Vägstation P1, Hid. Vägstationens huvudbyggnad med från höger garage, kontor, verkstad (baksidan). Åkermark strax bakom byggnaden. Förrådsbyggnad till vänster. Upplag av virke, cementrör, bränslefat. Väg till höger med vägmärke "Korsväg".
Från 299 kr
Skutor liggandes i G:a hamnkanalen. Närmast i bild ligger en galeas med sina typiska höga riggar lastad med virke. Längre bort syns även en s.k. älvbåt. Strömmerska huset till höger. Foto fr. sent 1910-tal.
Lillstugan, Pålsgården, Snårberg 1910. Gustav och Matilda Persson, barnen Elisabeth och Augusta. Längst till höger bror Vilhelm. Huset är byggt 1904 av virke från ett gammalt svenskt hus som stod på gården. Inget årtal på svenskhuset finns.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Dvärred 3:25. Hus nr: 570C3005. Benämning: fritidshus och två redskapsbodar. Kvalitet, fritidshus: mycket god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material: trä. Övrigt: ohygglig oordning. Virke, redskap och saker. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Greggered (1:5). Hus nr: 081D3015. (Ligger på 1:5.) Benämning: fritidshus och redskapsbod. Kvalitet, fritidshus: mindre god. Kvalitet, redskapsbod: dålig. Material: trä. Övrigt: virke och skräp. Tillfartsväg: ej framkomlig.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Gastorp 1:56. Hus nr: 560D3019. Benämning: permanent bostad och hundgård. Kvalitet: mycket god. Material: eternit. Övrigt: utanför tomten virke, bilskrot. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Enligt noteringar: "Grosshandlare Niels Sörensen, Torreby läser sin tidning i fåtöljen N.G. Sörensen var bl.a. trävaruhandlare och exportör av virke från Norrland. Född i Norge men bodde mest i Stockholm. Torreby var framförallt sommarbostad." (BJ)
Gäddgårdsskolan börjar bli färdig att tas i bruk. Fönstren är öppna för vädring. Det ligger virke på gården, en cementblandare står kvar. Män cyklar. En bil står parkerad utanför huset.
fotografi
Här ses den stora ladugårdens norrsida en tidig morgon när ljuset ligger på. Det skall vara den 20:e maj, men på åkern växer gröda, vilken knappast kan ha stått kvar över vintern. Är det fel datum? Närmast ligger ladan med lucka och ladport, därefter ses två av gödseldörrarna till fähusen, halmstacken döljer troligen den tredje dörren. Mot ladans gavel står en mängd trolar till bandtunar och annat virke. Det är typiskt att man ställde upp virke som man inte kunde lagra under tak på det här sättet. I bildens kant står en grenvedshög.
Rängar är spant i en snipa. De är sågade av självvuxet virke, i regel genom en stubbe med rotben, vilket var mycket svårsågat, särskilt förr när det skulle göras för hand. Här hänger 5 rängar på staketet på tork, troligen hos Fie Mattias Oskar Larsson, "U" kan vara en felskrivning, för någon med "U" i förnamnet finns inte.
Ladugården är precis ny, gavelfältets stora rikt spröjsade fönster är ännu inte isatt och trävirket är inte målat. Kasserat virke ligger i högar, det har ännu inte kommit till vedbacken. Tunen är uppsatt, det blev trolar över, som står mot asken i bakgrunden.
Halvtunar med en undre del av sten och en övre av trä var förr ganska vanliga. Hade man viss tillgång på sten men inte mycket och detsamma med virke, så kombinerade man materialen. Stendelen kunde vara av gråsten som här, eller kalksten, eller blandat. Vågrätt liggande trolar kallade man för räckar. Bilden är tagen norr om Fie Jakob Karlssons hemåker, landsvägen skymtat t h.
Masse har tagit en bild av vedbacken med grenved till vänster och förmodligen gammalt odugligt virke stående till höger. Om hela resvirkesboden varit vedbod är svårt att avgöra, men det verkar så iom att det bara tycks vara dörrar på mitten. Längre tillbaka hade man sällan vedbodar. Man slarvade med veden och hade sällan tillräckligt med ved hemma.
Här sitter VEM DÅ? en snöig januaridag vid Mattsarve soideskäule, en mycket enkel koja att vila i och vid behov få regnskydd när soidet brändes. Sådana här små kojor, också kallade kurrar, hade man för tillfällig övernattning i utmarkerna. Här är det lite återanvänt virke som man satt ihop en koja av. Skicket är dåligt, så den har tydligen inte använts på länge.
Vi ser att ladugårdens laddel är byggd i bulteknik. Om den är nybyggd 1909 eller om den är byggd av återanvänt virke går inte att avgöra. Den ser ut att vara i gott skick, så troligen är ladvirket också nytt. Sent i tiden kan man tycka för en bulkonstruktion.
Vid den lilla hamnanläggningen till godset Bjärka Säby lastas det virke ur en försvarlig trave bräder. Dragoxarna får vila i väntan på att lasset ska bli fullt. En idyllisk miljö som månne förskönar stundens kneg och knog. I bakgrunden platsens äldre slottsanläggning.
Mölltorps norra missionsförsamling, möte i åsens missionshus år 1902. 3:e mannen i översta raden från vänster är Johan Johansson "Bygg-Johan" född år 1871 i Gräshult. Hellmérs, Kungsgatan 4, är delvis byggt av virke från Åsens missionshus. Förstoring 28 x 38 cm.
'Text på baksidan av fotot: ''Fridlyst ek å Aspenäs (vid sjön Aspen). (Genomskärning ca 3 m, höjd 25-27m). :: :: 2 kvinnor och 2 män står lutade mot trädstammen. I bakgrunden hög med virke och hägnad på avstånd. :: :: Ingår i serie med fotonr. 895:1-4.'
'Bildtext: ''För 1 kr virke sitter kvar i stubben.'' ''Trädfällning.'' Bilder på 2 stubbar, hatt liggande på övre stubben. :: :: Fotonr. 7046:335-353 indelade som ''Skogsavverkning och virkestransport.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.