Marbäck
Från 299 kr
Onsala 46:1,
Onsala 46:1
fotoalbum
Radiostationen i Grimeton med radiomasterna i bakgrunden. Byggnationerna inleddes vid årsskiftet 1922-23 och två år senare stod stationen klar vintern 1924. År 2004 skrevs Grimeton Radiostation in på världsarvslistan av Unescos världsarvskommitté. Under första världkriget konstaterades svårigheter med att hålla kontakten med omvärlden via då existerande telegramkablar. 1920 föreslogs att Kungl. Telegrafverket skulle försöka åstadkomma en trådlös förbindelse med USA över Atlanten. Lösningen skulle vara en så kallad ”storradiostation” som skulle underlätta kontakterna med de emigrerade svenskamerikanerna såväl som främja affärsuppgörelser och statsangelägenheter. Avståndet till USA skulle vara så kort som möjligt och gå fri från större landmassor, och kom fram till att mellersta Halland var lämpligt för en sådan radiostations placering. Cirka 1,5 år efter starten i Grimeton hade man kommit ner till en sändningstid på 17 minuter för ett telegram mellan Sverige och New York.
Dagen var den 3 oktober 1913. Några minuter efter klockan tre på eftermiddagen larmades brankåren i Linköping till en eldsvåda i den så kallade Bergdahlska gården på Storgatan 18. Då kåren kommit till platsen välde rök ut genom taket utefter husets hela längd, men endast i flygeln mot Snickaregatan hade elden brutit igenom taket. Som tur var det nära till brandposter och efter en kraftfull insats var branden under kontroll. Gården, som ägdes av disponent Hjalmar Larsson, var redan före branden fallfärdig och skulle rivas. Bostadslägenheterna på övervåningen var sedan endast ett par dagar lyckligtvis tömda och obebodda. I gatuplanet fanns ännu ett skomakeri och en plåtslagarverkstad. Man spekulerade om brandens orsak fanns att finna i verkstaden bristfälliga ässja eller kunde sökas i att gården en tid varit tillhåll för objudna gäster som möjligen hanterat eld oförsiktigt.
Dagen är den 3 oktober 1913. Några minuter efter klockan tre på eftermiddagen larmades brankåren i Linköping till en eldsvåda i den så kallade Bergdahlska gården på Storgatan 18. Då kåren kommit till platsen välde rök ut genom taket utefter husets hela längd, men endast i flygeln mot Snickaregatan hade elden brutit igenom taket. Som tur var det nära till brandposter och efter en kraftfull insats var branden under kontroll. Gården, som ägdes av disponent Hjalmar Larsson, var redan före branden fallfärdig och skulle rivas. Bostadslägenheterna på övervåningen var sedan endast ett par dagar lyckligtvis tömda och obebodda. I gatuplanet fanns ännu ett skomakeri och en plåtslagarverkstad. Man spekulerade om brandens orsak fanns att finna i verkstaden bristfälliga ässja eller kunde sökas i att gården en tid varit tillhåll för objudna gäster som möjligen hanterat eld oförsiktigt.
Vykort föreställande Lusitania. Hon byggdes 1905-0906 och var då världens största fartyg. På sin sista färd lämnade Lusitania New York den 1 maj 1915. Fartyget blev den 7 maj torpederat av en tysk ubåt (U-20) vid Old Head of Kinsale utanför Kinsale på Irland. 1198 av de 1959 personerna ombord dog vid förlisningen. Fartyget fraktade dock inte bara passagerare utan även ammunition, vilket är den troliga förklaringen till att U-20:s enda avfyrade torped fick en så kraftig effekt på detta enorma fartyg. Enligt vittnesmål bland annat från fartygets befälhavare kapten Turner och överlevande passagerare träffades Lusitania av en enda torped. Endast sekunder därefter inträffade en mycket kraftigare explosion. Fartyget fick slagsida och gick under endast 18 minuter efter torpederingen. Även U-20:s befälhavare kaptenlöjtnant Walter Schwieger lär ha uppgivit och infört i loggboken att endast en torped avfyrades. Sänkningen av Lusitania ledde till krav på att USA skulle gå med i kriget mot Tyskland. Detta skedde dock först 1917.
Dubbelporträtt av två män på framkallad hinna fäst på en metallplåt (s k ferrotyp). Männen bär mörk resp. ljus rock, vita skjortor, svarta flugor och plommonstop. Mannen till vänster bär helskägg och mustasch, mannen till höger endast mustasch. På plåtens baksida bild av fotografiautomaten och en kvinna i lång klänning som sitter på en stol utanför och låter sig fotograferas. Till höger text på sex olika språk: "Fotografisk automat Bosco". På ramens baksida texten: "Inom 3 minuter" på fyra olika språk. Pappfodral med text på framsidan: "Minne af Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897. Fotografi-Automaten Boso. Bilden får ej beröras förrän den är torr. Bilden får ej torka i solen". Ferrotyp. Nordiska museet inv.nr 255446
M/S Argentina som tillhörde Rederi AB / Johnson Line ligger för lastning vid Frihamnspiren i Göteborg. Destinationen för resan är Buenos Aires i Argentina, en resa som anträddes 3 april 1942. I lasten ingick bland annat papper från AB Papyrus. M/S Argentina gick i lejdetrafik under Andra Världskriget och resan till Buenos Aires gjordes i sällskap med bolagsfartyget Annie Johnson. Från Buenos Aires gick man senare vidare till Santos i Brasilien. 15 juli 1942 lämnade man Santos i följe med Svenska Amerika Mexiko Liniens M/S Uddeholm. Den 6 juli körde de två fartygen på en tysk minspärr 30 sjömil sydväst om Kristiansand. Först gick Uddeholm på. Där klarade sig hela besättningen. Därefter var det M/S Argentinas tur. Detta fartyg sjönk på två minuter. Fyra man omkom varav två ur besättningen, en kontrollofficer och en passagerare.
Lastning i hamnen. Fartyget är M/S Argentina ägt av rederiet Rederi AB Nordstjernan / Johnson Line. M/S Argentina som tillhörde Rederi AB / Johnson Line ligger för lastning vid Frihamnspiren i Göteborg. Destinationen för resan är Buenos Aires i Argentina, en resa som anträddes 3 april 1942. I lasten ingick bland annat papper från AB Papyrus. M/S Argentina gick i lejdetrafik under Andra Världskriget och resan till Buenos Aires gjordes i sällskap med bolagsfartyget Annie Johnson. Från Buenos Aires gick man senare vidare till Santos i Brasilien. 15 juli 1942 lämnade man Santos i följe med Svenska Amerika Mexiko Liniens M/S Uddeholm. Den 6 juli körde de två fartygen på en tysk minspärr 30 sjömil sydväst om Kristiansand. Först gick Uddeholm på. Där klarade sig hela besättningen. Därefter var det M/S Argentinas tur. Detta fartyg sjönk på två minuter. Fyra man omkom varav två ur besättningen, en kontrollofficer och en passagerare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.