På samma plats där den nuvarande kyrkan i Mistelås är belägen har det funnits en medeltida kyrka, som ödelades av brand 1719. Den nya kyrkan som ersatte den nedbrunna sockenkyrkan uppfördes 1723. Den är byggd av knuttimrat, kraftigt ekvirke, som reveterats under 1800-talet. Sydväst om kyrkan står en rödfärgad, inklädd klockstapel. Genom 1855 års renovering fick kyrkan en nyklassicistisk prägel.
Från 299 kr
Nuvarande stenkyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av tidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Sockenstugan och ålderdomshemmet. Sockenstuga var den historiska byggnad där sockenstämma kunde hållas i en socken, eller andra slags möten, till exempel kyrkostämma. Sockenstugor byggdes i Sverige från 1600-talet, men ännu i slutet av 1800-talet saknade många platser en egen sockenstuga. De boende i socknen, prästerna undantagna, hade en förpliktelse att bidra till kostnaderna för underhållet av sockenstugan.
Sockenstugan och ålderdomshemmet i Målilla. Sockenstuga var den historiska byggnad där sockenstämma kunde hållas i en socken, eller andra slags möten, till exempel kyrkostämma. Sockenstugor byggdes i Sverige från 1600-talet, men ännu i slutet av 1800-talet saknade många platser en egen sockenstuga. De boende i socknen, prästerna undantagna, hade en förpliktelse att bidra till kostnaderna för underhållet av sockenstugan.
Gävle-Fredriksskans Fästning 1716-1717 anlades en skans som skydd för staden. Det byggdes en hög fästningsvall som på insidan hade tre bastioner för tio kanoner. Där fanns krutkällare, lavettskjul och en barack för besättning på 40 man. På 1800-talet förlorade befästningen sin betydelse och bestyckningen togs bort 1863.
Interiör av hemmansägare Ivar Edins manbyggnad, uppförd 1852. Norra kammaren sedd mot SV. Skänk från 1909 snickrad av Axel Svanbom. Smörbytta inropad på auktion omkr 1905 efter Johanna Åberg. Stolen har tillhört H.Edin. Dragkistan snickrad av A. Svanholm omkr. 1910, från mitten av 1800-talet. Tapeter och takbård från tiden omkr 1896.
Interiör från huvudbyggnaden på en gård i Tribäck. Ett skåp med brunmarmorerat ramverk med rosor på speglarna, som står ii förstugan, . Väggtapet med jaktcener från 1800-talet mitt. Dörrens speglar är björkmamorerade med bruna prick-klungor och insänkningar kring speglarna i grönt. Inanverk marmorerat i ek.
Landsbygdsvy utmed grusvägen vid Köpstaden i Onsala. Detta område ligger ungefär mitt i socknen, där flera vägar strålar samman, och lär ha varit en plats där man långt tillbaka bedrev köpenskap. Här fanns flera gårdar varav Bron är en gammal släktgård från 1600-talet, ombyggd 1870, och på Köpstaden 11:1 fanns en affär på 1800-talet vars innehavare hette Olsson.
Bebyggelse i Runsås i södra Onsala, med omgivande odlingslandskap och träddungar. Under 1800-talet låg gårdarna runt berget i Runsås med sina ägor ned mot Röde Holme och Vässingsö. Släkten Rundberg ägde då dem alla och fäderna var sjökaptener i många generationer.
Stolen inköpt på en auktion i Kristdala i början av 1930-talet. Stolen är tillverkad i slutet av 1700 - början av 1800-talet. En mycket sittriktig och stabil stol fogad med tappar och dymlingar. Har drag av rokoko, men torde vara ett bondesnickeri. Förg: svart med gulddekoration. Rygg-och sittklädsel broderad. Stolen var 1982 placerad i sommarstugan Paradiset, Mörtfors badanstalt.
Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Maria Tesch, f. 1850 d. 1936, drev fotoateljé på Nygatan 20 och 46 i Linköping 1873-1917. Filial i Eksjö. Firman överläts 1917 till Anna Göransson.
Brudparet Märta och George Johansson i Kvistegården, Daretorp. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Firman Ad. Lidwall i Tidaholm etablerades 1862. Mivis Lidwall f. 1856 och Adolf Lidwall drev den tillsammans med sin dotter Signe.
Ekornavallen, fornlämningsområde i Hornborga. Området är unikt genom att det har ca 60 fornlämningar från forntidens alla perioder. Bronsåldern representeras främst av ett stort röse. Området odlades på 1800-talet, men är nu vårdat och livligt besökt. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=160253
Ekornavallen. Fornlämningsområde i Hornborga. Området är unikt genom att det har ca 60 fornlämningar från forntidens alla perioder. Bronsåldern representeras främst av ett stort röse. Området odlades på 1800-talet men är nu vårdat och livligt besökt. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=160253
Alice Karlsson (född i Örgryte 1905-10-17, död 1997-10-08 i Kållered) uppvaktas på sin 90-årsdag på Gunnebo slott 1995-10-17. Hon blev 107 år och var den sista Kålleredsbon som var född på 1800-talet. Till höger står systern Karola Karlsson (född i Örgryte 1898-06-08, död 2005-07-27 i Kållered).
Stadshistoriska utställningen i arkivhuset. Modell som visar hur Jönköpings slott kan ha sett ut i början av 1700-talet, innan den förödande branden år 1737. En liten modell som visar hur området såg ut i början av 1800-talet. Modellen är framtagen av A6 försvarsmuseum.
Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.