodar med bristfälligt underhåll. Här ser det ut som om vandringshjulet ännu är kvar och att det finns mer utrymme till vänster i tröskhuset. Mot ladugårdsgaveln står det trolar och virke, en del ser ut att ha övergått till vedstadiet.
Parti av Föreningsgatan i Linköping med blicken vänd mot gatans udda husnummer med början vid Föreningsgatan 5. Vid gatans krön korsar Lindhultsgatan och bortom synfältet Magistratsgatan, Karlbergsgatan och slutligen Skyttegatan i bildens fond. I vinkelställd riktning begränsades området av Djurgårdsgatan och Stolplyckegatan utmed Magistratshagen. Bostadsområdet hade vuxit fram från omkring förra sekelskiftet och låg till en början utanför stadens regelverk. Bostädernas standard var generellt låg. "Tak över huvud" och låga hyror var för flertalet av överskuggande betydelse i tidens omfattande bostadsbrist. Nu, 1968, hade de flesta husen dessutom förfallit och området belastades med ett allt sämre rykte.
Porträtt av professor Carl Bovallius, filosofie doktor vid Uppsala 1875 och samma år docent i zoologi. Hans håg och verksamhetslust gjorde honom till en synnerligen vittberest man. Talrika färder längs Sveriges och Norges kuster för zoologiska studier samt besök i de flesta av Europas kulturländer. I början av 1880-talet företog han zoologiska och etnografiska undersökningar i en forskningsfärd till Västindien, Centralamerika och norra Sydamerika och hemsände därifrån rika samlingar. Under en period tillbaka i Sverige gjorde han vidsträckta färder i Norrland och Lappland, i första hand för studier av områdets skogsförhållanden. Under sina sista år ägnade han sig åt praktisk verksamhet i Centralamerika. Han avled i Guyana 1907.
Nedläggning av kloakledning 1921 - 1922. Den aktuella kloaken rann dels mot Hulesjön dels mot Torbjörntorp. Det beslöts att en kloakledning skulle byggas. Arbetet utfördes som nödhjälpsarbete åren 1921-22. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 25 och 30 man. De flesta kom från andra orter. Många arbetslösa stenhuggare från Bohuslän deltog liksom gjuteriarbetare från Köpings Mekaniska Verkstad. Den enda "maskinella" utrustning som fanns till hjälp var en stubbrytare och en kran. Diket grävdes 5 meter djupt. Som draghjälp hade man stenkärror och två hästar. Ledningsdragningen gick från undergången vid snickerifabriken - under järnvägen - till Mössebergsgatan - Nils Ericsonsgatan mot Norra undergången.
Panorama över Falköping och Mösseberg (färglagt foto). Mellan Apoteket (S:t Olofsgat. 7) och Jungmarkerska huset är det endast planteringar. Här byggde Skaraborgsbanken 1911-13 sitt storslagna bankhus. Byggnadsarbetena tog 1 1/2 år och banken inflyttade i okt. 1913. Byggnaden var, som syns på nedre bilden, större än de flesta husen i staden. Mången ansåg också, att den var för "vräkig". Den byggdes synnerligen stabilt. Exempel härpå är att de då införda luftfunktionerna fungerar ännu (1973). Först 1967 flyttade banken därifrån och då till S:t Olofsgat. 1. Därefter följde inre ombyggn., innan Apoteket flyttade från 7 till 9.
Skeppssättningar (ibland stenskepp) är benämningen på en stenkrets med den ovala formen av ett skepp. Storleken på fornlämningen kan variera från några få meter till uppemot 30 meter. Ofta markerar skeppsättningen en grav. Konstruktionen kan också haft symbolisk eller rituell funktion. SKeppssättningar finns ofta på gravfält. Ungefär 2000 skeppssättningar är kända i Skandinavien, de flesta i Sverige. Till övervägande del är de (som Ales stenar) daterade till vendeltiden och vikingatiden. Bara 35 stycken har givit dateringar till bronsålden. Flera av dessa tidiga exemplar finns på Gotland och känns igen på att stenarna står tätt ihop, inte glest som hos järnålderns skeppssättningar.
Nu i Statens Historiska Museums samlingar. Inv.nr. 14.392. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer eller mynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.