I samband med att byggandet av hyreslägenheter tog fart under 1950-talet började byggmästare Ivar Tegnander tillverka egna köksutrustningar. Verksamheten expanderade och under 1960-talet bildades AB Standardsnickerier, senare Kalmarkök, som tillverkade köksinredningar för såväl flerbostadshus som villor. Verksamheten bedrevs i kvarteret Giraffen. När den upphört övertogs lokalerna av Kooperativa Förbundet som öppnade Obs! stormarknad.
Från 299 kr
Vägstation R1, Mullsjö. Vägstationens huvudbyggnad, nybyggd, markberedning pågår. Från vänster garage, kontor, verkstad. Trappan upp till kontoret med smidesräcke med smidd text "VoV". Under 1950- och 1960-talet fick många nybyggda vägstationer dessa räcken. Personbil på garageplan, tre manspersoner vid gaveln. Portar till verkstaden på gaveln.
Likt många svenska städer fick Linköping på 1960-talet ett stort och centralt placerat varuhus. I de flesta fall var det ett Domus ur Koperativa Förbundets varuhuskedja som uppfördes. För Linköpings del omdanades området radikalt. Den stora byggnaden kom närmast att täcka kvarteret Disponenten och det som blev kvar efter saneringen blev utlagt till torg. Bilden visar varuhusets fasad mot Repslagaregatan.
Motiv från Nykvarn norr om Linköpings centrala delar. Platsens läge utmed Stångån och Kinda kanal med anslutning till Göta kanal gav motivation för industriell etablering av skilda slag. På bilden Nykvarns Snickerifabrik och bortom Kallerstad tegelbruk som från 1898 till 1960-talet låg på östra sidans lerhaltiga jord.
Från 1960-talet märktes en ökning av antalet anställda vid Östergötlands museum. Nya uppdrag och specialisering skapade med tiden trångbodhet och lösningen blev den så kallade Gula paviljongen som placerades i museiparken invid museet. Situationen kom att råda tills en ny administrationsbyggnad stod färdig 1989.
I början av 1960-talet beslutade Linköpings stadsfullmäktige att projektera för en ny stadsdel, benämnd Skäggetorp. Marken som staden inköpte för ändamålet upptogs i stora drag av ägorna till Nygård. Bilden visar gårdens manbyggnad, en av få byggnader i området som undandrog sig rivning. Den kom istället att renoveras och få ny funktion som ungdomsgård i den nya stadsdelen.
Gårdshus från Ekmanska gården i Linköping. Då som nu med ett naturligt något undanskymt läge. Med nu menas även husets senare placering i friluftsmuseet Gamla Linköping, dit gårdens samtliga byggnader återuppfördes i början av 1960-talet. Gårdshuset inrymde från 1905 verkstad för gårdens ägare tillika plåtslagaremästare August Leonard Ekman. Här på sitt ursprungliga läge 1950.
Under det sena 1960-talet utfördes genomgripande arbeten utmed Kungsvägen i Mjölby. År 1968 kom trafikleden att återinvigas med bland annat nya broar över Svartån. Av den intilliggande bebyggelsen revs det som ansågs uttjänt och på tomterna uppfördes nytt för ett modernare centrum. Här läggs grunden till Kungshallshuset.
Likt många svenska städer fick Linköping på 1960-talet ett stort och centralt placerat varuhus. I de flesta fall var det ett Domus ur Koperativa Förbundets varuhuskedja som uppfördes. För Linköpings del omdanades området radikalt. Den stora byggnaden kom närmast att täcka kvarteret Disponenten och det som blev kvar efter saneringen blev utlagt till torg. Bilden visar varuhusets fasad mot Drottninggatan.
Ekmanska gården på adressen Ågatan 43 i Linköping. Gården är uppkallad efter plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär. Huset flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping i början av 1960-talet. I förgrunden pågår rivningsarbete i kvarteret Borgaren.
Fattigvårdens anläggning utefter Hamngatan i Linköping. Först 1930 kunde de undermåliga lokalerna till största delen tömmas till förmån för nytt boende och behandling vid det då nyuppförda Hjälmsäters ålderdomshem. Ett fåtal platser för äldre fanns dock kvar ända tills byggnaderna revs i början av 1960-talet. Foto 1949.
Sunlit Nights Land Cruises tåg. Dollartåg är ett kryssningståg som under 1950-och 1960-talet befordrade främst utländska turister från Stockholm till norra Sverige. Tåget uppkom som ett försök att minska efterkrigstidens valutabrist och man riktade sig i första hand till köpstarka amerikanska turister.Tågvärdinna på kryssningståget.
Sunlit Nights Land Cruises tåg. Dollartåg är ett kryssningståg som under 1950-och 1960-talet befordrade främst utländska turister från Stockholm till norra Sverige. Tåget uppkom som ett försök att minska efterkrigstidens valutabrist och man riktade sig i första hand till köpstarka amerikanska turister. Vid baren på kryssningståget.
Från vänster: SJ DFo20 4258, före detta BJ DFo4 294, tillverkad år 1928 av AB Svenska Maskinfabriken. SJ Do52 2634, tillverkad år 1922 av SJ Huvudverkstad, Örebro. SJ WLBo12 2764 tillverkad år 1929 och SJ WLAo2b 2808, tillverkad år 1930. Tillverkare Waggonfabriken, Arlöf. Vagnarna ingick i den så kallade Fyrbåksexpressen i Göteborgs hamn i slutet av 1960-talet. Fyrbåksexpressen lades ned 1971.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16, tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 övergick loket till Statens Järnvägar SJ och fick littera SJ N6p 3163. I början av 1960-talet såldes loket av SJ till Hå Vallviks Järnväg. Det såldes 1969 till Roslagsbanans museiföreninge.
Sunlit Nights Land Cruises tåg. Dollartåg är ett kryssningståg som under 1950-och 1960-talet befordrade främst utländska turister från Stockholm till norra Sverige. Tåget uppkom som ett försök att minska efterkrigstidens valutabrist och man riktade sig i första hand till köpstarka amerikanska turister. Sovkupé i kryssningståget.
Linjebild vid Mjellijokk mellan Stordalen och Abisko. Till vänster över axeln på en av banarbetarna ser man det på 1960-talet rivna kombinerade pumphuset och banvaktstugan nr 521 med vars pump man pumpade upp vatten ur Mjellijokksbäcken till ångloken. Banunderhåll pågår, stoppning. Det man lyfter spåret med kallas groda ligger till vänster.
Sunlit Nights Land Cruises tåg. Dollartåg är ett kryssningståg som under 1950-och 1960-talet befordrade främst utländska turister från Stockholm till norra Sverige. Tåget uppkom som ett försök att minska efterkrigstidens valutabrist och man riktade sig i första hand till köpstarka amerikanska turister. Tågvärdinna på kryssningståget.
En staty över Nils Ericson av John Börjeson restes 1893 i den dåvarande Järnvägsparken i Stockholm (som låg söder om stationshuset, men som försvann då Centralbron byggdes), men flyttades under 1960-talet till sin nuvarande plats utanför Stockholms centrals huvudingång på Vasagatan.
Denna byggnad var belägen i hörnet av Lidgatan / Danska vägen. Den innehades av konditor Fredriksson och hans familj tills den inköptes av staden och införlivades med Mössebergsparken. Café och matservering. Revs under första hälften av 1960-talet. På platsen är nu lekplats och grönområde mellan vandrarhemmet och Danska vägen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.