Här är ladugårdens baksida sedd från beteshagen med den egendomliga ladugårdsflygeln som är halvt sammanbyggd med ladugårdens gavel. Vad delen på gaveln innehållit är osäkert, möjligen lammhus. Där utanför ligger också en stor rishög, något som tog stor plats på gårdarna så länge man eldade i öppna eldstäder, när det sedan blev kakelugnar och järnspisar, blev det besvärligt att elda med sån här smulig småhuggen ved. Markerna runt parten är mycket stenbundna.
Från 299 kr
Ladugården är också i det lilla formatet, bestående av en troligen yngre stendel och en äldre buldel t h. med mellanliggande portlider. Foderloftet i trä med spåntak är ganska nytt. T v ligger ladan bakom tröskhuset, i mitten är det stall med hoimd, den lilla hoimdluckan syns ovanför grinden. Vad buldelen innehåller för något går inte att se pga grenhögen, någon av bodarna utanför bild innehåller säkert en vedbod.
Masse har tagit bilden från backkanten med fokus på hägnaderna och med gårdsparternas ladugårdstak skymtande över trädgårdens fruktträd. Här ser vi tre olika sorters tunar: en kullfallen vanlig bandtun ligger invuxen i buskar vid åkerdiket. Mot åkern står en räcktun med 5 räckar, vågräta gärdsel. Mot trädgården står en standtun, vars trolar, gärdsel, vilar mot en vanlig bandtun. Standtunarna har sitt ursprung i förhistoriska försvarsverk och har under senare århundraden används som skydd, främst för vinden, runt gårdens trädgård.
Här ser man att gårdstomten ligger lågt, höstregnen har mättat marken så vattnet flyter ovanpå. Den gamla gårdsplatsen öster om vägen låg lite högre. Man ser att ladugården troligen hade två fähusdelar med en genomkörning emellan. Längst bort var det lada. Taket är täckt med halm och har vindskivor med vingliknande avslutningar. Boden är nog en vedbod, mot vars bakvägg det står en väldigt hop med stör till bandtunar.
Med vykorts-producentens "Fågelstad järnvägsstation" menas här snarare utsikt från densamma, likväl som tryckets kvalitet berättar tidens måttliga krav. I blickfånget ser vi istället Eriksberg som tillbyggdes 1922 för att bland annat skapa en affärslokal på bottenplanet. Till höger därom ligger Järnvägshotellet som minner om tider då trafiken på järnvägen var livlig och orten var något av en järnvägsknut med möten av banor mellan SJ, FVÖJ och MÖJ.
Utsikt över Kisa 1902. Detta år invigdes Östra centralbanan, där linjen Slätmon-Hultsfred drogs genom orten, vilket kom att få avgörande betydelse för dess fortsatta utveckling. Ett exempel på framtidstro skymtas i bildens vänsterkant, där nytt affärshus är under uppförade på den så kallade Paristomten. Det mörka, oputsade huset till höger om bygget är Kullagården, för dagens betraktare mer känt som Café Columbia. Till höger i bild ligger det vid tiden helt nya stationshuset.
Vy mot Norsholms herrgård vid Motala ströms utlopp från sjön Roxen. Närmast, bortom träden, ligger godsets nya huvudbyggnad, uppförd under 1860-talet efter arkitekt Axel Kumliens ritningar. Till höger den lägre, gamla mangårdsbyggnaden, som på grunden till en från 1680-talet ofullbordad herrgårdsanläggning, erhöll sitt rådande uttryck i början av 1800-talet. Vid tiden för bilden ägdes godset av kapten Axel Abelin och hustrun Eva Elisabeth, född Broström.
Lerigt, spårigt och lantligt alldeles inpå kunten till centrala Linköping omkring förra sekelskiftet. Vid tiden benämndes den Tornygatan, stråket som ledde in till staden från gårdarna i norr och som vi sedan en tid döpt till Gråbrödragatan. Uthuslängorna till vänster tillhörde gården Kungsgatan 43, vars bostadshus då som ännu ligger utmed nämnda gata. Till höger skymtar de trähus som till största delen hörde till Biskopsgården. Domkyrkan måtte nämnas. Här med domens norra fasad mot betraktaren och ännu med sitt skifferbelagda sadeltak.
Ett av tiden påverkat fotografi som ändå ger en enastående vy över Högabacken söder om Rimforsa. Året är 1902 och närmast betraktaren ses Sjöstugan, som även burit namnen Strandhem och Mejeriet. Vid tiden för bilden bodde här stenarbetaren Axel Wilhelm Johansson och hustrun tillika mejerskan Anna Olivia Hag. Sannolikt ser vi dem på bilden i kretsen av grannar. I bakgrunden ligger det vitrappade Tävelstad missionshus.
Linköpings hamn 1902. Vid kaj ligger ångaren Linköping (III) som vid tiden gick på traden Stockholm-Linköping. Bakom ångaren ses stadens hamnpaviljong, ursprungligen uppförd vid mitten av 1880-talet men förlängd för större kapacitet 1895. Ovan paviljongen skymtar det 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Till vänster rusar ett godståg på Östra stambanan över ån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal.
Brahegatan i Gränna sommartid. Oscar Carlson affär närmast i bild. Ett barn står i dörren och en kvinna med hatt står intill. En man och en kvinna står utanför grannhuset i norr vars dörrar står vidöppna. Det är sannolikt herr och fru Wetterhall som äger fastigheten. Det ligger en grus/jordhög på gatan som därintill verkar uppriven. Det är möjligen omläggning på gång, från kullersten till gatsten. Trottoaren har alltjämt dubbla rader med borgmästarsten.
En mamma och en pappa med två små barn på en glasad verandra. Det minsta barnet i mammans knä. Det äldre barnet står på en trädgårdssoffa intill pappanTvå hundar ligger i varsin hundkorg. Detta är min farmor och farfar Hedvig Hård av Segerstad och Carl, Henrik Frodell. Det äldre barnet är min pappa Stig,Knut, Fredrik Frodell och det yngre hans bror. Bror Karl Gunnar Frodell.
Gävle hamn. Gävleån. Foto från södra mot östra hamnpiren. Pråmen till höger tillhör Korsnäs Bolag. Den låg här för att lossa "knubb" som såldes till ved. Utanför den ligger Åkerström och Co:s "Freja". Firman hade också båtarna "Flora", "Fama" och "Linnea". "Freja" och "Flora" gick på Norrlandet med passagerare. I mitten ses rospiggskutan "Valborg", skepparen hette Kalle Larsson och bor nu (1970) på Eskön. Foto ca 1905.
Kil station ligger vid Storgatan i centrala Kil. Det finns tre perronger där tåg avgår ifrån. Dessa nås via en spårövergång. Det finns dessutom en busshållplats utanför stationshusets entré. Den nuvarande stationen, ett tvåvåningshus i tegel, togs i bruk år 1879 i samband med tillkomsten av Bergslagernas Järnvägar (BJ). 1920 byggdes huset ut med bostadslägenheter. Sedan dess har endast invändiga förändringar gjorts. Stationshuset har två entréer. I stationshuset finns idag väntsal med toaletter, kafé och en biljettautomat.
1929 när Barcelona arrangerade världsutställningarna valde man att förlägga utställningsområdet till Montjuïc. Många av byggnaderna finns ännu kvar och används idag till museum och utställningshallar. Här ligger bl.a. Barcelonas mässhallar, Kataloniens nationalmuseum Museu Nacional d'Art de Catalunya och Poble Espanyol, ett slags friluftsmuseum över olika spanska arkitekturstilar. Svenska SJ deltog i denna värlsutställning i Spanien. Personen till vänster i bild är troligen Oscar Werner, medan personen till höger är snarlik Fridtjof Nansen.
Av de drygt 3000 tyska och baltiska soldater som flydde över Östersjön från det tyska brohuvudet i Kurland kom 1300 till Kalmar. De kom i pråmar och landstigningsfartyg på morgonen den 10 maj 1945. Innan de fick lägga till tvangs de lämna sina vapen i hamninloppet där de troligen ligger kvar. Merparten av soldaterna inkvarterades senare i tält på Kullö. De sjuka bereddes plats i Tullskolan. Samtliga fördes senare till Ränneslätt vid Eksjö varifrån några deporterades till Sovjet i den s k Baltutlämningen.
Gravkors på Floby Kyrkogård. Smeden Stålhandske i Floby hade förfärdigat gravkors för sin egen grav. Stålhandske var född den 11 mars 1825 i Färnebo i Värmland. Många valloner framför allt i Ekshärad tillverkade dylika gravkors. Hans smedja säges ha legat där nuvarande Floby församlingshem ligger. De många löven på korset symboliserar Livets träd. I bakgrunden på fotot synes östra kyrkogårdssmuren. Smeden Stålhandske, som hade 5 barn, dog den 28 januari 1919,
Gårdsinteriör. Längst bort i huset mitt för vagnarna i den öppningen, som syns där, var en brunn. En gång drunknade en man där. Det går en källåder genom alla fastigheterna på denna sidan torget. På Thulinstomten, som är nästa tomt, var också en brunn. På Flygarns, som ligger på andra sidan brandgatan från torget, var även en brunn. Det var gott, men lite vatten i de brunnarna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.