Saemien Sijte. Samevistet. Sektionsritning. Ritning till Mossbod å Skansen, Renberget. Grund lägges av sprängstensblock på berg i dagen. Syllar tjärade 5x5 med kryss i vartannat fack. Takstolar 3x3 stödda av stolpar. Väggpanel 1x7 ohyvlat med läkt av halva 3-4 slanor. Mellan stolpar inläggas trall av 1x2 på ..?... Dörr flyttas. Öppningar i väggen som i befintligt hus 11 cm höga. 15 cm från takfot. I gavelväggen en lucka med gångjärn som fälles nedåt. slanor. gammal takpanel. näverpapp. ny panel.
Från 299 kr
30-åriga Carolina Sandström porträtterad år 1870. Sannolikt i någon av Norrköpings tidiga ateljéer. Från 1865 boende i Östra Stenby öster om staden och där en central person som hustru till församlingens komminister och sedermera kyrkoherde, Knut Kalén. De hade gift sig på dagen för Carolinas 24-årsdag år 1864 och vid tiden för bilden hunnit få fyra barn. Barnaskara skulle komma att fördubblas under makarnas långa äktenskap.
Bild av Villa Vik, bostaden som Kristina Nilsson- berömda operasångerskan från Värend, småland, köpte och bodde sin sista tid i livet. Text framsida kort: "Från Sveriges Bygder. Grefvinnan Casa de Mirandas (Kristina Nilssons) villa Wik". Text baksida kort: "Bäckedalen den 17 nov. 1908. Tusen tack för det kärkomna bref. Skall snart skrifva svar. Vi alla har hälsan, hälsningar medföljer till eder alla. Detta är ett litet minne på Elisabeth-dagen af svägerska Amanda Johansson".
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av en flicka som ber i sin säng. Axel Eliassons Konstförlag, Stockholm. Text på framsidan: " De Hjärtligaste Lyckönskningar på Amanda-dagen af M. R.._n? Luk. 12:32". Tryckt text: "Är kammaren trång och bädden hård Jag hvilar dock trygg under änglavård. Och solen hvar morgon så skönt strömmar in Tack Fader i himlen att jag ock är din!"
En ating är en arbetsfest, ordet kommer av ätning. De som arbetar får inget betalt, men värdfamiljen skall bjuda på riklig förtäring under dagen och fest på kvällen. Ofta var man klädda i lite bättre kläder än vanligt, eftersom det var lite högtidligt. Här är det dags för Klucku tei, förmiddagskaffe. Hela arbetsstyrkan har slagit sig ner för kaffe, säkerligen förstärkt med konjak eller brännvin, samt bullar och kakor.
Stora Åby kyrka 1970. Vy mot norr. Den nya kyrkan uppfördes på rekordtid 1757. Den ersatte en äldre som utdömts för sin litenhet. Biskop Olaus Rhyzelius rekommenderade socknen att välja byggmästare Peter Frimodig för uppgiften. Denne hade vid tiden stor erfarenhet och kom även i fallet Stora Åby visa sig vara kapabel uppgiften. Arbetet började den 13 juni 1857 och kyrkobyggnaden stod klar den 8 oktober samma år och kunde invigas dagen därpå. För ritningarna stod självaste biskopen.
En hjärtlig lyckönskning till slöjdlärarinna Anna Jonsson i Skedevi med anledning av Anna-dagen 1903. Namnsdagsfirande hade vid tiden stort genomslag. Till 1901 års nya namnlängd hade omkring 150 gamla helgonnamn strukits ur almanackan och ersatts med inte färre än 177 namn av mer modernt snitt. Antalet kvinnonamn ökade från 79 till 134, även om just Anna sannolikt funnits med i den äldre. Brevkortets motiv visar restaurangen till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping.
Man hade det till synes idylliskt i Sjöbacka den här dagen då fotograf Didrik von Essen kom på besök. Sannolikt var han väntad, möjligtvis beställd och med ett hastigt arrangemang skapades ett harmoniska ögonblick. Vi har inga besked om personerna på bilden men under perioden 1889 till 1903 arrenderades gården av familjen Tydén, varför dessa kan vara möjliga. Reservation dock för husfadern Christian August Tydén som gick bort 1897.
När fotograf Didrik von Essen gjorde sig ärende till Stjärnorp en vårdag 1901, hade minnet av ett intakt slott sedan länge falnat. Dryga 110 år hade gått sedan den kulna dagen i maj månad 1789, då branden sprungit lös i västra flygeln och spridit sig till huvudbyggnaden. Godsägaren med sällskap var på marknad i närliggande Linköping och stor del av övrigt arbetsfolk var i arbete på utgårdar, varför de få som fanns kvar runt slottet var hjälplösa mot eldens spridning.
Stora Åby kyrka 1970. Vy från väst. Den nya kyrkan uppfördes på rekordtid 1757. Den ersatte en äldre som utdömts för sin litenhet. Biskop Olaus Rhyzelius rekommenderade socknen att välja byggmästare Peter Frimodig för uppgiften. Denne hade vid tiden stor erfarenhet och kom även i fallet Stora Åby visa sig vara kapabel uppgiften. Arbetet började den 13 juni 1857 och kyrkobyggnaden stod klar den 8 oktober samma år och kunde invigas dagen därpå. För ritningarna stod självaste biskopen.
Sommaren 1914 gästades enligt uppgift Agnes Fredriksson av vänner och släktingar och valde att föreviga dagen med ett grupporträtt hos fotograf Emil Durling i hans trädgård vid Strömmen, Sankt Anna socken. Överst från vänster står Agnes Fredriksson själv följt av en oidentifierad kvinna vid namn Greta från Boda, troligtvis Östra Ryd socken. Därefter står Edit Andersson och Ruth Johansson. Sittandes från vänster är Anna Andersson, lillasyster till Edit och därefter Elsa Härn.
Sporthallen i Linköping dagen innan invigningen den 6 oktober 1956. Arkitekt Hans Westman. I Corren kunde man läsa: "Östergötlands första stora arena för inomhusidrott" och att den kunde nyttjas för konserter, föredrag, utställningar och konserter, Parken färdigställdes sommaren 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den 1 oktober 1955 öppnade Hennes första specialbutik för klänningar på St Larsgatan 27. Kiki Betzfeldt och Margit Sjödin bar nyheter från höstmodet. Första dagen visades höstmodet och kunderna fick varsin ros. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
En bisvärm slog sig ner på en cykel i juni 1953 under värmeböljan. På bilden ser man även linköpingsfotografen Arne Gustafsson dokumentera händelsen. Östgötens rubrik den dagen var fyndigt nog "Bicykel". Bi. Bisvärm. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Utgrävning Qvantenburg ,Genom utgrävning av Dalaborgs slott i Bolstad socken, Dalsland, har ett av våra mindre modeltidsfästen bragts i dagen, vilket erbjuder åtskilligt av intresse, icke minst därigenom att här för första gången yppats möjlighet att någorlunda rekonstruera en anläggning, vars huvudbyggnad varit till största delen uppförd av trä. Borgen är belägen på sätesgården Qvantenburgs ägor på en bcrgudde i Vänern omkring en kilometer nordost om Dalbergsåns mynning. provgrävning 1931 av Hjalmar Larsen.
Skioptikonbild. Tryck med motiv av skapelseberättelsen på dag 4. Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna. Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll och det blev morgon.
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet uppvikt en gång, adressida och sigill.
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevets första sida.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.