Ett vitmålat källarutrymme fullt med diverse saker samt en Loppis-skylt som ligger på golvet, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. I taket ses tjocka rör och till höger ett avlångt litet fönster. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Från 299 kr
Av de drygt 3000 tyska och baltiska soldater som flydde över Östersjön från det tyska brohuvudet i Kurland kom 1300 till Kalmar. De kom i pråmar och landstigningsfartyg på morgonen den 10 maj 1945. Innan de fick lägga till tvangs de lämna sina vapen i hamninloppet där de troligen ligger kvar. Merparten av soldaterna inkvarterades senare i tält på Kullö. De sjuka bereddes plats i Tullskolan. Samtliga fördes senare till Ränneslätt vid Eksjö varifrån några deporterades till Sovjet i den s k Baltutlämningen.
Flygsfors grundades 1809 för tillverkning av fönsterglas. Verksamheten upphörde 1920, men återupptogs 1930 under ny ledning för tillverkning av speciella belysningsglas, även pressglas och prydnadsglas.Under 1949-56 var Paul Kedelv (1917-90) verksam som formgivare och ritade då de s.k. coquilleglasen, färgade skålar och vaser i underfångsglas. Bruket lades ner 1979. Ortnamnet är från brukets anläggning. Första ledet är oklart. ( jfr Flögstorp ) -fors kommer av att bruket ligger vid en fors i Ljungbyån. ( NE )
Fredagen den 2 december 1955 öppnades Bredgatan för trafik. Corren och Östgöten beskrev husen som av Högsta modernitet. I botten av höghuset närmast ligger en livsmedelsbutik och klädbutiken Raffi. Till höger går Drottninggatsbacken. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Harbergska gården, detalj av målning på väggen målad 1886, signerad A. Roth. Axel Roth var en kringresande målare, verksam bland annat i pataholmstrakten, med naiva beställningsbilder av bond- och herrgårdar. Harbergska gården är ett byggnadsminne som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Det är en köpmansgård som troligen är uppförd på 1840-talet. Gården är timrad i två våningar under tegeltak och har locklistpanel. I bottenvåningen finns inredning från 1880-talet, då huset användes för bad- och brunnsverksamhet.
Denna vackra sommardag tar Masse flera bilder i Botelsgrannlaget, bl a denna från Bodins ladugård. Här ser vi en fähusdel med hoimd, hörum i sten under agtak och en laddel i bulteknik med framförvarande tröskhus, båda under halmtak. Stora flovedstravar står framför tröskhuset, en hög med trolar, gärdsel eller tvaitar, bakar ligger bredvid, samt en hög huggen ved framför hoimdluckan. Till vänster står ett dass med oregelbundet takfall. Stigen ut till ladugården går troligen bakom busken t h.
Här ser vi manbyggnaden från söder en sommardag med vajade rågåker i förgrunden. Manbyggnaden ser ut att vara i bra skick med rätt nytt spåntak och hela väggar och fönster. Bakom den stora oxeln ligger brygghuset, t v står en stor vedstapel, som stängde av gårdsplanen mot de öppna markerna i norr. Det är lite svårt att tänka sig att detta ställe revs några år efteråt.
Det här är parten neråt stranden, som ligger på den ursprungliga gårdstomten, parten Bild 1088-1097 är uppflyttad, när är ännu inte känt. På bilden ser vi brygghuset, som ser lite slitet ut, men är inte äldre än tidigast 1800-talets mitt. Gissningsvis innehöll högra delen brygghus med bakugn och vänstra delen drängkammare och loftet var nog magasin. Märkligt hög skorsten, som på många andra hus i Lau. Åskledare (?) på gaveln, verkar farligt. Man ser såna här höga smala stänger på många byggnader.
Per Häglunds brygghus var nog ursprungligen ett litet bostadshus från 1700-talet, en bulenkelstuga som man köpt nånstans och flyttat hit och rett in till brygg- och bakhus. Man kan ana bulstommen genom reveteringen. Det ser faktiskt ut som det ligger faltak på faltak! Per Häglund flyttade 1919 vid 84 års ålder till sonen Lars Pettersson vid Bönde och boplatsen övergavs och revs efter ett par år. Man ser på brygghuset att det inte haft något underhåll på länge.
Ladugårdens baksida med tröskhuset, vars öppningar byggts igen. Halmtaken är någorlunda i skick. På gavlarna finns breda vindskivor, vars ändar sticker upp över nocken formade som djurhuvuden, vilket var det gängse sättet att pryda ett halmtak i Lau. Framför ladporten står en vagn och utanför stallet ligger en stor gödselhög. Vid stallgaveln ser det ut att ligga löshö, som borde tagits in genom luckan där. Intill skymtar lammhusets/vagnbodens gavel.
Masse har tagit en intressant överblicksbild av Böndes västra parter. Till vänster ser vi Lars Petterssons part med den alldeles nybyggda ladugården och manbyggnaden som syntes på Bild 684. T h ser vi Lars Johanssons manbyggnad, som revs strax efter denna bild togs. Dessa två manbyggnader samt Reinhold Levanders, som ligger alldeles th utanför bild, är påfallande lika varandra. Man har säkerligen hjälpt varandra att bygga, men varifrån fick man intrycken till stilen?
Här visas en storbåt eller tremänning upp vid Hörte fiskeläge, som ligger i Burs och inte på När. Som synes är den betydligt större än fisbåten på Nr 390. Den har 4 årtullar och seglades med tre master med sprisegel, alltså ett på höjden rektangulärt segel som hölls uppe med en diagonal s k spristake. Man kunde också ha små toppsegel. På den främre masten hade man trekantiga segel fram mot stäven, den närmast masten hette fock och den yttre hette klyvare.
Den här parten ligger alldeles väster om Kotorget. Den kom till på 1720-talet, då en klyvning av ursprungsparten skedde. Enligt Lauboken skall denna manbyggnad ha varit uppförd 1870. Det kan stämma med det utseende huset har med källare, utdraget tak och fönstrens placering på långsidan. Men huset har ingen sockel, vilket det borde ha haft, och dörren är 1700-talsmässig. Manbyggnader med s k pulpetfrontespiser var tämligen vanliga i Lau, men dess hus hade i regel brutna tak som Liffride, Bönde och Kauparve.
Masse har stått nere i betåkern och tagit denna bild av partens uthus. Från vänster ser vi magasinet med fähus, sedan tröskhuset som är tillbyggt mot ladan och där står dasset. Sedan ser vi ladan med halmtak med de obligatoriska dekorativt utformade vindskivorna. Mot ladans gavel står hopar med trolar och stör till bandtunar. T h ligger en halmstack, skörden var tydligen god förra året och all halm fick inte plats inne.
Vinterveden är huggen och ligger på tork, för att i augusti bäras in i vedboden, som nog ryms i magasinets högra halva. Vad den andra halva använts till är oklart. övervåningen är just magasin, det ser man på alla vädringsluckorna. När det var torr luft och lite vind, öppnade man luckorna och öste säden genom att kasta den upp i luften, så var man tvungna att göra före fläktarnas tid så säden inte möglade. I bakgrunden skymtar några av grannpartens uthus.
Här har Masse stått vid staketet vid sin tomt och tagit en bild av oxeln utanför stugan, se också Bild 1398. Oxlar har efter Masses tid bitvis blivit något av karaktärsträd på Lausbackar. Bakom oxeln alldeles framför räcktunen går vägen upp till Söderlunds. Den inhägnade hagen var förr åkrar, troligen för länge sedan tillhöriga gården Bogs, som antagligen försvann vid digerdöden 1350. Marken ligger nu under Smiss och används inte längre.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.