Kungligt besök i Växjö 1992. Poliser och allmänhet väntar vid residenset.
Från 299 kr
Baltutlämningen, januari 1946. Hamnen i Trelleborg, troligtvis på morgonen, 25 januari 1946. I bakgrunden syns det sovjetiska fartyget Beloostrov som skulle hämta balterna. Poliskonstapel Lennart Baugert, Växjö, till höger.
Rinkaby utanför Kristianstad. Fångläger för balter m.fl., januari 1946. Några poliser på patrull. Poliskonstapel Lennart Baugert, Växjö, till höger.
En militärpolis står med hjälm och bok i hand, samt batong hängande på sidan, vid en säng på logementet under 1960-talet.
Kvarterspolis Ola Candefors, Batong-Ola kallad, ses tillsammans med ett gäng ungdomar på Almåsgården i Lindome, år 1983. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Kvarterspolis Ola Candefors, Batong-Ola kallad, ses tillsammans med en man i Lindome centrum, år 1983. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Köpings kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling på Öland. Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen. Den ursprungliga kyrkan var av trä. Möjligen var det en stavkyrka uppförd under 1000-talet. Den ersattes vid 1100-talet av en mycket stor kyrka av kalksten, 42 meter lång och fyra meter bred. Den bestod av ett långhus med ett smalare kor och absid i öster. I söder var ett vapenhus uppfört under 1200-talet och på norra sidan en sakristia som tillkom under 1300-talet. Under 1100-talet tillkom ett torn i väster och på 1200-talet ett torn i öster. Kyrkan blev därmed en klövsadelkyrka. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn var en klockstapel belägen. Kyrkans interiör präglades av det treskeppigt välvda kyrkorummet. Koret var tunnvälvt medan absiden var försedd med hjälmvalv. Johannes Haquini Rhezelius som vid sin resa till Öland 1634 tecknade av kyrkorna har gett en god bild av Köpings medeltida kyrkas utseende. Under 1700-talet togs frågan upp om uppförandet av en helt ny kyrka. Beslutet fattades efter åtskilliga överläggningar att uppföra en kyrkobyggnad efter ritningar utförda 1799 av Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. År 1805 revs den gamla kyrkan med undantag av tornet. Sten från den rivna kyrkan användes som byggnadsmaterial i den nya. Kyrkan uppfördes 1805-1808 av murarmästare Johan Petersson, Kalmar. Invigningen förättades 1808 av biskop Magnus Stagnelius. Den nya kyrkobyggnaden bestod av ett rymligt långhus med brutet tak och en sakristia bakom koravslutningen i öster. Västtornet försågs med en åttakantig lanternin för kyrkklockorna. Interiören var av salkyrkotyp med ett trätunnvalv. Tvärs över kyrkorummet var ankarjärn spända. Så småningom uppvisade murarna sprickbildningar på grund av att sydmuren börjat sjunka. En förstärkning av grunden visade sig i längden omöjlig. Ur tanken att bygga om sydmuren uppstod istället att uppföra en helt ny kyrka. Hösten 1953 revs kyrkan med undantag från tornbyggnaden. De ritningar som den nuvarande kyrkan uppfördes efter 1954-1955 utarbetades av Ärland Noreen. Materialet består i huvudsak av röd kalksten, med inslag av grå kalksten. Utmed norra långsidan ligger delar av den medeltida kyrkans nordmur kvar. Alla yttermurarna är oputsade. Kyrkan består av ett långhus och avslutande korvägg i öster. Vid norra sidan är en sakristia belägen och under denna ett bisättningsrum. Tornet i väster bevarades. I lanterninen hänger tre klockor. Storklockan är enligt inskrift från 1622. Mellanklockan tillkom 1969. Lillklockan bär årtalet 1686. Kyrkorummet är indelat i tre skepp genom fem par kolonner av grå, huggen kalksten. Över mittskeppet spänner sig valv gjutet i betong av stjärnvalvskaraktär. Sidoskeppen är täckta av trätak. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Interiör från Sankt Larskyrkan 1901 och ännu bär rummet det ursprungliga uttryck den erhöll vid kyrkans nybyggnad åren 1801-02. I korets väggfält ses omfattande målningsutsmyckning av Pehr Hörberg. Predikstolen av Carl Fredrik Beuling är placerad på altaret för att betona predikans betydelse. Allt kringgärdat av ett halvrunt kor med pilastrar som bär upp en kraftfull takgesims.
Kvarterspolis Ola Candefors, Batong-Ola kallad, ses tillsammans med några undomar utanför Almåsgården i Lindome, år 1983. "Kvarterspolis Ola Candefors hjälper en mopedist med ljuset." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Kvarterspolis Ola Candefors, Batong-Ola kallad, ses tillsammans med en pojke som sitter på något slags fordon utanför Almåsgården i Lindome, år 1983. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Polisen patrullerar. Karl-Erik Olsson till vänster och Jan Svanberg till höger. Mannen bakom dem är Karl-Arne Jansson. Poliserna bär kommunikationsradio och batong. I bakgrunden ses porslinsaffären och butiker på Kapellgatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.