Hällristningar av fartyg och människor mm. Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Återinvigning av Egby kyrka efter restaureringen. Kyrkan anses från början varit en liten absidkyrka från 1100-talet. Under 1200-talet förhöjdes murarna i långhuset och valv slogs som bars upp av en kraftig mittpelare. Kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av försvarskyrka. Kyrkan försågs under 1300-talet med sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. 1817 genomgick kyrkan en större ombyggnad. Ett kyrktorn uppfördes med lanternin för kyrkklockorna. 1200-talets kyrkorum förändrades radikalt genom att valven raserades, triumfbågen utplånades. Huvudingången förlades till det nybyggda tornet. Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. (Hämtat från Wikipedia)
Hällristningar av bland annat fartyg, en man studerar desssa. Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
Bild på hällristningar. Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
Karvsnitt. Karvsnitt är en dekorativ träskärning i geometriska mönster. Karvsnitt skärs ofta med vanlig, mycket vass täljkniv eller med speciella karvsnittsknivar i breda, djupa skåror med släta sluttande snittytor. De enklaste karvsnitten är uddsnitt och nagelsnitt samt en blomma där blombladen tecknas av cirkelbågar från periferin på en cirkel med samma radie som bågarna, det vill säga den vanliga sexdelningen av en cirkel. Karvsnitten kan göras i mycket enkla men även i mycket konstfärdiga geometriska mönster. Karvsnitt var vanligt i Europa framför allt under gotiken och 1600-talets början, och hade en renässans under Nationalromantiken. Tekniken används fortfarande inom folkkonsten i bland annat Norden, Ryssland och Indien. Vanliga föremål som dekorerats med karvsnitt är kistor, svepaskar, andra askar och skärbräden. Beställare Alb. Friberg. St. Eriksgatan 10. Ur Walter Olsons negativsamling.
Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
Engesberg. 1947. Badvik med campingplats och vandrarhem. Där anlades på 1970-talet en hamn för trålare, i viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet ett mycket stort lantställe. Engesberg köptes 1891 av Gävle stad för att användas som industriområde. Så blev det inte. Det kom ett uppfostringshem för pojkar till platsen 1915, hade startat i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg ombildades 1927 till skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende och utbyggnad. I herrgårdsbyggnaden öppnades 1979 en servicebutik och i annexet finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknadsfördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Norrlands-Posten.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet. Spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIk. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Engesberg lusthus. 1947.En badvik med camping och vandrarhem. Anlades på 1970-talet en fiske-hamn för trålare, i viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet, ett stort lantställe, men köptes 1891 av Gävle stad för att användas som industri-område. Så blev det inte. 1915 flyttades ett upp-fostringshem för pojkar till platsen. Hade startats i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg blev 1927 ett skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende. I herrgårds-byggnaden öppnades 1979 en servicebutik och en servicebutik, i annexet finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknadsfördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Gefle Dagblad.
Engesberg. 1947. Engesberg ligger på Norrlandet i Gävle kommun, en badvik med campingplats och vandrarhem. På 1970-talet anlades en fiskehamn för trålare. I viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet ett stort lantställe. Engesberg köptes 1891 av Gävle stad för att bli industriområde. Så blev det inte. 1915 flyttade ett uppfostringshem för pojkar till platsen. Hade startats i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg blev 1927 ett skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende och utbyggnad. I herrgårds-byggnaden öppnades 1979 en servicebutik och i annexet, den äldsta byggnaden, finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknads-fördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Arbetarbladet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.