Ett rött bostadshus med tio fönster i rad, tre våningar högt, och tre entréer. På taket finns fyra skorstenar. Vid sidan av ligger två mindre stugor. Huset är en kopia av "Byggninga" som var arbetarbostäder till Anderstorps fabriker i Lindome. Se även 1994_0992 och 1994_0993. Harry Bergmans "gubbar" (träfigurer).
Från 299 kr
Ett rött bostadshus med tio fönster i rad, tre våningar högt, och tre entréer. På taket finns fyra skorstenar. Vid sidan av ligger två mindre stugor. Huset är en kopia av "Byggninga" som var arbetarbostäder till Anderstorps fabriker i Lindome. Se även 1994_0992-1994_0994. Harry Bergmans "gubbar" (träfigurer).
Ett rött bostadshus med tio fönster i rad, tre våningar högt, och tre entréer. På taket finns fyra skorstenar. Vid sidan av ligger två mindre stugor. Huset är en kopia av "Byggninga" som var arbetarbostäder till Anderstorps fabriker i Lindome. Se även 1994_0993. Harry Bergmans "gubbar" (träfigurer).
Fabriker för textilindustri inom kvarteret Gamla Holmarna i Norrköping 1950. I samband med upprustningarna och förändringarna av det gamla industrilandskapet till det nuvarande kulturlandskapet har en stor mängd arkeologiska undersökningar gjorts. Inom kvarteret Gamla Holmarna har det hittats lämningar från ett mässingsbruk i holländskt tegel från 1600-talet och rester från kvarnbyggnader från så tidigt som 1000-talet. Sålunda kan sägas att kvarteret Gamla Holmarna representerar Norrköpings industriella historia. I den höga byggnaden till höger drev Axel K Bergwall en vadd- och trikåfabrik från 1910.
Till vänster Lasarettsparken och Järnvägsgatan eller Rantavägen. Den större byggn. är S:t Olofsgatan 11, den mindre byggn. framför var Hultings hus. Det mörkare partiet i förgrunden är Falebäcken. Den kom från Annedal, flöt genom lasarettsområdet ned till Ället. I kvarteret Fabrikören (vid Forss fabriker) flöt den samman med Ällabäcken. Falebäcken vid nuv. Frejagatan fanns kvar 1904, varför fotot varit tagit senast detta år. Byggnaden närmast: Gamla slöjdskolan bygges (omkr. 1890-1900).
Fru Gurli Andersson arbetade deltid på Wahlbecks fabriker. Familjen Andersson arbetade på solrosgatan 4 A i Valla. Lägenheterna var nybyggda av Riksbyggen. Hyran var år 1950 för en lägenhet på 61 kvadrat, 130 kr. I köket fanns elspris och kylskåp. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Direktör Olle Wahlbeck vd på Wahlbecks fabriker. Företaget, vars huvudprodukter var rep och mattor, hade 580 anställda. Wahlbecks grundades år 1877 som ett repslageri. Verksamheten växte och efter första världskriget inleddes tillverkningen av mattor. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Hjalmar Johansson och Karl Karlsson förbereder sisal för kardning på Wahlbecks fabriker. Företaget, vars huvudprodukter var rep och mattor, hade 580 anställda. Wahlbecks grundades år 1877 som ett repslageri. Verksamheten växte och efter första världskriget inleddes tillverkningen av mattor. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
'Bildtext: ''Sjö i svacka. Riktning 152.'' :: Vy över berghällar med barrträdsvegetation och i lägre parti vattensamling, sjö. I fonden syns byggnader / fabriker. :: :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Ninnie Tobiasson (född Johansson 1937) promenerar nedför Krokslättsskolans skolbacke med dottern Ilse (född 1960, gift Glimberg) liggandes i barnvagnen. De har varit på besök hos mormor och morfar som bodde i en lägenhet snett mittemot skolans framsida (byggnaden är riven). Familjen har sett ett TV-program då prinsessan Margret (1930 - 2002), grevinna av Snowdon, år 1960 gifte sig med Anthony Armstrong-Jones (1930 - 2017). I fonden mellan träden skymtar Krokslätt och dess fabriker till höger.
Längst upp i backen skymtar gamla sjukstugan, f.d polishuset och där Mölndals museum tidigare låg (1986-2002), Norra Forsåkersgatan 19 år 2001. Till vänster ses "Pannemans". Huset byggdes av en tysk man som drev ett sockerbruk. Efter detta ligger "Kiste-Pers". Här bodde en man som kallades Kiste-Per. Han byggde likkistor åt Korndals fabriker. När en arbetare avled fick familjen en kista av fabriken. På höger sida ses Papyrusområdets fastighet.
Byggnadsdokumentation av Akzo Nobel på Ågatan 44 i Lackarebäck, 2000-02-15. Fasad mot söder. Akzo Nobel driver en verksamhet inom läkemedel, färg och kemi i ett 80-tal länder runt om i världen, varav ett 30-tal fabriker finns i Sverige. I området Bohus och Skoghall ansvarar Akzo Nobel Base Chemicals Sweden mest för den svenska kloralkaliverksamheten, vilket omfattar klor, natriumhydroxid, saltsyra och natriumhypoklorit. Man tillverkar också monoklorättiksyra (MCA) i Skoghall för Functional Chemicals räkning. Relaterade motiv: 2004_0630 - 0652.
Stensjön i vinkel mellan Strandgatan och Rådavägen. Isuppstagning vid Mustads fabriker (margarintillverkning). Fabriken anlades 1898 vid Stensjön, Mölndal efter att flyttat från Vändersborg. Stensjön var mycket lämplig plats då man vintertid från sjön kunde ta upp sitt årsbehov av is som på den tiden var nödvändigt då man ej hade tillgång till kylmaskineri. Från höjdområden kring fabriken kunde man få fram ett ypperligt gott källvatten, också det nödvändigt vid margarintillverkningen. Okänt årtal.
Under middagsrasten den 16 maj år 1952 höll Svenska frälsningsarmén en sångstund på Wahlbecks fabriker i Linköping. Många människor flyttade från landsbygden och var ovana vid fabriks- och stadsmiljön. Detta ledde till att personalvård blev viktigare efter andra världskriget. Wahlbecks tillhör de företag som under femtiotalet arbetade för arbetsmiljön. Den mest omtalade åtgärden var att man anlade en pool framför kontoret. .. 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Butikslokal med provdocka Fotografens ant:Thorells Kappaffär på Västra Torggatan. (Int). 1935. År 1905 grundade direktör Alwar Torell manufaktur- och damkonfektionsaffär med lokal i fastigheten Tingvallagatan 9. Tillsammans med sonen, Sven Torell, startade han år 1933 A.-B Torells Kappor för enbart damkonfektion i nya lokaler men i samma fastighet. Rörelsen hade under årens lopp utvidgats betydligt och år 1935 öppnades filial vid V. Torggatan 12 med benämning Kappaffären Modellen. Försäljningen omfattade kappor, dräkter, klänningar och pälsar från landets förnämsta fabriker. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Evedals fabrik. Från Frankrike kom Alois Béha. Han hyrde på 1880-talet det f.d. Gilckska färgeriets lokaler vid Västerbro men redan 1889 uppförde han, vid Viskan i norra delen av staden, en fastighet och startade egen färgeri- och blekerirörelse. Efter hustrun Eva fick fabriken namnet Evedal, något som lever kvar i såväl Evedalsbron som Evedalsgatan i dess närhet. Efter flera konkurser övergick fabriken i Johan Skoglunds ägo men Béha stannade kvar som färg- och blekmästare. Senare finner vi honom som färgmästare på Nordens fabriker. Hustrun Eva var konstnärligt och praktiskt lagd och startade på Östrlånggatan sin Rit- och Tapisseriverkstad.
Sven Olof Olsson kommer upp ur underjorden från ingången till det som en gång var syratornet "Sodom", april 1993. På 1870-talet byggdes syratornet "Sodom" strax intill Royens gata och innanför Franckegatan. Där tillverkades svavelsyrlighet som leddes i blyrör ner till Stora Götafors. Där framställdes pappersmassa enligt sulfitmetoden. I Rosendahls fabriker (pappersbruket) gjordes sedan papper. Syrligheten var starkt frätande. Blyrören lades därför i en kulvert med tegelvalv och nedgångshål, så att rören lättare skulle kunna ses över. "Sodoms torn" är rivet och kulverten har inte varit i bruk sedan dess. För att man ska kunna se in i kulverten gjorde Gatukontorets parkavdelning 1992 i ordning kulverten och dess trappa. Relaterat motiv: 2003_0358.
Vy från Gamla torget mot backen Kråkan i riktning mot öster. Till höger skymtar Forsebron. Till vänster ser man restaurang Corpus Pizza (Gamla torget 45B) och bakom detta pågår sanering av miljögifter från Soabs fabriker inför nybyggnation av bostäder på Kvarnbyterrassen. I samband med denna fotografering pågick en 80-talsutställning på Mölndals stadsmuseum, 17 maj 2014 – 4 oktober 2015, vilket syns på vimplarna till höger i backen. Längre upp ser man f.d strumpfabriken Strumpan (beigt, högt hög), där Mölndals stadsmuseum ligger, vars fasadvepa hänger på kortväggen.
Ingången till det som en gång var syratornet "Sodom", år 2001. På 1870-talet byggdes syratornet "Sodom" strax intill Royens gata och innanför Franckegatan. Där tillverkades svavelsyrlighet som leddes i blyrör ner till Stora Götafors. Där framställdes pappersmassa enligt sulfitmetoden. I Rosendahls fabriker (pappersbruket) gjordes sedan papper. Syrligheten var starkt frätande. Blyrören lades därför i en kulvert med tegelvalv och nedgångshål, så att rören lättare skulle kunna ses över. "Sodoms torn" är rivet och kulverten har inte varit i bruk sedan dess. För att man ska kunna se in i kulverten gjorde Gatukontorets parkavdelning 1992 i ordning kulverten och dess trappa.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.