Ytterlännäs nya kyrka uppfördes åren 1848-54 efter ritningar av A J Åkerlund. Den består av ett långhus med sakristian ursprungligen bakom koret och ett torn i väster.Empirestilen dominerar kyrkans arkitektoniska form.
Från 299 kr
Nuvarande stenkyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av samtidens nyklassicistiska arkitektur.
Ytterlännäs nya kyrka. Uppförd åren 1848-54 efter ritningar av A J Åkerlund. Den består av ett långhus med sakristian ursprungligen bakom koret och ett torn i väster.Empirestilen dominerar kyrkans arkitektoniska form.
Ytterlännäs nya kyrka uppfördes åren 1848-54 efter ritningar av A J Åkerlund. Den består av ett långhus med sakristian ursprungligen bakom koret och ett torn i väster. Empirestilen dominerar kyrkans arkitektoniska form.
Namnet Tveta tros härstämma från det fornsvenska ordet thve, som betyder oröjd plats eller uthuggning i skogen. Platsen för kyrkan har sedan hednatid varit en kultplats där man offrade och blotade. Med all sannolikhet låg ett tempel till Odens ära här under hednatiden. I närheten av kyrkan finns två offerkällor: Odens och Tors källa. Tveta kyrka är formodligen en av de första kyrkorna i östra Småland. Kyrkan var en samlingsplats för sjöfarare på den tid Emån var segelbar. När vårt land kristnades kom man ända från Öland och Östergötland för att döpa sina barn här. Tveta kyrka är den mest anlitade vigselkyrkan i kontraktet. Kyrkan är till formen en tornlös enkel romansk byggnad. Av den kyrka som uppfördes på 1100-talet återstår långhuset, byggt av metertjocka stenväggar. Kyrkan förstördes 1567 av danskarna, därefter lät man bygga ut kyrkan, även denna gång i sten. Vapenhuset i knuttimmer tillkom troligen på 1600-talet. 1726 tillbyggdes en sakristia i sten och ett femsidigt kor i liggande timmer. Den ståtliga klockstapeln i gotisk stil uppfördes 1662, förmodligen en kopia av den medeltida klockstaplen som stått där tidigare. Kyrkans äldsta inventarier består av två stycken helgonfigurer i trä: S:t Mikael från 1200-talet och S:ta Maria med barnet från 1400-talet. En primklocka och ett processionskors från 1400-talet finns bevarade liksom den järnklädda kyrkdörren från 1200-talet, numera som dörr in till sakristian. Även resterna av den gamla dopfunten från 1200-talet finns bevarad. Vid renoveringen av kyrkans fasad 1993, upptäcktes märkliga skeppsristningar. De föreställer två koggar från 1200-talet. Liknande skeppsristningar har tidigare bara påträffats på Gotland och Öland. Ingen av ristningarna är helt komplett. Genom putsavfall saknas masten på det ena skeppet medan det andra saknar främre delen av förstäven samt troligen övre delen av rodret. Vid putsningen av fasaden har man använt den medeltida metoden av slevdra putsen och har på så sätt återfått den putskaraktär som kyrkan troligen hade för 700 år sedan. I Linköpings stift är Tveta kyrka och Törnfalls kyrka de enda kvarvarande medeltida kyrkor som forfarande är i bruk i norra Kalmar län. (Hämtat från www.svenskakyrkan.se)
Tveta kyrka. Namnet Tveta tros härstämma från det fornsvenska ordet thve, som betyder oröjd plats eller uthuggning i skogen. Platsen för kyrkan har sedan hednatid varit en kultplats där man offrade och blotade. Med all sannolikhet låg ett tempel till Odens ära här under hednatiden. I närheten av kyrkan finns två offerkällor: Odens och Tors källa. Tveta kyrka är formodligen en av de första kyrkorna i östra Småland. Kyrkan var en samlingsplats för sjöfarare på den tid Emån var segelbar. När vårt land kristnades kom man ända från Öland och Östergötland för att döpa sina barn här. Tveta kyrka är den mest anlitade vigselkyrkan i kontraktet. Kyrkan är till formen en tornlös enkel romansk byggnad. Av den kyrka som uppfördes på 1100-talet återstår långhuset, byggt av metertjocka stenväggar. Kyrkan förstördes 1567 av danskarna, därefter lät man bygga ut kyrkan, även denna gång i sten. Vapenhuset i knuttimmer tillkom troligen på 1600-talet. 1726 tillbyggdes en sakristia i sten och ett femsidigt kor i liggande timmer. Den ståtliga klockstapeln i gotisk stil uppfördes 1662, förmodligen en kopia av den medeltida klockstaplen som stått där tidigare. Kyrkans äldsta inventarier består av två stycken helgonfigurer i trä: S:t Mikael från 1200-talet och S:ta Maria med barnet från 1400-talet. En primklocka och ett processionskors från 1400-talet finns bevarade liksom den järnklädda kyrkdörren från 1200-talet, numera som dörr in till sakristian. Även resterna av den gamla dopfunten från 1200-talet finns bevarad. Vid renoveringen av kyrkans fasad 1993, upptäcktes märkliga skeppsristningar. De föreställer två koggar från 1200-talet. Liknande skeppsristningar har tidigare bara påträffats på Gotland och Öland. Ingen av ristningarna är helt komplett. Genom putsavfall saknas masten på det ena skeppet medan det andra saknar främre delen av förstäven samt troligen övre delen av rodret. Vid putsningen av fasaden har man använt den medeltida metoden av slevdra putsen och har på så sätt återfått den putskaraktär som kyrkan troligen hade för 700 år sedan. I Linköpings stift är Tveta kyrka och Törnfalls kyrka de enda kvarvarande medeltida kyrkor som forfarande är i bruk i norra Kalmar län. (Hämtat från www.svenskakyrkan.se)
Tveta kyrka. Kyrkogården utvidgad mot väster 1948. Västra muren revs då. Namnet Tveta tros härstämma från det fornsvenska ordet thve, som betyder oröjd plats eller uthuggning i skogen. Platsen för kyrkan har sedan hednatid varit en kultplats där man offrade och blotade. Med all sannolikhet låg ett tempel till Odens ära här under hednatiden. I närheten av kyrkan finns två offerkällor: Odens och Tors källa. Tveta kyrka är formodligen en av de första kyrkorna i östra Småland. Kyrkan var en samlingsplats för sjöfarare på den tid Emån var segelbar. När vårt land kristnades kom man ända från Öland och Östergötland för att döpa sina barn här. Tveta kyrka är den mest anlitade vigselkyrkan i kontraktet. Kyrkan är till formen en tornlös enkel romansk byggnad. Av den kyrka som uppfördes på 1100-talet återstår långhuset, byggt av metertjocka stenväggar. Kyrkan förstördes 1567 av danskarna, därefter lät man bygga ut kyrkan, även denna gång i sten. Vapenhuset i knuttimmer tillkom troligen på 1600-talet. 1726 tillbyggdes en sakristia i sten och ett femsidigt kor i liggande timmer. Den ståtliga klockstapeln i gotisk stil uppfördes 1662, förmodligen en kopia av den medeltida klockstaplen som stått där tidigare. Kyrkans äldsta inventarier består av två stycken helgonfigurer i trä: S:t Mikael från 1200-talet och S:ta Maria med barnet från 1400-talet. En primklocka och ett processionskors från 1400-talet finns bevarade liksom den järnklädda kyrkdörren från 1200-talet, numera som dörr in till sakristian. Även resterna av den gamla dopfunten från 1200-talet finns bevarad. Vid renoveringen av kyrkans fasad 1993, upptäcktes märkliga skeppsristningar. De föreställer två koggar från 1200-talet. Liknande skeppsristningar har tidigare bara påträffats på Gotland och Öland. Ingen av ristningarna är helt komplett. Genom putsavfall saknas masten på det ena skeppet medan det andra saknar främre delen av förstäven samt troligen övre delen av rodret. Vid putsningen av fasaden har man använt den medeltida metoden av slevdra putsen och har på så sätt återfått den putskaraktär som kyrkan troligen hade för 700 år sedan. I Linköpings stift är Tveta kyrka och Törnfalls kyrka de enda kvarvarande medeltida kyrkor som forfarande är i bruk i norra Kalmar län. (Hämtat från www.svenskakyrkan.se)
Dalby. U 10.
Roslags-Kulla kyrka
Valbo kyrka. 1933Valbo kyrka är Gästriklands äldsta kyrka. Genom den uppländske runristaren Åsmund Kåressons runstenar i östra Gästrikland att där fanns kristna i mitten av 1000-talet och att en kyrka i trä uppförts under 1000-talet. Området där kyrkan står heter Torsvallen platsen kan ha hyst ett tempel helgat åt asaguden Tor. Resterna av en stenkyrka, en absidkyrka återfinns under den nuvarande kyrkan, är från 1100-talet och daterades vid restaurering 1955-1956. Den nuvarande kyrkan började byggas är oklart. Enligt museiintendent O. Källström uppfördes den under 1300-talet senare hälft, medan docent B. I. Kihlström menar att kyrkan påbörjades i slutet av 1200-talet. Från denna period kvarstår koret och den östligaste delen av långhuset. Riksantikvarieämbetets register anger att långhuset är uppfört under perioden 1150–1199 och ut- och tillbyggt med kor under perioden 1270–1329. Förutom högaltaret hade kyrkan två sidoaltare, det södra helgat åt Johannes Döparen, till vars ära kyrkan invigts och det norra sannolikt till Maria. Under 1700-talet byggdes kyrkan ut med sakristia 1736, ytterligare ett valvkvarter 1742–1743 och ett torn 1776–1777, arkitekt Olof Tempelman till vilket kyrkklockorna flyttades från den tidigare fristående klockstapeln.
Valbo kyrka är Gästriklands äldsta kyrka. Genom den uppländske runristaren Åsmund Kåressons runstenar i östra Gästrikland att där fanns kristna i mitten av 1000-talet och att en kyrka i trä uppförts under 1000-talet. Området där kyrkan står heter Torsvallen platsen kan ha hyst ett tempel helgat åt asaguden Tor. Resterna av en stenkyrka, en absidkyrka återfinns under den nuvarande kyrkan, är från 1100-talet och daterades vid restaurering 1955-1956. Den nuvarande kyrkan började byggas är oklart. Enligt museiintendent O. Källström uppfördes den under 1300-talet senare hälft, medan docent B. I. Kihlström menar att kyrkan påbörjades i slutet av 1200-talet. Från denna period kvarstår koret och den östligaste delen av långhuset. Riksantikvarieämbetets register anger att långhuset är uppfört under perioden 1150–1199 och ut- och tillbyggt med kor under perioden 1270–1329. Förutom högaltaret hade kyrkan två sidoaltare, det södra helgat åt Johannes Döparen, till vars ära kyrkan invigts och det norra sannolikt till Maria. Under 1700-talet byggdes kyrkan ut med sakristia 1736, ytterligare ett valvkvarter 1742–1743 och ett torn 1776–1777, arkitekt Olof Tempelman till vilket kyrkklockorna flyttades från den tidigare fristående klockstapeln.
Valbo kyrka är Gästriklands äldsta kyrka. Genom den uppländske runristaren Åsmund Kåressons runstenar i östra Gästrikland att där fanns kristna i mitten av 1000-talet och att en kyrka i trä uppförts under 1000-talet. Området där kyrkan står heter Torsvallen platsen kan ha hyst ett tempel helgat åt asaguden Tor. Resterna av en stenkyrka, en absidkyrka återfinns under den nuvarande kyrkan, är från 1100-talet och daterades vid restaurering 1955-1956. Den nuvarande kyrkan började byggas är oklart. Enligt museiintendent O. Källström uppfördes den under 1300-talet senare hälft, medan docent B. I. Kihlström menar att kyrkan påbörjades i slutet av 1200-talet. Från denna period kvarstår koret och den östligaste delen av långhuset. Riksantikvarieämbetets register anger att långhuset är uppfört under perioden 11501199 och ut- och tillbyggt med kor under perioden 12701329. Förutom högaltaret hade kyrkan två sidoaltare, det södra helgat åt Johannes Döparen, till vars ära kyrkan invigts och det norra sannolikt till Maria. Under 1700-talet byggdes kyrkan ut med sakristia 1736, ytterligare ett valvkvarter 17421743 och ett torn 17761777, arkitekt Olof Tempelman till vilket kyrkklockorna flyttades från den tidigare fristående klockstapeln.
Valbo kyrka. 1933Valbo kyrka är Gästriklands äldsta kyrka. Genom den uppländske runristaren Åsmund Kåressons runstenar i östra Gästrikland att där fanns kristna i mitten av 1000-talet och att en kyrka i trä uppförts under 1000-talet. Området där kyrkan står heter Torsvallen platsen kan ha hyst ett tempel helgat åt asaguden Tor. Resterna av en stenkyrka, en absidkyrka återfinns under den nuvarande kyrkan, är från 1100-talet och daterades vid restaurering 1955-1956. Den nuvarande kyrkan började byggas är oklart. Enligt museiintendent O. Källström uppfördes den under 1300-talet senare hälft, medan docent B. I. Kihlström menar att kyrkan påbörjades i slutet av 1200-talet. Från denna period kvarstår koret och den östligaste delen av långhuset. Riksantikvarieämbetets register anger att långhuset är uppfört under perioden 11501199 och ut- och tillbyggt med kor under perioden 12701329. Förutom högaltaret hade kyrkan två sidoaltare, det södra helgat åt Johannes Döparen, till vars ära kyrkan invigts och det norra sannolikt till Maria. Under 1700-talet byggdes kyrkan ut med sakristia 1736, ytterligare ett valvkvarter 17421743 och ett torn 17761777, arkitekt Olof Tempelman till vilket kyrkklockorna flyttades från den tidigare fristående klockstapeln.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.