Trindyxa från Skedemosseutgrävningarna, 16 maj 1962. Trindyxa, är en grönstensyxa med oval eller trind profil. Endast eggen är slipad, resten av yxan oftast fint bultad. Trindyxan tillhör äldre stenålder, men förekommer också i stort antal under den äldre delen av yngre stenålder. Särskilt vanlig i Mellansverige och södra Norrland. Förekommer även ofta i östra Småland, på Gotland, i Bohuslän och Skåne. Är mera sällsynt i östra Danmark och i Finland, dock rätt så vanlig på gropkeramiska boplatser på Åland. Lösfynd kan sällan dateras till någon särskild period. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Från 299 kr
Skeppssättningar (ibland stenskepp) är benämningen på en stenkrets med den ovala formen av ett skepp. Storleken på fornlämningen kan variera från några få meter till uppemot 30 meter. Ofta markerar skeppsättningen en grav. Konstruktionen kan också haft symbolisk eller rituell funktion. SKeppssättningar finns ofta på gravfält. Ungefär 2000 skeppssättningar är kända i Skandinavien, de flesta i Sverige. Till övervägande del är de (som Ales stenar) daterade till vendeltiden och vikingatiden. Bara 35 stycken har givit dateringar till bronsålden. Flera av dessa tidiga exemplar finns på Gotland och känns igen på att stenarna står tätt ihop, inte glest som hos järnålderns skeppssättningar.
Nu i Statens Historiska Museums samlingar. Inv.nr. 14.392. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer eller mynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Bolums sn. Bjällum Väster Bredegården, Brakteat funnen på gården. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer ellermynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Bolums sn. Bjällum Väster Bredegården. Brakteat funnen å gården 22/5 1957. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer eller mynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Societetshuset i Varberg klätt i festdräkt inför kungabesöket den 19 september 1886 med vajande flaggor, girlander och "röda mattan" utrullad över entrétrappan. Konungen skulle denna dag inviga Mellersta Hallands Järnväg mellan Varberg och Halmstad, varifrån ett festtåg anlände kl 9 till Badhusparkens (där Societetshuset låg) östra port. Där klev majestätet av tillsammans med kronprinsen, kronprinsessan samt hertigarna av Gotland och Närke för att dricka kaffe "en famille" på Societetsrestaurangen. Vid kl 10.30 deltog de vid högmässan i Varbergs kyrka och därefter bjöds det till frukost på Societetshuset fram till kl 14, då sällskapet åter skulle gå på festtåget mot Halmstad för själva invigningen.
Godset bildades i slutet av 1700-talet av arkiater Johan Gustaf Wahlbom (d 1808) gift med Kristina Beronia Björnstjerna (död 1814), dotter till biskopen i Kalmar, senare ärkebiskop Magnus Beronius (död 1775), ätten Björnstjernas stamfader. 1775 kallades egendomen Norra Gåra, i slutet av 1780-talet Christinelund. Byggnaden blev färdig 1815 efter ritningar av Carl Mannerskantz på Värnanäs. Trädgården anlagd i mitten på 1800-talet. Se: Svenska Slott och Herresäten vid 1900-talets början, redaktör Albin Roosval, Lundquists förlag, Stockholm 1920. Även: Slott och Herresäten i Sverige (Småland, Öland, Gotland), Alhems förlag 1971. Fotoserien beställd av Friherrinnan Anna Rappe, Christinelund. Foto 1939-07-06
Gettlinge gravfält. Skeppssättningar (ibland stenskepp) är benämningen på en stenkrets med den ovala formen av ett skepp. Storleken på fornlämningen kan variera från några få meter till uppemot 30 meter. Ofta markerar skeppsättningen en grav. Konstruktionen kan också haft symbolisk eller rituell funktion. SKeppssättningar finns ofta på gravfält. Ungefär 2000 skeppssättningar är kända i Skandinavien, de flesta i Sverige. Till övervägande del är de (som Ales stenar) daterade till vendeltiden och vikingatiden. Bara 35 stycken har givit dateringar till bronsålden. Flera av dessa tidiga exemplar finns på Gotland och känns igen på att stenarna står tätt ihop, inte glest som hos järnålderns skeppssättningar.
Gotlands Järnvägar (GJ), med Statens Järnvägars (SJ) lok SJ S13p 3076 "Roma", vid Visby ringmur, juli 1950.
Conrad Cedercrantz, Kulltorp. Död 1949. Landshövding i Gotlands län och därefter landshövding i Kalmar län till år 1917.
Tingstäde station med ångtåg och personal utanför stationshuset. Loket är förmodligen Gotlands Järnvägar, GJ lok 1 "Wisby".
Statens Järnvägar, SJ Yo1p 688, SJ UDFo1p 1691, SJ UCFo2p 1687 före detta Gotlands Järnvägs GJ 22.
Gotlands artilleriregemente A 7 har skjutövning vid kusten med 7,5 cm kanon m/1940. I bild löjtnant Marlo Hjernqvist.
Efter skott. Skjutövning med 7,5 cm kanon m/1940 vid Gotlands artilleriregemente A 7. I bild fänrik Wahlqvist, furir Lekström och okänd.
Befälsövning vid Gotlands artilleriregement A 7. Furirerna Ireljung; Pettersson, Lekström och Nilsson övnar med 7,5 cm kanon m/1940.
"Två porträtt av förutvarande inspectores överlämnade" - konstnären Arvid Fougstedts oljemålning av professor Wilhelm Sjögren, Gotlands nation, Östra Ågatan 13
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.