Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 under ledning av Harald Åkerlund. Den bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Från 299 kr
Slottsfjärden i Gamla staden. Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande tjärhovet. I den syrefattiga lera hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 under ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga lera hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Här ses en del av den gamla stadsmuren.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Arbetet under av bryggan. Ingenjör Harald Åkerlund längst till vänster.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Det bedrevs som AK-arbete. Loket man transporterade bort fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande tjälhovet. I den syrefattiga lera hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 under ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Loket hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den Syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Tre män står vid sållen och söker efter fynd i jordmassor från den mellersta vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningarna där sommaren 1932. Martin Lindstedt och folkskollärare Gösta Rosengren står vid det vänstra sållet och fil. stud. Walter Fredriksson vid det högra. Massorna hade grävts upp vintern 1931 och lagts upp på den inre vallen för att torka.
Tre skolpojkar letar efter fynd i jordmassor från den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1935. Fotot togs i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen och jordmassorna hade grävst upp från vallgraven föregående vinter och lagts på den inre vallen för att torka.
Huskvarna hembygdsförenings ordförande Georg Sahlström går igenom fynd från de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1932. Vid sin sida har han sin närmaste medarbetare, fil. stud., senare fil.kand. Anders Lindahl. De sitter inne i lusthuset på toppen av borgkullen, vilket fungerade som fältkontor.
Nu i Västergötlands museums samlingar. Fynd. 1. Arabiska mynt funna i Österplana. 2. Torshammare inv.nr: 4671, funnen i Lugnås. 3. Brottstycke inv.nr:4612 okänd fyndplats. 4. Böjd trind ten av silver inv,nr:4613. 5. "Krok" böjd ten av silver,nr:4611 okänd fyndplats. Skala 1/1.
Hinkar med jord som grävts upp inne i Brahekyrkan på Visingsö. Bilden togs i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför kyrkan 2005 och materialet som grävdes upp hörde till jordlager som funnits på platsen innan kyrkan byggdes. Materialet sållades så att inga fynd missades.
Grotta, belägen ca 50 m NÖ om gården, en knapp km Ö om Ruus och ca 75 m N om landsvägen. Långared. Grävningen i grottan gav inga fynd och inga tecken på att den varit bebodd. Grottans mått ca 2x2 meter. John Johansson, gårdens ägare, hade hört berättas att några drängar skulle ha tagit sin tillflykt under något krig för mycket länge sedan.
Glädjebacken vid Johan Kocksgatan. Glädjebacken var ett populärt utflyktsmål för trelleborgarna. Glädjebacken köptes av Gummifabriken våren 1955 av Trelleborgs stad för 46.000 kronor sedan nya utgrävningar året innan visat att det inte fanns några fler intressanta fynd i den gamla bronsåldershögen. Den schaktades sedan bort hösten 1956.
Berga kalkbrott. Återuppbyggande av hällkista vid Berga kalkbrott. Hällkistan stod i vägen för stenbrytningen. Dr.Sahlström utgrävde den och gjorde betydande fynd. Överl. Hilding Svensson fick i uppdrag att återuppbygga den på gräsplanen intill landsvägen. Bilderna visar detta, dels upptagande och flyttning av gamla kistan, dels återuppbyggandet. Text Einar Magnusson.
Svenska Cypernexpeditionen, vaser, föremålsbild, photograph, fotografi
föremålsbild, mönster, skål, Svenska Cypernexpeditionen, photograph, fotografi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.